Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning

Ett urval av våra forskningsnyheter 


Syrgas i tryckkammare ger lindring efter strålbehandling

Syrgasbehandling i tryckkammare kan lindra självskattade symptom och biverkningar efter strålbehandling mot cancer i bäckenregionen, visar en ny studie.

– För en stor del av patienterna är det här mycket effektivt, konstaterar Nicklas Oscarsson, försteförfattare till artikeln, doktorand inom anestesiologi och intensivvård vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare på Angereds Närsjukhus. Läs hela pressmeddelandet


Sämre tal hos utlandsadopterade 5-åringar med spalt

Utlandsadopterade barn med gomspalt har sämre tal vid 5-år än motsvarande barn födda i Sverige.

– Studien visar att de opereras mer, har fler komplikationer och sämre tal vid fem års ålder, konstaterar Johnna Schölin, doktorand inom plastikkirurgi och förstaförfattare till studien, publicerad i tidskriften Journal of Plastic Surgery and Hand Surgery.
Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


 Ramavtalet klart med Socialstyrelsen

Ett ramavtal mellan Socialstyrelsen och Göteborgs universitet har slutits vad det gäller ett kunskapscentrum med expertresurser inom kunskapsområdet ”Katastrofmedicin – traumatologi”. Avtalet gäller från 19-09-02 och med förlängning de kommande fyra åren. Läs mer om vårt Kunskapscentrum katastrofmedicin väst KcKmV och all intressant forskning som är pågång där. Centrumet ligger under institutionen för kliniska vetenskaper.


Vinnarna av Henry Wallman-priset i medicinsk teknik 2019

UTMÄRKELSER: För andra året i rad delar Stiftelsen för medicin och teknik ut Henry Wallman-priset till en forskare eller en forskargrupp. Detta i syfte att öka användningen av bio-medicinsk ingenjörsforskning. I år tilldelas priset ett forskarteam bestående av professor Rickard Brånemark, docent Max Ortiz Catalan och docent Kerstin Hagberg. Teamet ligger bakom en helt ny generation mekaniskt förankrade proteser för patienter med amputationer. Den nya protesen fästs direkt i skelettet i amputationsstumpen via en hudgenomföring. Läs hela motoveringen på MedTechWests webbplats


Ny grundläggande förståelse för hur lungcancer sprids

FORSKNING: Ny stor studie visar att antioxidanter i kosten, eller som cellerna själva producerar, ökar metastasering av lungcancer.. Detta öppnar för nya behandlingsstrategier.

– Även om det handlar om ett långsiktigt arbete att ta fynd från grundforskning till klinik har vi goda förutsättningar att göra detta i nära samarbete med kliniker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, säger Volkan Sayin, forskare vid vår institution. Läs hela nyhetstexten från Sahlgrenka akademin


Komplexa samspel i genetiken bakom barns födelsevikt

FORSKNING: Ett barns födelsevikt styrs av både mammans och barnets genetik, och samspelet däremellan kan vara påfallande raffinerat. Det framgår av den hittills största studien i sitt slag, med drygt 200 internationella forskare involverade.

- Att förstå de faktorer som påverkar födelsevikten är angeläget eftersom barn som föds med mycket hög eller mycket låg födelsevikt har sämre överlevnad och högre risk för att drabbas av metabola sjukdomar senare i livet, säger Bo Jacobsson professor i obstetrik och gynekologi och ansvarig för en norsk och svenk del av studien. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Ny test förbättrar diagnostiken av äggstockscancer

 FORSKNING: Det är forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska akademin som nu utvecklat en metod där man genom ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera. Upptäckten kan leda till färre onödiga och riskfyllda operationer, visar en studie publicerad i Communications Biology.

– Vi behöver bli mer träffsäkra i vår diagnostik. För att upptäcka ett fall av cancer opererar vi upp till fem kvinnor, men det är det säkraste alternativet när de visar en avvikelse på ultraljud och vid misstanke om en eventuell cancer. Det finns ett stort behov av ett enkelt blodtest som skiljer ut oklara fall från kvinnor med cancer, säger Karin Sundfeldt, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper. Läs hela pressmeddelandet


Cancerforskare i brett möte i Göteborg

Mötet organiserades av Sahlgrenska Cancer Center (SCC) och hölls 6-7 maj på Wallenberg konferenscentrum här på medicinareberget, i Göteborg .

Syftet med detta första möte är att lyfta fram det breda spektrum av cancerforskning som bedrivs i Göteborg och skapa en plats för interaktion mellan forskarna. Talarna kommer från olika discipliner som täcker grundforskning till translationell forskning. Program mm om Gothenburg Cancer Meeting finns på SCC's webbplats

Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond delade ut AG-Priset 2019. Det delas ut till avhandlingar i cancerforskning inom 2 områden; Maria Frånlund (klinisk cancerforskning) och Mikael Montelius (basal cancerforskning).

Läs en längre artikel om mötet och den avslutande paneldebatten


Roger Olofsson Bagge - årets mottagare av stipendiet ur Eva Selin Lindgrens minnesfond

För sjunde gången delade Eva Selin Lindgrens minnesfond ut sitt stipendium på
40 000 kronor. I År gick det till cancerforskaren Roger Olofsson Bagge, som även arbetar kliniskt som kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han är också docent vid vår institution och ingår även i Sahlgrenska Cancer Center.  (Nyhetstext med kort sammadrag av Rogers föreläsning i samband med utdelningen kommer)

Lyssna på ett avsnitt i Sahlgrenskapodden där Roger Olofsson Bagge intervjuas om unika canceroperationer och vikten av forskning

Bild: Peter Naredi (prefekt) och Roger Olofsson Bagge


Emma Aneheim fick tjänst från Cancerfonden

Tillsammans med sina kollegor arbetar hon med utvecklingen av en behandling baserad på målsökande strålterapi, som kanske kan förbättra möjligheterna att förebygga återfall vid äggstockscancer. Nu har Emma Aneheim, forskare på avdelningen för radiofysik, fått en tjänst inom Cancerfondens utlysning Fellowship in ovarian cancer research.

– Vi ser stor potential att forskningen kan leda till en lokal behandling som applicerad ”up front” efter operation och kemoterapi ska kunna öka bot hos patienter med annars dålig prognos, säger Emma, som nu får sin tjänst finansierad under tre år tack vare bidraget från Cancerfonden. Läs artikeln i Akademiliv


Första födseln efter robotassisterad livmodertransplantation

 En pojke på 48 centimeter och 2900 gram – nu är det första barnet fött efter teknikskiftet inom den världsledande forskningen om livmodertrans-plantationer i Göteborg. Förlossningen med planerat kejsarsnitt skedde på måndagen den 8 april, och hela familjen mår bra.


– Det är en fantastisk känsla att förlösa ett barn som är så speciellt och efterlängtat, säger Pernilla Dahm-Kähler, ledande robotkirurg och gynekolog i teamet. Den känslan delar hon med Niclas Kvarnström, ansvarig transplantationskirurg och professor Mats Brännström, som leder forskningsarbetet. Alla tre är forskare och medarbetare vid vår institution.

Läs pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin.  


Hörselnedsättning - ett stort hinder för språkinlärning hos nyanlända

För den som ska etablera sig i ett nytt land är det högsta prioritet att lära sig språket, men en hörselnedsättning kan sätta käppar i hjulet. Nina Pauli, öron-näs-halsläkare och forskare här vid avdelningen för ÖNH, har nyligen fått en ALF-tjänst, där hon bland annat ska undersöka hur vanligt det är med hörselnedsättning bland personer som är födda utomlands.

- Tjänsten ger mig möjlighet att fokusera på forskningen på ett helt annat sätt jämfört med hur forskningen annars får "klämmas in" vid sidan av det dagliga kliniska patientarbetet. Att läkare kan ha tid avsatt för forskning är helt avgörande för hur kvaliteten på den kliniska forskningen blir, säger Nina Pauli.

Snart kommer en artikel i Akademiliv om hennes forskningsområde och ALF-tjänst


Nedsatt insulinkänslighet vanligt bland förskolebarn med övervikt

FORSKNING: Redan i 6-årsåldern drabbas barn med övervikt och fetma av nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck, visar forskningen i Emma Kjellbergs avhandling. Med tidiga insatser finns det goda möjligheter att normalisera riskfaktorer.

Emma disputerade den 8 mars vid avdelningen för pediatrik, läs pressmeddelande från Sahlgrenska akademin och även en kort sammanfattning av avhandlingen på Emmas profilsida.


 

Ökad risk för psykisk ohälsa om ens mamma vårdats för infektion under graviditeten

FORSKNING: Risken för autism och depression hos en person ökar om hens mamma under graviditeten vårdats på sjukhus med en infektion. Det visar en stor svensk observationsstudie på närmare 1,8 miljoner barn.

– Resultaten tyder på att det kan finnas anledning att förebygga och förhindra infektion under graviditeten så långt som möjligt, exempelvis genom att följa rekommendationerna för influensavaccinering, konstaterar Verena Sengpiel, docent i obstetrik och gynekologi vid vår institution.
Läs mer i pressmeddelandet 190307


Gennaro Selvaggi - köns- och rekonstruktionskirurg med etiken i fokus


FORSKARPORTRÄTT: Sedan den könskorrigerande enheten startade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset för sju år sedan har patienterna fyrdubblats, till hundra per år. Vi möter Gennaro Selvaggi, plastikkirurg och docent, med lika stort fokus på rekonstruktionskirurgi som på det etiska aspekterna och livskvalitén vid könsdysfori.

– Könsdysfori är ett komplicerat tillstånd som påverkar många delar av livet och kan leda till mycket lidande. Det är ett stort lidande, som också påverkar oss inom professionen till ett ökat risktagande när det gäller att korrigera, säger Gennaro Selvaggi.

Läs artikeln i Akademiliv


Forskning kring PSA-screening fick stor spridning i media

Resultaten från Maria Frånlunds avhandling fick stor spridning i media även utomlands, via det pressmeddelande som gjordes från Sahlgrenska akademin 190121.

Lyssna på inslaget i SR , SvT Väst  och t.ex. India Blooms


B-celler i brässen kan lära T-celler skilja kroppsegna från främmande ämne

NY STUDIE. Thymus, eller brässen som körteln också kallas, spelar en nyckelroll för vårt tidiga immunförsvar, eftersom det är här immunceller mognar till de specifika T-cellerna. En ny studie, gjord av forskare inom inflammationsforskning och pediatrik, tyder på att de B-celler som också finns i thymus kan vara viktiga för att T-cellerna ska lära sig känna igen kroppsegna ämnen och inte orsaka autoimmuna reaktioner. Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi är en av medförfattare till en artikel som nu publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Läs artikel i Akademiliv om studieresultaten (190116)


Första graviditeten efter livmodertransplantation med robotkirurgi

Den uppmärksammade forskningen kring livmodertransplantationer i Göteborg sker numera med stöd av robotassisterad titthålskirurgi, en förändring som gjort ingreppen på donatorerna betydligt lindrigare. Efter teknikskiftet är en första kvinna nu gravid.
– Just nu görs transplantationer i flera länder och jag är säker på att det kommer sprida sig. Men vår uppgift är att ta fram så mycket data som möjligt för att politikerna ska kunna fatta besluten. Det finns en liten grupp kvinnor utan livmoder och nu har vi en fungerande behandling. Ska vi verkligen utesluta deras möjlighet att bära ett barn, säger Mats Brännström professor vid Sahlgrenska akademin.
Se inslaget i Svt Nyheter och läs vårt pressmeddelande.

Foto: Björn Larsson Rosvall.


Immunterapi räddar många liv - men skulle kunna hjälpa ännu fler

FORSKNING. Årets Nobelprisvinnare i medicin har revolutionerat behandlingen av cancer med immunterapi, som innebär att en av fem patienter med spridd hudcancer kan botas. Men hälften av patienterna med metastaserad malignt melanom blir inte hjälpta av den nya behandlingen. Forskare på Sahlgrenska Cancer Center och i Melanomteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset försöker tillsammans förstå varför immunterapi har så varierad effekt på olika patienter. Läs hela artikeln i Akademiliv

BILD: ”Vi som arbetar med immunterapi känner oss som pionjärer. Det känns fortfarande magiskt att immunterapi sannolikt botar 20 procent av patienterna”, säger Max Levin, läkare och forskare på onkologen Sahlgrenska. Max syns längst till vänster i bild. Foto: Anna Rehnberg.


Dubbel risk för övervikt hos femåringar som druckit välling som små

FORSKNING: Risken för övervikt hos femåriga barn är nästan dubbelt så stor om de vid tolv månaders ålder drack välling varje dag. Det framgår av en studie publicerad i tidskriften Acta Paediatrica.

– Välling är i sig är inte dåligt, men däremot sättet den används på. Problemet är när vällingen inte ses som en måltid utan som något extra som ges utöver annan kost, säger Bernt Alm, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Läs hela pressmeddelandet


Ökad chans till lyckad IVF om 18-20 ägg plockas ut

FORSKNING: Sannolikheten för barn efter IVF-behandling ökar om antalet ägg som stimuleras att mogna i kvinnans äggstockar uppgår till 18-20 stycken, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Det är ett högre antal ägg än vad dagens IVF-behandlingar tar sikte på.

– Resultaten kan komma att ligga till grund för hur hormonstimuleringen inför IVF-behandlingen kan utformas i framtiden, i avsikt att åstadkomma en bra balans mellan effektiv och medicinskt säker behandling, konstaterar Åsa Magnusson, nyligen disputerad.
Läs pressmeddelande från Sahlgrenska akademin 


Knepigt cancerfall löst med nya analysmetoder och individanpassad djurmodell

NY STUDIE. Cancerforskare vid Sahlgrenska akademin och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i ett multidisciplinärt samarbete löst ett svårdiagnostiserat fall. Analysmetoderna som använts kan sannolikt nästan omedelbart bli till hjälp för patienter som saknar korrekt cancerdiagnos.

FOTO: Joakim Karlsson, Roger Olofsson Bagge, och Akif Demir är alla förstaförfattare till den artikel som blev resultatet av forskningssamarbetet.

Läs hela artikeln i Akademiliv


Viktigt vara öppen för att prata sex med unga canceröverlevare

FORSKNING: Känslan av att inte vara attraktiv, och missnöje med den sexuella förmågan. Det är verkligheten för många tonåriga och unga vuxna canceröverlevare. Forskning från Sahlgrenska akademin ger nu röst åt en grupp som ofta har en tuff resa tillbaka till ett normalt liv.

– Det finns en rädsla inom vården för att prata om det här, men man måste våga och man måste vilja, utan att bli burdus eller klämkäck, säger Maria Olsson, disputerad i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och specialistsjuksköterska inom cancerrehabilitering på universitetssjukhuset.

Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Nålkirurgi fullgod o enkel behandling vid Vikingasjukan

Nålkirurgi inte alls lika besvärande för patienten som injektionsbehandlingen med Xiapex, som istället bryter ner bindvävssträngen vid insidan av fingret. Forskningresultaten från Joakim Strömbergs avhandling i maj får nu god uppmärksamhet i media efter vårt pressmeddelande idag 12 juni.

Folksjukdomen Dupuytrens kontraktur, eller vikingasjuka som den ofta kallas på svenska, drabbar ungefär tio procent av männen och två procent av kvinnorna i Norden.

- Sjukdomen kommer ofta tillbaka o behöver behandlas igen. Detta ökar vikten av insatser som går att upprepa, även detta talar för den modernare nålkirurgin, säger forskaren Joakim Strömberg.

 


Mer övervikt hos barn när mamma druckit kaffe som gravid

Barn till mammor som konsumerat koffein under graviditeten löper större risk att bli överviktiga i förskole- o skolåldern, även om mamman följt gällande rekommendationer för gravida. Ny forskning visar att koffein motsvarande en till två koppar kaffe om dagen, är relaterat till barnets risk för övervikt eller fetma, visar den aktuella studien publicerad i tidskriften BMJ Open.

– Det kan finnas anledning att vara striktare än det som rekommenderas, max tre koppar kaffe om dagen. Koffein är ju inget medikament som man måste få i sig, säger Verena Sengpiel, docent inom obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin.


Delande blodkärl ger nytt hopp för gammalt spår inom cancerforskning

FORSKNING. Tidigare försök att stoppa tumörer från att få tillgång till nya blodkärl har inte varit framgångsrika. Men tänk om blodkärlen inte bara förökar sig genom att förgrena sig, utan också genom att dela sig på längden? Tanken väcker liv i ett femtio år gammalt spår inom cancerforskningen, och kan kanske ge hopp om en bättre behandling för den aggressiva cancerformen malignt melanom.
– Idag är det väldigt få patienter med spridd cancersjukdom som vi onkologer kan bota, trots att vi nu har immunterapi som, framför allt vid metastaserat melanom, ökar överlevnaden och till och med botar vissa patienter. Jag tror egentligen inte att våra fynd på egen hand kommer att leda till en botande behandling, men tillsammans med andra behandlingar har den potential att bli botande, säger Max Levin, onkolog och forskare vid institutionen.
BILD: Max Levin
och Matias Ekstrand doktorand
Läs hela artikeln i Akademiliv


Nya fynd om sjukdomsrisker efter tidig hjärtkirurgi

Tidigt hjärtkirurgi som barn kan innebära öka risk för infektioner o autoimmuna sjukdomar, om man samtidigt fått thymus bortopererad. Det framgår av en studie publicerad i The Journal of Allergy and Clinical Immunology.

– Dels bör man vara uppmärksam på de ökade riskerna hos patienterna, och dels behöver man om möjligt undvika att ta bort thymus, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Sahlgrenska akademin, och överläkare vid universitetssjukhuset.

Det som satt tydligast spår i sjukvårdsregistren är att de som saknar thymus har en överrepresentation av autoimmuna sjukdomar, då immunsystemet angriper den egna vävnaden; diabetes typ 1, sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom och glutenintolerans.
Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Nya framsteg i medicinering av muskelsjukdom hos barn

Genterapiläkemedlet Spinraza ger avsevärda förbättringar även vid den näst svåraste formen av muskelsjukdomen spinal muskelatrofi, där barnen insjuknar vid 6 till 18 månaders ålder. Det visar en studie publicerad i New England Journal of Medicine (NEJM).

– Effekterna är övertygande, och det här stärker resultaten från den förra studien, säger Mar Tulinius, professor i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och överläkare på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Läs hela presssmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Långvariga gångproblem hos höftledsopererade

FORSKNING:Rörelselabet visar hur svårt de har att återställa normal gång.

– Man måste eftersträva så normal gång som möjligt, och då är det viktigt hur vi mäter och följer upp, säger Roland Zügner, disputerad vid avdelningen för ortopedi och legitimerad fysioterapeut.

Frågan man bland annat ställer sig är om gången påverkar protesens hålltid.

– Rent rehabmässigt kan det vara bra att lägga mer vikt vid att träna sträckningen av höften, både före och efter operation, och det skulle vara intressant att studera effekterna av en sådan mer riktad träning för den här gruppen, säger Roland Zügner.
Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Utbildning och inkomst avgör om kvinnor lämnar cellprov

FORSKNING: Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst.

– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin. 


Läkemedel mot benskörhet kan ge sämre egen reparationsförmåga 

FORSKNING: Vanligaste läkemedelsbehandlingen vid benskörhet orsakar tidigare okänd kristallbildning i benens celler och försämrar kroppens egen reparationsförmåga och benkvalitet.

– På lång sikt är kristallbildningen inte bra, det bildas en helt annan komposition och hårdhet än i normal benvävnad, säger Furqan A. Shah, disputerad forskare inom biomaterialvetenskap och försteförfattare till en artikel publicerad i tidskriften Nano Letters.

– Vi har hittat en pusselbit som potentiellt kan bli en viktig del i förståelsen av vad som påverkar benkvaliteten och uppkomsten av biverkningar från läkemedel, säger Anders Palmquist docent i biomaterialvetenskap.
Läs hela pressmeddelandet


 

 

Kunskapscentrum katastrofmedicin väst KcKmV

KcKM V - vid institutionen för kliniska vetenskaper
Postadress: Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin, Inst. kliniska vetenskaper Box 426, 405 30 Göteborg
Föreståndare och kontaktperson:
Yohan Robinson
 

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2019-10-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?