Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Att minska vårdköer inom strålbehandling skall bli forskning

Med VR-anslag hoppas man hitta nya lösningar på långa vårdköer till landets alla strålbehandlingsenheter. Vårdköer som påverkar patienternas livskvalitet och personalens arbetsmiljö negativt. Kanske blir forskare på GU först i världen med att testa simuleringsmodeller för att underlätta strålbehandlingsprocessen.

Drygt varannan cancerpatient får strålbehandling i dag. I takt med en åldrande befolkning och ökade antalet cancerfall, måste denna högteknologiska behandlingsform använda de begränsade resurser som finns på bästa sätt. Men många strålbehandlingsavdelningar är hårt ansträngda och balanserar på gränsen till att klara av dagens inflöde av patienter och kvalitetskrav.

- Oplanerade och planerade avbrott som på olika sätt ger upphov till behandlingsköer och långa väntetider förvärrar förstås situationen. Detta försämrar inte bara behandlingseffekten och vårdkvaliteten för patienterna utan leder också till oro och frustration bland närstående, samt dåligt arbetsklimat för alla inblandade yrkeskategorier, säger Thomas Björk Eriksson universitetsjukhusöverläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och oavlönad docent vid avdelningen för onkologi vid Sahlgrenska akademin samt verksamhetschef vid Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst).

VR’s utlysning inom medicin och hälsa ger nya möjligheter
Man har genom åren försökt lösa situationen med många olika åtgärder, men har hittills inte lyckats hitta rätt fokus på var problemet egentligen ligger.

- Politiker och andra intressenter har nog också så smått börjat bli irriterade på att vi inte löser problem trots ekonomiska satsningar, fortsätter han.

Men Thomas Björk Eriksson och hans kolleger har fortsatt att leta efter nya möjligheter till förbättring och nyligen fick de ett stort projektbidrag på 3, 4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Bidraget får man för projektet ”Systemdynamisk modellering av strålbehandlingsprocessen: Fältstudier, simuleringar och praktiska lösningar för svensk hälso- och sjukvård.”

Först i världen med simuleringsmodeller för strålbehandlingsprocesser
- Idén att använda systemdynamisk modellering med simuleringsmodeller inom strålbehandling är obeprövat och ett helt nytt sätt att angripa problem med växande köbildning och väntetider. Och vi har hittills i den vetenskapliga litteraturen inte sett att denna metod använts någon annanstans tidigare, när det gäller just strålbehandling, berättar Caroline Olsson, oavlönad docent vid avdelningen för Radiofysik vid Sahlgrenska akademin och FoU-ansvarig på RCC Väst.

Systemdynamisk modellering är ett teoretiskt sätt att beskriva arbetsprocesser inom olika professionella organisationer vilket möjliggör att nya strategier för att nyttja befintlig kapacitet inom ramen för tillgängliga resurser kan identifieras. Metoden erbjuder också sätt att uppskatta och mäta effekter av förändrad resurstillgång (personal och utrustning) och andra strategiska beslut för hälso- och sjukvården.

- I det här forskningsprojektet kommer vi att använda systemdynamisk modellering i en strålbehandlingsmiljö för att hitta och föreslå praktiskt användbara lösningar till kliniskt relevanta problem och frågeställningar, berättar sjukhusfysiker Jesper Lindberg, regional processägare strålbehandling vid RCC Väst och doktorand inom projektet. Jesper Lindberg har precis påbörjat sin forskarutbildning och hela detta projekt ligger som grund för hans avhandling.

Datainsamling från strålenheterna kartlägger behoven
Med hjälp av en specialanpassad enkät gör man till att börja med en omfattande datainsamling kring klinikernas arbetssätt, arbetsmiljö och deras egna lösningförslag. Enkäten går ut till landets alla strålbehandlingsavdelningar, 17 stycken från Umeå i norr till Lund i söder.

- Utifrån de svar som inkommer utarbetar vi sedan simuleringsmodeller som beskriver de verkliga arbetsprocesserna och som kan visualisera effekter av de problem som förekommer på avdelningarna. Modellerna kommer sedan att användas för att testa olika scenarion, när resurstillgång ändras och alternativa arbetsprocesser införs, förklarar Jesper.

De teoretiska förslagen kommer genomgå riskanalyser tillsammans med patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal (specialistläkare-/sjuksköterskor, sjukhusfysiker och annan strålbehandlingspersonal) för att fastställa vilka lösningar som är säkra och möjliga att använda i verkligheten.
Avslutningsvis kommer en strukturerad och vetenskaplig utvärdering göras utifrån hur patienter, personal och verksamheten upplever de olika behandlingssituationerna.

- Vi som genomför projektet har mångårig klinisk och vetenskaplig erfarenhet av strålbehandling, systemdynamisk modellering och implementeringsprojekt, säger Caroline Olsson. Hon påpekar också att man verkligen kommer att vara ödmjuk inför verksamheternas faktiska situation och att detta är en förutsättning för att hitta de bästa lösningarna.

Forskarna vill utmana myten ”Allt löser sig bara vi köper fler apparater”
- Verkligheten är många gånger istället personalbrist och att man inte ser att det egna handhavandet eller rutinerna får följder och återverkningar i flera led och för övriga verksamheten. Vi vill alltså synliggöra helheten för vi tror att helhetsperspektivet erbjuder möjligheter till att fatta klokare beslut, säger Caroline Olsson.

Deras förhoppning är att de förslag som växer fram förbättrar förutsättningarna för svensk strålbehandling att möta nuvarande och framtida krav jämfört med idag. En välfungerande strålbehandlingsmiljö är betydelsefull eftersom den ökar patienternas förutsättningar för god vård samt minskar oro och frustration bland närstående. I bästa fall kan också belastningen för alla inblandade yrkeskategorier minskas och möjligheterna för hållbar verksamhetsutveckling och kvalitetshöjande/vetenskapligt arbete ökas.

- Vi kommer testköra lösningsförslag som kommer fram i modellen tillsammans med verksamheten, då kan vi på ett konkret sätt förkasta eller förfina förslagen. Det vore också klart spännande om vi kommer fram till en arbetsmodell som skulle kunna komma andra verksamhetsområden och enheter till nytta, säger Jesper Lindberg.

Viktigt att mäta både personalens och patienternas upplevelse
För de strålbehandlingsavdelningar som vill delta i projektets implementeringsfas, kommer man att strukturerat införa och utvärdera olika lösningsförslag.

- I samband med införandeskedet vill vi även undersöka både personalens och patienternas upplevelse före och efter. Vi kommer se till parametrar som vårdens kvalitet, väntetider, stress och bemötande, detta speglat mot andra grupper med demografiska likheter med testgrupperna, förklarar Caroline Olsson.

Thomas Björk Eriksson vill passa på att lyfta fram att man även med detta projekt vill hjälpa unga forskare att hitta innovativa och nya forskningmodeller. Minst två av RCC:s 10 kriterier* berörs här – att utveckla strukturer för samarbete med akademisk forskning och den forskande industrin samt främja innovationer i cancervården, samt – att arbeta för att stärka den kliniska cancerforskningen i regionen och i landet och för att vetenskapliga framsteg snabbt kommer cancerpatienter till del.

*Tio kriterier som ska utmärka ett regionalt cancercentrum

Samarbetet med Chalmers och externa experter
Resurser i projektet är också Paul Holmström industriforskare vid Chalmers och med stor kunskap inom systemdynamik inom sjukvården. Han är bland annat knuten till Centre for Healthcare Improvement CHI vid Chalmers, med vilka RCC Väst har ett nära samarbete. Samt Stefan Hallberg på konsultbolaget Templog, även han med inriktning på process- och verksamhetsutveckling med systemtänkande som metod och grundpelare för problemlösning med helhetsperspektiv. Genom CHI har Paul och Stefan deltagit i flera SU-anknutna projekt under de senaste tio åren.

Forskning till förmån för alla cancerberörda
Projektet drivs ifrån RCC Väst i samverkan med institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin/Göteborgs universitet och planeras att starta under 2018 och förväntas vara klart 2021. Forskargruppen och Vetenskapsrådet hoppas nu att vardagens problem med köer och stockning blir forskning till förmån för alla cancerberörda!


Kontaktinformation: Thomas Björk Eriksson, Caroline Olsson och Jesper Lindberg hittar du på RCC –väst
 

Text: Susanne Lj Westergren
Foto: på de tre Emelie Ljunggren RCC

155 miljoner kronor till Sahlgrenska akademin i VR:s utlysning inom medicin och hälsa

BIDRAG: När Vetenskapsrådet nu i oktober 2017 presenterat utfallet i sin årliga utlysning inom medicin och hälsa får forskare vid Sahlgrenska akademin 155 miljoner kronor – näst mest i landet. Läs hela artikeln i Akademiliv

Eva Angenete en av fyra som får etableringsstöd från VR

BIDRAG. Eva Angenete, docent i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper, är en av fyra unga forskare vid Sahlgrenska akademin som får etableringsbidrag i årets stora utlysning från Vetenskapsrådet. Det ger henne får sex miljoner kronor till hennes forskning, som handlar om att förbättra behandlingen vid tjocktarm-, ändtarms- och analcancer.

Läs artikeln om Evas forskning i Akademiliv

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2017-11-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?