Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ellen Lindell

Forskarstuderande

Ellen Lindell
Forskarstuderande
ellen.lindell@vgregion.se


Avd för öron-, näs- och halssjukdomar vid Institutionen för kliniska vetenskaper (Mer information)
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
0313429121
Besöksadress: Gröna stråket 9 5 vån SU/Sahlgrenska , 413 45 Göteborg

Om Ellen Lindell

Titel på avhandlingen - Dizziness and Benign Paroxysmal Positional Vertigo (BPPV) among older adults - Health-related quality of life and associating factors

Dispitation
Datum: 2020-04-03 kl 09:00-11:30
Plats: Hörsal Arvid Carlsson, Medicinaregatan 3, Göteborg
Huvudhandledare: Caterina Finizia
Bihandledare: Mia Johansson, Lena Kollén, Therese Karlsson
Opponent: Mikael Karlberg, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Anders Elfvin, Karin Ahlberg och Ann Langius

På grund av rådande förhållanden avseende Covid-19 kommer disputationen att genomföras via länk: https://play.gu.se/media/0_x1bohu2q

Frågor från auditoriet till doktoranden om avhandlingen kan ställas till ordförande för disputationsakten via e-mail: johan.hellgren@orlss.gu.se eller sms till +46 70-493 49 34

Länk direkt till avhandlingen 

 Bild 1 Ellen undersöker för kristallsjuka med Dix-Hallpikes test, illustration Linda Pålemo

En enkel fråga kan bidra till att yrsel och obalans hos äldre kan botas
Yrsel bland äldre är vanligt och cirka 30 procent av personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Godartad lägesyrsel, BPPV (benign paroxysmal positionell vertigo), även kallat kristallsjuka, är den vanligaste enskilda orsaken till yrsel från innerörats balansorgan. BPPV beror på att kristaller (otoliter) lossnar från innerörats membran och hamnar i örats båggångar.

- Min forskning handlar om yrsel med fokus på förekomst av yrsel hos äldre personer, framförallt på godartad lägesyrsel BPPV. Resultaten i min avhandling visar att om man är drabbad av yrsel är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell, öron-näs-halsläkare, Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.

Bild 2 Balansorganet, illutration Linda Pålemo

Godartad lägesyrsel ger även ofta en känsla av obalans när man går och står. Drabbade personer är mer trötta, känner sig mindre friska och går långsammare än de utan yrsel. Denna form av yrsel förekommer också odiagnostiserat bland 75-åringar.

Långsam gång en riskmarkör för fall och därmed skada och sjuklighet
Resultaten visar att kvinnor som är yra faller i högre utsträckning än män. Yra personer har fler sjukdomar och tar fler mediciner än de som inte har yrsel. Att ha många mediciner var alltså associerat med fall och antal mediciner skulle kunna användas för att identifiera personer med ökad risk för fall.

- Det är därför viktigt att tidigt diagnostisera och behandla den yrsel som går att bota för att förhindra fall, minska personens lidande och förbättra livskvaliteten och även minska samhällets kostnader. Resultaten i avhandlingen visar att en enkel fråga - om man blir yr när man vänder sig eller lägger sig i sängen, kan vara ett bra sätt att identifiera personer med godartad lägesyrsel.

Att ha yrsel inverkade dock inte på graden av känsla av sammanhang KASAM, något som hon också hade som syfte att undersöka.

Delstudie I är genomförd på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. Studien inkluderade patienter som remitterats till öron-näs-halskliniken pga yrsel. Patienterna undersöktes för BPPV och fick frågor om yrsel. Delstudie II-IV inkluderade material från Gothenburg H70 birth cohort studies, en multidisciplinär longitudinell kohortstudie där personer valts ut baserat på födelsedag i månaden.

Sidansvarig: Katarina Olinder Eriksson|Sidan uppdaterades: 2012-11-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?