Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Johanna Hedström

Doktorand

Johanna Hedström
Doktorand
johanna.l.hedstrom@gmail.com


Avd för öron-, näs- och halssjukdomar vid Institutionen för kliniska vetenskaper (Mer information)
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
0313429121
Besöksadress: Gröna stråket 9 5 vån SU/Sahlgrenska , 413 45 Göteborg

Om Johanna Hedström

AVHANDLING: Radiation-induced dysphagia in head and neck cancer - risk structures and methodological aspects

Disputation
Tid: 2019-09-20 kl 09:00-11:30
Plats: Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Huvudhandledare: Caterina Finizia
Bihandledare: Caroline Olsson, Lisa Tuomi
Opponent: Lisette van der Molen, The Netherlands Cancer Institute, Amsterdam, The Netherlands
Betygsnämnd: Annika Strandell, Roland Rydell och Max Levin

Länk till avhandlingen och kort sammanfattning finnas här på profilsida

Sväljningssvårigheter efter behandling för huvudhalscancer är både vanliga och allvarliga
I Sverige får årligen ca 1500 personer diagnosen huvudhalscancer (HNC). Tumörer i detta område påverkar grundläggande funktioner som andning, matintag, sväljningsförmåga, lukt- och smaksinne. Behandlingen är oftast en kombination av strålning, cytostatika och kirurgi, beroende på tumörens storlek, var den sitter och om den spridit sig.

- Behandlingen är utmanande eftersom risken för allvarliga och långvariga biverkningar är stor, och många patienter utvecklar kroniska sväljningssvårigheter (dysfagi), som innebär svårigheter att transportera saliv och föda från munnen till magsäcken. Det är sedan tidigare känt att dysfagi är ett svårbehandlat tillstånd som ofta innebär ett stort lidande för patienten med negativ påverkan på livskvaliteten, säger Johanna Hedström, som kliniskt arbetar som ST-läkare på Anestesi- och Intensivvårdskliniken Östra sjukhuset.

Dysfagi kan leda till vätske- och näringsbrist, viktnedgång samt allvarlig lunginflammation, men ännu finns ingen botande behandling utan man inriktar sig på åtgärder som kompenserar och underlättar sväljningsprocessen samt gör att risken att svälja fel minimeras.

Patientnyttan förväntas kunna bli påtaglig
Hennes forskning har fokuserat kring patienter som efter strålbehandlingen utvecklat dysfagi.

- Jag har på olika sätt utvärderat metoder för att mäta dysfagi samt vårdkvalitén. Ett annat viktigt syfte har varit att öka kunskapen om vilka anatomiska strukturer som är mest kritiska för utveckling av dysfagi efter strålbehandling.

Forskningsresultaten visar att det finns ett tydligt samband mellan patientens subjektivt upplevda sväljningssymptom och den sväljningsdysfunktion som kan ses på röntgen. Detta belyser nu vikten av att man som kliniker är lyhörd och aktivt frågar efter svårigheter att äta, svälja och hosta i samband med måltid.

- Och patienter som beskriver att de har flera dysfagisymptom efter strålbehandling, bör därför remitteras för vidare utredning av sväljningsfunktionen, eftersom risken är stor att de har en allvarlig dysfagi.

Hennes avhandling har också bidragit till en svensk pålitlig version av frågeformuläret SWAL-CARE, som nu håller på att införas i klinisk praxis.

- Formuläret utvärderar patienternas upplevelse av kvaliteten på den vård som de fått för sina sväljningssvårigheter, och ger oss kliniker möjligheten att förbättra och anpassa den vården.

Stråldosen påverkar sväljfunktionen
Samband mellan stråldos till specifika sväljningsstrukturer och dysfagi har också identifierats.

- Vi har bland annat visat att stråldosen till struplocket verkar vara mest kritisk för utveckling av svår dysfagi, men även att stråldos till struphuvudet och spottkörtlarna är starkt förknippade med svår dysfagi. Dock är sväljningsprocessen komplex och beroende av att ett stort antal anatomiska strukturer fungerar adekvat. Så frågan är om det räcker att begränsa stråldosen till enskilda riskstrukturer eller om flera strukturer behöver sparas vid strålbehandlingen för att sväljningsförmågan ska bevaras.

Även om man sedan tidigare känner till att muntorrhet påverkar sväljningen så förstärker dessa resultat speciellt vikten av att minska stråldosen till alla spottkörtlar för att kunna behålla sväljningsfunktion efter strålbehandling. Patientnyttan kan därför bli påtaglig om det visar sig att stråldosbesparande strålbehandlingsteknik är effektiv och kan användas.

Visar 1 - 3 av 3

2018

Temporal patterns of patient-reported trismus and associated mouth-opening distances in radiotherapy for head and neck cancer: A prospective cohort study.
M Thor, Caroline Olsson, J H Oh, Johanna Hedström, Nina Pauli et al.
Clinical otolaryngology : official journal of ENT-UK ; official journal of Netherlands Society for Oto-Rhino-Laryngology & Cervico-Facial Surgery, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2018
Artikel i vetenskaplig tidskrift

2017

Visar 1 - 3 av 3

Sidansvarig: Katarina Olinder Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-11-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?