Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Första barnet fött efter livmodertransplantation

Nyhet: 2014-10-03

Sju svenska kvinnor har i ett banbrytande forskningsprojekt vid Göteborgs universitet fått befruktade ägg återförda efter att ha genomgått livmodertransplantation. Nu har det första barnet till en kvinna med transplanterad livmoder fötts - en frisk och fullt normalt utvecklad pojke. Den världsunika händelsen uppmärksammas i The Lancet den 5 oktober.

Forskningsprojektet om livmodertransplantationer har pågått vid Göteborgs universitet sedan 1999 och har utvärderats i över 40 vetenskapliga artiklar. Forskningens mål är att kvinnor som saknar en livmoder från födseln eller efter en canceroperation ska få möjlighet att föda egna barn.

Sju kvinnor genomgår graviditetsförsök

Totalt genomgick nio kvinnor livmoderstransplantation med livmoder från levande donator. Donatorn var i de flesta fallen patientens mor men i vissa fall även andra släktingar eller nära familjevänner. I två fall har livmodern fått avlägsnas, i det ena fallet till följd av en svår infektion och i det andra till följd av blodproppar i de transplanterade blodkärlen.

De sju kvarvarande kvinnorna har under 2014 påbörjat graviditetsförsök där kvinnornas egna befruktade ägg, som tillkommit vid IVF/provrörsbefruktning, återförs till den transplanterade livmodern.

Första barnet föds

I våras konstaterades den första tidiga graviditeten då en kvinna i 35-årsåldern blivit gravid vid första återföringsförsöket, drygt ett år efter att hon genomgått transplantationen.

I början av september förlöstes kvinnan med hjälp av kejsarsnitt. Kvinnan blev därmed den första i världen att föda barn från en transplanterad livmoder. Livmodern donerades av en 61-årig kvinna utan släktskap med den transplanterade kvinnan.

Kejsarsnittet fick utföras tidigare än planerat då den blivande moden utvecklade preeklampsi (havandeskapsförgiftning) i graviditetsvecka 32, och fostret uppvisade tecken på påverkan vid övervakning med CTG, varför det utfördes kejsarsnitt i enlighet med normala kliniska rutiner vid preeklampsi med fosterpåverkan.

Frisk och utvecklas normal

Enligt professor Mats Brännström som utförde kejsarsnittet är den nyfödde pojken fullt frisk och utvecklas normalt. Barnet var normalstort för graviditetstiden och vägde vid födseln 1 775 gram.

– Barnet skrek direkt efter födseln och har inte behövt någon annan vård en normal klinisk observation på neonatologi avdelningen. Både barnet och mamman mår bra och de är nu hemma, men vi följer dem genom fortsatta regelbundna kontroller. De nyblivna föräldrarna är naturligtvis väldigt lyckliga och tacksamma, säger professor Mats Brännström som leder forskningsprojektet.

– Orsaken till att kvinnan drabbades av preeklampsin är inte känd, men det kan bero på att kvinnan fått immundämpande behandling i kombination med att hon sedan födelsen saknar en njure. Även åldern på den donerade livmodern kan ha påverkat. Preeklampsi är också generellt vanligare bland kvinnor som blivit gravida genom IVF-behandling.

Normala reaktioner

Kvinnan har allt sedan transplantationen haft tre milda avstötningsreaktioner, varav en under graviditeten, då kroppen försökt stöta bort livmodern. Reaktionerna, som är normala vid alla former av transplantationer, var förväntade och kunde behandlas effektivt med ökad immundämpande behandling.

Noggrann övervakning

Forskarteamet har följt graviditeten noggrant och övervakat fostrets tillväxt och utveckling, med särskilt fokus på blodtillförseln till livmoder och navelsträng.

– Eftersom vi sytt in livmoderns blodkärl i kroppens egna blodkärl fanns det farhågor om att blodtillförseln till och från livmodern möjligen kunde påverkas under graviditeten. Våra kontroller har inte noterat några avvikelser hos vare sig fostret eller den blivande mamman, och graviditeten har följt alla normala kurvor, säger Mats Brännström.

Vetenskapligt bevis för metoden

Den lyckade förlossningen bedöms som en stor framgång.

– Den är ett vetenskapligt bevis för att livmodertransplantation som kombineras med IVF fungerar som behandling för livmodersinfertilitet. Det visar också att transplantation med levande donator är möjligt, och att det fungerar även om donatorn passerat klimakteriet, säger Mats Brännström.

Ett flertal forskningsgrupper i världen har inväntat resultaten av Göteborgsstudien för att kunna genomföra liknande observationsstudier. Graviditetsförsöken fortsätter nu för de övriga sex kvinnor som medverkar i forskningsprojektet.

Hör forskarna berätta mer om den lyckade födslen

Fakta

Göteborgs universitets forskningsprojekt om livmoderstransplantationer är världens första systematiska och vetenskapligt baserade studie med syfte att finna en behandling för de kvinnor som drabbats av livmodersinfertilitet.

I projektet övervakas ett flertal medicinska, psykologiska och livskvalitetsrelaterade parametrar.

Livmodersinfertilitet är den enda formen av kvinnlig infertilitet som tills nu saknat behandling. Över 200 000 kvinnor i Europa uppskattas vara livmodersinfertila.

Två tidigare försök med livmodertransplantationer har genomförts, i Saudiarabien 2000 och i Turkiet 2011. I det första fallet, med en livmoder från en levande givare, fick livmodern avlägsnas kort efter transplantationen. I det andra fallet gjordes transplantationen med en livmoder från en hjärndöd patient. Gruppen i Turkiet rapporterade 2013 ett flertal embryoåterföringsförsök och två mycket tidiga graviditeter, som slutade i missfallsblödningar.

Forskningsprojektet finansieras genom anslag från en privat forskningsstiftelse, Jane och Dan Olssons Stiftelse för Vetenskapliga ändamål.

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2015-08-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?