Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utbildning och inkomst avgör om kvinnor lämnar cellprov

Nyhet: 2018-01-11

Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst.

– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien.

– För övriga invandrargrupper, exempelvis från Europa, minskade skillnaden väsentligt. Det kan innebära att skillnaderna i deltagande inte beror så mycket på kultur och språkförståelse som man kanske har trott, utan att det är social ojämlikhet som är främsta orsaken, säger han.

I Sverige erbjuds kvinnor regelbundet gynekologisk cellprovskontroll i syfte att tidigt hitta och åtgärda cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Den organiserade screeningen har pågått sedan 60-talet och lett till en kraftig minskning av antalet cancerfall.

Omfattande studie

I den aktuella studien undersöks bakgrundsfaktorer hos kvinnor i Sverige som valt att delta i kontrollerna, respektive utebli. Studien är den största i sitt slag i världen, med samlade registerdata om totalt 581 008 kvinnor. Den har gjorts i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Att kvinnor med högre utbildning och inkomst oftare deltog var ingen skräll, däremot att födelseland i sig ofta inte påverkade. Ett annat resultat är den stora betydelsen av var i landet kvinnorna bodde. Landsting som Dalarna, Kalmar och Västernorrland hade avsevärt lägre andel icke-deltagare än exempelvis Kronoberg, Skåne, Stockholm och Uppsala.

– Eftersom vi med statistiska justeringar för inkomst, utbildning, födelseland med mera kunde kompensera för olikheter i befolkningsstruktur pekar detta på att det har stor betydelse hur landstingen har organiserat verksamheten, säger Björn Strander.

Utjämning väntas

Många landsting arbetar aktivt med att uppmuntra deltagande i screeningen, betonar Björn Strander, som också är ordförande i den nationella arbetsgruppen för förebyggande av livmoderhalscancer.
Han menar att den pågående övergången till ett nytt nationellt vårdprogram för gynekologisk cellprovskontroll – med smidiga ombokningar av tider, fler kallelser och påringningar till dem som uteblir, möjlighet till självtest i hemmet, mer telefonrådgivning och så vidare – kommer att höja deltagandet.

– När vårdprogrammet införs i landstingen kommer det att bli lättare att delta för många kvinnor och skillnaderna över landet utjämnas, säger Björn Strander.

Titel: Socio-economic and demographic determinants affecting participation in the Swedish cervical screening program: a population-based case-control study

Kontakt: Björn Strander

Porträttbild: Björn Strander (foto: Malin Arnesson)

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2015-08-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?