Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Disputationer som avklarats 2018

Olof Westin - Achilles Tendon Ruptures Predictors; functional and economic impact

Datum: 2018-12-14
Tid: 09:00 - 11:30
Plats: R- Aulan, R-Huset, Mölndals sjukhus, Göteborgsvägen 31, Mölndal
Huvudhandledare: Jón Karlsson
Bihandledare: Katarina Nilsson-Helander och Karin Grävare-Silbernagel
Opponent: Tomas Movin, inst för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, Huddinge
Betygsnämnd: Madeleine Zetterberg, Suzanne Werner och Johan Kärrholm


Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi

Länk till avhandlingen

Hälseneruptur leder ofta till bestående problem
Hälseneruptur är en vanlig skada som ofta leder till bestående problem och många patienter återfår aldrig den funktion de hade innan skadan, trots lång rehabilitering. Vissa får även en re-ruptur, men de finns också de som återfår normal funktion. Vilka faktorer som påverkar de olika utfallen är okänt.

- Hälsenan är kroppens största och starkaste sena, tyvärr så går den av ibland och det kan leda till mycket besvär. Min forskning handlar om akuta hälsenerupturer. Historiskt sett har det varit en ständig debatt kring hur man på bästa sätt ska behandla dessa, med eller utan operation, säger Olof Westin, specialistläkare i ortopedi vid ryggteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal.

- Jag menar att det istället handlar om att flytta fokus och försöka hitta prediktorer eller förutsättningar för att individualisera behandlingen, och därigenom kunna ge varje patient den behandling som passar just den individen.

Avhandlingen består av sex studier med övergripande mål att undersöka vad som leder till bättre respektive sämre utfall, långtidsuppföljning av re-rupturer samt att jämföra kostnadseffektivitet mellan operativ och icke-operativ behandling.

Dyrare behandling ger ökad livskvalitet
Han gjorde en hälsoekonomisk analys och jämförde där kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, detta för att se vilken som var mest kostnadseffektiv både utifrån vårdkostnader men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den analysen är den första inom detta forskningsfält och har utvecklat en algoritm för framtida hälsoekonomiska studier.

- Jag upptäckte att de patienter som opererades uppgav lite högre livskvalitet i det patientrapporterade utfallet*. Ett litet dilemma eftersom kostnader för kirurgisk behandling är högre, så hur hanterar man nu denna nya kunskap i relation till konstnadseffektivitet ur en hälsoekonomisk synvinkel, säger han.

Långtidsuppföljning gav viktig kunskap
Tyvärr kan senan trots behandling gå av igen något som kallas för re-ruptur. Olof Westin har gjort en långtidsuppföljning på re-rupturer för att se hur dessa patienter mår på långsikt och hur deras resultat jämför sig med förstagångsrupturer.

- En spännande upptäckt är att patienter med mer än 10 mm diastas eller separation mellan sen-ändarna ser ut att ha en betydligt högre risk för re-rutpur om de behandlas icke-kirurgiskt. Något som också förvånande var att patienter med re-ruptur hade signifikant sämre patientrapporterade besvär jämfört med dem som fick sin första ruptur. Detta trots att det inte fanns någon objektiv skillnad i funktionen av hälsenorna vid primär- eller re-ruptur

Längre operationstid - bättre läkningsprocess
- Lite oväntat var att se att kirurgens operationstid påverkade läkningsprocessen. Vid tvåveckorsuppföljningen efter operationen kunde vi nämligen se att en längre operationstid gav positivt påverkan. Det handlar om så kallade metaboliter eller mikroskopiska nedbrytningsämnen i kroppen vid operationsområdet och som påverkas av det kirurgiska ingreppet.

Ultraljud kan styra val av behandling
- Min forskning har bidragit till att vi fått ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar utfall och hur man med hjälp av ultraljud kan styra behandlingsval. Den har även bidragit till viktig information om kostnader associerade med hälsenerupturer, samt ökad förståelse för innebörden av att få en re-ruptur av senan, sammanfattar Olof Westin.

Ett resultat som förvånade var att högre ålder vid ruptur var en stark prediktor för sämre resultat, detta oavsett behandlingsalternativ.

* Mer information
Hälsoekonomi och OALY - De som opererades fick mer positiva resultat på enkäten EQ5D, alltså de mår lite bättre, men samtidigt är behandlingen lite dyrare. Så om man gör en hälsoekonomisk beräkning så ser man en ökning i QALY, vilket är ett sammansatt mått av effekt på livskvalitet och överlevnad, dvs. överlevnad mätt i vunna levnadsår. (Socialstyrelsens riktlinjer)


Magdalena Zaborowska - On the pathogenesis of infections associated with percutaneous osseointegrated orthopaedic implants

Datum: 2018-12-14
Tid: kl 13:00-15:30
Plats: Hörsal Arvid Carlsson,Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborgs universitet
Huvudhandledare: Peter Thomsen
Bihandledare: Margarita Trobos, Rickard Brånemark
Opponent: Artur Schmidtchen, inst för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Ingegerd Adlerberth, Anna Stefánsdóttir och Tomas Albrektsson

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap

Länk till avhandlingen

Att motverka infektioner vid ortopediska implantat
Ortopediska implantat används i allt större utsträckning och har förbättrat livskvalitén för många människor med skador och sjukdomar i skelett, leder och muskulatur. Men det förekommer ibland infektioner efter att man satt in ett implantat, vilket är en allvarlig komplikation. En bidragande orsak till detta är att implantatet utgör en främmande yta, vilket möjliggör att bakterier under vissa förhållanden kan slå sig ner på ytan, föröka sig och bilda en så kallad biofilm.

Ett sätt att motverka infektioner är om implantatet osseointegreras, det vill säga, ges förutsättningar att växa samman med skelettet. Till exempel har behandlingen med hudpenetrerande benförankrade proteser för lårbensamputerade visat på goda resultat med förbättrad rörlighet och livskvalitet.

- Tyvärr drabbas även dessa patienter ibland av infektion i anslutning till den delen av implantatet som sitter i lårbenet. Mekanismer för hur sådan infektion uppkommer är inte kända. I min avhandling har jag därför studerat olika aspekter bakom dessa infektioner, berättar Magdalena Zaborowska, civilingenjör i Biomedical engineering från Chalmers Tekniska Högskola, och doktorand vid avdelningen för biomaterialvetenskaper.

Påverka motståndskraft på implantatytorna
Delmålen var att designa olika in vitro* metoder (tester på material utanför kroppen), för att bland annat utvärdera preparerade motståndskraftiga implantatytor samt utvärdera en ny kombination av metoder för att mäta biofilmers motståndskraft mot antibiotika. Men även ta fram metoder för att förstå vilka bakteriestammar som ger upphov till dessa postoperativa infektioner och varför. Hon har också undersökt interaktioner mellan extracellulära vesiklar *(EVs) frisatta från stafylokocker och kroppens försvarsceller samt mellan EVs och bakterier.

- Antibiotikakänslighet hos isolerade bakterier från implantatrelaterad infektion baseras idag på mätningar på bakterier i lösning. Den nya kombination av metoder vi testat tar hänsyn till bakteriers förmåga att bilda biofilm och där man mäter antibiotikakänslighet, vilket förhoppningsvis kan vara ett bra verktyg vid bestämning av rätt antibiotikabehandling.

Ny kunskap kan underlätta diagnostik och behandlingar
- Vi har kunnat visa att bakterier, som vi isolerat från djupa implantatassocierade infektioner, uppvisar flera olika sätt att infektera på, inklusive biofilmsbildande förmåga och motståndskraft mot antibiotika.

En extra intressant upptäckt var att isolerade stafylokocker från dessa infektioner frisatte EVs in vitro. Vi har kunnat visa att dessa EVs påverkar bakteriers vidhäftningsförmåga till ytor och tillväxt. EVs bidrog även i större uträckning till ökad frisättning av cytokiner och celldöd hos kroppens försvarsceller i jämförelse med kontrollförhållanden.

- Med denna kunskap kommer vi att kunna bidra till bättre diagnostik och behandling av patienter med dessa infektioner.

*Mer information

• In vitro betyder i glas och betecknar ett experiment eller liknande i till exempel ett provrör. In vivo betyder i livet, i levande, alltså i naturlig miljö. (Källa Genetik.nu)
• EVs extracellulära vesiklar - Varje cell är en fabrik som producerar molekyler och skickar dem till olika platser i kroppen. Molekylerna transporteras i små paket som kallas vesiklar. Dessa kan förflytta substanser inne i och utanför cellen. (Källa The NobelPrize 2013)



Stefanos Farfaras - Shoulder impingement; Evaluation of the clinical outcome, radiographic findings, histology, ultrastructure and biochemistry

Datum: 2018-12-07
Tid: 09:00-11:30
Plats:Hörsal Arvid Carlsson Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborgs universitet
Huvudhandledare: Erling Hallström
Bihandledare: Lars Ejerhed, Jüri Kartus och Ninni Sernert
Opponent: Hans Rahme, inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Inger Gjertsson, Lars Adolfsson och Anna Nilsdotter

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi

Länk till avhandlingen

Smärtsyndrom i axeln som drabbar många
Subakromiell impingement syndrome SAIS, är en inklämningsskada, ett smärtsyndrom i axeln. Smärtan uppkommer framför allt vid rörelse, vanligtvis ovan horisontell nivå, men vilosmärta förekommer också. Syndromet orsakas av bland annat en degenerativ rotatorcuffskada eller av inflammatoriska process i axelleden. Hos vissa yrkesgrupper förkommer också syndromet på grund av belastningsfaktorer av ergonomisk art. Syndromet drabbar en stor andel av befolkningen, så många som upp till var fjärde vuxen beräknas ha kroniska problem.

Den här avhandlingen har haft två huvudsyften, att bedöma och utvärdera det kliniska resultatet av olika behandlingsstrategier för subacromial impingement syndrome (SAIS) och att undersöka och belysa syndromets patofysiologi, eller sjukdomsmekanismer det vill säga det radiografiska, histologiska, ultrastrukturella och biokemiska mekanismerna.

- Min forskning har försökt belysa syndromets sjukdomshistoria och utveckling samt utvärdera olika behandlingsalternativ, kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, säger Stefanos Farfaras, som arbetat som ortoped i NU-sjukvården i 10 år och nu flyttat till Grekland för att jobba som ortoped på en privat mottagning.

I avhandlingen visas att syndromet drabbar ett mer omfattande område än man tidigare trott och en mer kombinerad behandling kan övervägas, det vill säga både kirurgi och fysioterapi. Farfaras visar även att inflammatoriska processer är starkt förekommande inuti själva axelleden hos patienter med SAIS.

- Ett annat intressant resultat, som framkommit vid vår långtidsuppföljning, är att det inte finns någon ökad risk för artros i axelleden eller för uppkomst av rotatorkuff ruptur, det vill säga avslitningsskada av de fyra muskler som finns kopplade till axeln.

Omnämnande i fackpress och på kongresser
Delarbete II har presenterats i den största ortopedisk konferens (AAOS 2017 i San Diego). Dessutom har det delarbetet valts ut till AOSSM Specialty Day (AOSSM 2017 San Diego)
Delarbete IV har accepterats för presentation i den största ortopedisk konferens (AAOS 2019 i Las Vegas) där den kommer att presenteras i mars 2019


Per Erik Persson - Lung and chest wall properties during mechanical ventilation

Datum: 2018-12-07
Tid: 09:00-11:30
Plats:Kammaren, Vita stråket 12, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Huvudhandledare: Stefan Lundin
Bihandledare:
Ola Stenqvist, Erik Houltz
Opponent: Sten Walther, inst för medicin och hälsa, Linköpings universitet, Linköping
Betygsnämnd: John-Olov Jansson, Johan Pettersson och Helén Seeman-Lodding


Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård

Länk till avhandlingen

Respiratorbehandlingen påverkas av lungans- och bröstkorgens egenskaper
Respiratorbehandling i samband med operation och intensivvård är ofta nödvändigt och ibland livräddande. Men det övertryck som används för att skapa ett andetag har visat sig kunna vara skadligt för lungorna, framför allt hos patienter med allvarlig lungsvikt. För att minska skadorna av respiratorbehandlingen är det viktigt att övervaka de tryck och volymer som respiratorn utsätter lungan för.

- Trycket som respiratorn åstadkommer tänjer i olika grad ut lungan beroende på lungans och bröstkorgens egenskaper, och variationerna är stora särskilt bland patienter inom intensivvården, säger Per Persson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

För att utvärdera lungornas och bröstkorgens mekaniska egenskaper behöver du mäta trycket i lungsäcken vilket är riskfyllt. Idag mäts istället trycket i matstrupen som ligger i nära anslutning och de uppmätta trycken används som en uppskattning av trycken i lungsäcken. Metoden, som utvecklades för mer än 60 år sedan, har dock visat sig påverkas av många faktorer och det är fortfarande oklart hur de uppmätta trycken ska tolkas.

"PEEP- stegsmetoden" underlättar inställning av rätt tryck
- Min forskning har handlat om att få bättre förståelse för hur lungan och bröstkorgen påverkas av respiratorn, vilket vi kartlagt med hjälp av mätningar av bland annat tryck och volymer i lungorna. Vi har också fokuserat på hur vi kan utvärdera lungornas och bröstkorgens egenskaper hos en enskild patient för att på ett bättre sätt kunna ställa in respiratorn. Detta har gjorts dels genom att vidareutveckla en ny metod, "PEEP- stegsmetoden" som tidigare introducerats av vår forskningsgrupp, men även genom att utvärdera faktorer som påverkar mätningar med den redan befintliga metoden.

Hans forskning har nu bidragit till en bättre kunskap om hur lungan och bröstkorgen påverkas av inställda tryck och volymer i respiratorn.

- Vår forskargrupp har påvisat stora osäkerheter med den befintliga äldre metoden och även utvecklat en ny enkel och ofarlig metod. Den kan användas för att beräkna den påfrestning respiratorn utsätter lungan för hos varje enskild patient. Med hjälp av denna kunskap och metod kan vi förhoppningsvis, inom relativt snar framtid, på ett bättre sätt ställa in respiratorn så att risken för lungskador minimeras.

PEEP-stegsmetoden baseras på tidigare känd fysiologi och kräver egentligen inga ytterligare mätningar. Beräkningar kan istället göras utifrån information som man kan hämta från respiratorns egna kontinuerliga mätningar av tryck och volymer i samband med att man gör en förändring av trycket i slutet på utandningen (PEEP).

Förbättrar överlevanden hos känslig grupp

Genom att sänka andetagsvolymerna och trycken i lungorna så har man de senaste decennierna lyckats förbättrat överlevnaden hos patienter som vårdas i respirator på grund av allvarlig lungsvikt. En förbättringskurva som Per nu hoppas skall öka i och med deras nya forskningsresultat.

- Det har varit en hel del diskussioner om våra resultat eftersom de delvis ifrågasätter rådande uppfattningar om hur lungan och bröstkorgen agerar under respiratorbehandling. Jag har börjat inse att det tar sin lilla tid att få nya rön accepterade, säger Per Persson.


Lukas Lannemyr - Cardiopulmonary bypass and the kidney - studies on patients undergoing cardiac surgery 

Datum: 2018-11-30
Tid: 09:00-11:30
Plats: Sal Kammaren, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Huvudhandledare: Sven-Erik RIcksten
Bihandledare: Bengt Redfors, Kristjan Karason, Gudrun Bragadottir
Opponent: Henrik Bjursten inst för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Kai Knudsen, Anders Öwall och Jenny Nyström

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård
stitutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård. Kort sammanfattning finnas här nedanför

Länk till avhandlingen

Njursvikt – en vanlig komplikation efter hjärtkirurgi
Sedan 1950-talet har hjärtlungmaskin använts för att ta över hjärtats pumpmekanism vid operationer på stillastående hjärta. Tyvärr drabbas upp till 30 procent av patienterna av akut njursvikt efter operationen, det vill säga de fick en försämring av njurarnas funktion. Detta leder till ökad kostnad, vårdtid, lidande och i värsta fall dödlighet.

- Risken för njurskador vid hjärtlungmaskinanvändning har varit känd i decennier, men fortfarande är orsakssambandet inte klarlagt, vilket gör det svårt att ta fram effektiva förebyggande åtgärder, säger Lukas Lannermyr, som kliniskt arbetar som narkosläkare på Thoraxanestesi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Syftet med avhandlingen var att studera hur hjärtkirurgi med hjärtlungmaskin påverkar njurarna, och att undersöka om ökat blodflöde i hjärtlungmaskinen kan förbättra njurens syresättning

- När hjärtlungmaskin används späs blodet ut och blodflödet i kroppen omfördelas så att njurarna får en sämre syresättning och riskerar syrebristskador. Det visade sig att man får en njurcellskada redan 30 minuter efter påbörjad hjärtlungmaskin, och skadan förvärras efteråt. Om man istället ökar blodflödet i hjärtlungmaskinen med 10 till 20 procent kan njurarnas syresättning förbättras.

Rätt läkemedel förbättrar patientens tillstånd
Samtidig hjärt- och njursvikt, är ett tillstånd med hög dödlighet, detta behandlas ibland med hjärtstärkande läkemedel. I avhandlingen har han också studerat effekten hos hjärta och njurar vad det gäller skillnaderna mellan två hjärtstärkande läkemedel hos patienter med samtidig hjärt- och njursvikt.

- När vi undersökte effekten av de två hjärtstärkande läkemedlen, levosimendan och dobutamin, fann vi att levosimendan förbättrar inte bara hjärtfunktion utan även njurblodflöde och njurfunktion hos patienter med hjärt- och njursvikt.

Högre blodflöde minskar riskerna
Kunskapen om hur hjärtlungmaskinen påverkar njurarna är viktig för att man ska kunna ta fram nya metoder för att minska risken för njursvikt.

- Redan nu använder vi högre blodflöden i hjärtlungmaskin i utvalda fall, och vi planerar en uppföljande större studie för att se om ökat flöde i hjärtlungmaskin kan minska risken för njursvikt efter hjärtkirurgi.

Något som var lite överraskande var att just njurcellskador inträffar i princip hos alla patienter där hjärtlungmaskin används. Inte att förväxla med den nedsatta njurfunktionen som alltså drabbar upp till 30 procent av alla patienterna. Att inte fler får nedsatt funktion kan bland annat bero på att njurarnas reservkapacitet är stor.

- Men vi kan sannolikt lära oss metoder att minimera skadan, och min avhandling är bara början på en rad studier som förhoppningsvis kan leda till förbättrade metoder och behandlingar.

I hans ”video-abstract” (Vimeo) med titel “How heart-lung machines can harm the kidneys during cardiac surgery”,  kan man förstå hur det fungerar.

I media
Arbetet om hur hjärtlungmaskin påverkar njurarna kommenterades som synnerligen intressant i en ledare (editorial) i den stora amerikanska medicinska tidskriften
”Anesthesiology”


Anton Holmgren -Human growth patterns - with focus on pubertal growth and secular changes
 

Datum: 2018-11-23
Tid: kl 13:00-15:30
Plats: Hörsal Tallen, plan 0, rondvägen 10, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Huvudhandledare:Kerstin Albertsson-Wikland
Bihandledare:Lauren Lissner och Aimon Niklasson
Opponent: Anders Juul, Juliane Marie Centret, Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark
Betygsnämnd: Olov Ekwall, Maria Elving och Max Petzold

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik

Läs pressmeddelande om hans forskning samt lyssna på inslag i P4 Halland

Länk till avhandlingen

Mätningar på BVC och elevhälsovården signalerar om hälsostatus
Tillväxt hos spädbarn, barn och ungdomar är en dynamisk process. Den individuella tillväxten beror på en mängd olika faktorer, både genetiska så väl som miljömässiga och psykosociala.

- Tillväxten speglar också hälsa och kan vara ett diagnostiskt instrument som kan avslöja både sjukdomar och psykosocial problematik. Därför är mätning och uppföljning av längd och vikt en av de viktigaste uppgifterna på barnavårdscentraler och inom elevhälsovård. Men hur dessa faktorer samspelar och fungerar är ofullständigt utforskat, säger Anton Holmgren som forskar inom området och som till vardags även arbetar som barnläkare med inriktning mot barnendokrinologi och diabetes, vid Hallands sjukhus, Halmstad.

Spädbarn kan växa 30 cm under första levnadsåret
Tillväxthastigheten är högst kring barnets födelse, då spädbarnstiden präglas av en snabb, men också snabbt avtagande tillväxthastighet. Det genomsnittliga spädbarnet växer från 50 till 75–80 cm under första levnadsåret. Under barndomen sker en långsamt avtagande längdtillväxt fram till puberteten då längdtillväxten ökar igen – pubertetsspurten. Tillväxten har förändrats över tid och de senaste 100–150 åren har slutlängden ökat.

Nya tillväxtmodellen QEPS – ger bättre längdprognoser
- Jag har varit med om att utveckla en ny tillväxtmodell (QEPS) som på ett mer precist och detaljerat sätt än tidigare kan beskriva variationer i längdutveckling, framförallt under pubertet och pubertetsspurten. Vi kunde se att ju senare start av pubertetstillväxt, desto längre blev slutlängden, men samtidigt att individer med tidig pubertetsstart växte mer under puberteten. Skillnaderna i slutlängd beror på att de som var sena i sin pubertet totalt hade flera år extra att växa.

Forskning kring pubertetstillväxt får, via QEPS-modellen, nu helt andra förutsättningar, och resultaten från studierna kan bidra till att bättre förutse hur barn skall växa.

Barnets BMI påverkar längdtillväxten
En annan av hans artiklar visar att kroppssammansättning (BMI) i barndomen är relaterat till fortsatt tillväxt. Ju högre BMI är desto större blir längdtillväxten före puberteten, samtidigt som puberteten infinner sig tidigare och barnet får en mindre pubertetsspurt.

- Överraskande var resultaten från BMI-studien, att fynden var så linjära över hela BMI-skalan, framförallt att de barn som låg lägst i högsta BMI under barndomen hade den mest uttalade pubertetsspurten.

Folk i Norden blir allt längre
I ett av delarbetena jämfördes de nordiska ländernas tillväxt de senaste 40 åren, alla länderna visar på liknande ökning av slutlängd över tid. Detaljerade jämförelser av tillväxtmönster i ett delarbete visade att personer från Göteborgsområdet födda 1990 är längre än de födda 1974 på grund av mer tillväxt under barndomen för båda könen, men även större pubertetstillväxt för tjejerna. De färdigvuxna kvinnorna var 6 mm längre och männen 11 mm längre i 1990-populationen.

- De skillnader som sågs mellan de som var födda 1974 och 1990 visar att vi behöver utforma nya svenska tillväxtreferenser, det vill säga tillväxtkurvor, säger Anton Holmgren, och påminner om att tillväxten är en dynamisk process.

Uppmärksamhet i fackpress
De två första artiklarna, publicerade 2017, nämndes båda som betydande genombrott i den internationella årsboken ”Yearbook of Paediatric endocrinology 2017”, Haymarket Medical Media.

 



Anna-Karin Elf - Targeted radiotherapy in metastatic neuroendocrine tumors - clinical and experimental studies

Datum: 2018-11-23
Tid: 13:00
Plats: Hjärtats aula, Blå Stråket 5, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Huvudhandledare: Viktor Johanson
Bihandledare: Bo Wängberg, Peter Bernhardt
Opponent: Per Hellman,inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Roger Olofsson Bagge, Inga-Lena Nilsson och Per Karlsson

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi

Länk till avhandlingen

Förlängd överlevnad med målsökande strålbehandling
Neuroendokrina cancertumörer (NET*) utgår från hormonproducerande celler, och tumörerna kan orsaka exempelvis diarré, värmevallningar, magsår och blodsockersvängningar. När tumörerna har spridit sig till lymfkörtlar och lever, går oftast sjukdomen inte längre att bota med kirurgi.

Anna-Karin Elf arbetar kliniskt som överläkare på sektionen för endokrinkirurgi och buksarkom, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar om intern strålbehandling, av neuroendokrina tumörer, det vill säga det vill säga strålning som ges inifrån, med hjälp av bland annat målsökande radioaktiva isotoper*.

- Behandlingen fungerar genom att radioaktiva isotoper, som har kopplats till en molekyl som söker upp och binder till specifika receptorer (somatostatinreceptorer) i tumören. Behandlingen, så kallad 177Lu-DOTATATE, ges intravenöst och isotoperna ger en lokal strålning av tumörerna. Behandlingen har i en stor studie tidigare visat att den sannolikt ger förlängd överlevnad hos patienter med metastaserad neuroendokrin tumörsjukdom.

Sambanden mellan stråldos och tumörkrympning
Dosimetri är läran om hur man mäter eller beräknar stråldosens fördelning i kroppen. I avhandlingen har hon undersökt möjliga faktorer som går att förutspå vad det gäller behandlingsresultat och överlevnad, samt även alternativa metoder för att tidigt kunna förutsäga hur mycket tumörerna kommer att krympa efter behandlingen. Det man önskar är att på ett säkert sätt kunna beräkna stråldosen så att man får en så god behandlingseffekt som möjligt utan att skada frisk vävnad.

- Vi kunde visa att stråldosen som har tagits upp av tumörerna verkar överensstämma med tumörkrympningen. Man skulle därför kunna använda tumördosimetri* som en tidig behandlingsutvärdering efter 177Lu-DOTATATE.

Överraskande och viktiga upptäckter
- Det förvånade oss att patienter med lågt antal somatostatinreceptorer på vissa av tumörerna inte hade sämre överlevnad efter denna strålbehandling, än patienter med högt antal receptorer. Detta innebär att även patienter med lågt receptoruttryck bör erbjudas receptorbunden strålbehandling när indikation finns.

- En viktig upptäckt är att vi kunde visa att en låg dos av en anti-tumoral substans, GMX1778, gör dessa tumörer känsligare för strålning i en experimentell djurmodell, vilket innebar att tumörerna krympte kraftigt eller försvann helt efter kombinationsbehandling.

Emboliseringsbehandling av levermetastaser
Vid levermetastaser av NET ges vanligen emboliseringsbehandling av levern.

- Och vi har jämfört partikelembolisering med intern strålbehandling med isotopen 90Y. Vid utvärdering efter 6 månader sågs inga stora skillnader mellan behandlingsgrupperna. Resultaten visar också att en speciell magnetkameraundersökning, diffusionsviktad MR, kunde förutsäga tumörkrympningen redan efter 1 månad. Diffusionsviktad MR skulle därför kunna användas för tidig behandlingsutvärdering efter behandling mot levermetastaser från NET.

Mer information*
• Neuroendokrina tumörer (NET) - samlingsnamn för en typ av hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanal och lungor
• Radioaktiva isotoper – Isotoper är atomer av samma grundämne men med olika (atom)massa. Isotoper kan vara stabila eller radioaktiva. (Källa NE). Effekten av isotopbehandlingar grundar sig på den lokala strålningseffekten av det radioaktiva ämnet som söker sig till cancercellerna och förstör dem.
• Tumördosimetri - mätning av upptagen stråldos i tumörer

 


Jonas Bačelis - Genetic factors affecting pregnancy duration in humans

Datum: 2018-11-22
Tid: 13:00 - 15:30
Plats: Hörsal Järneken, Diagnosvägen 15, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Sjukhuset
Huvudhandledare: Bo Jacobsson
Bihandledare:
Staffan Nilsson, Verena Sengpiel och Ronny Myhre
Opponent: Rolv Terje Lie, Institutt for global helse og samfunnsmedisin, Universitetet i Bergen, Norge
Betygsnämnd: Karin Sundfeldt, Mikael Norman och Håkan Karlsson

The dissertation is held in English

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi.

Länk till avhandlingen

The mystery behind human pregnancy duration
Modern obstetrics does not have a solution on how to regulate pregnancy duration. At least, not to the extent which would allow the prevention of preterm birth*. Due to advancements in obstetrics and neonatology, more children that would otherwise be born dead due to extreme prematurity are now born alive although only a small fraction of survivors are expected to live a regularly healthy life.

Jonas Bačelis' thesis investigates the mechanisms behind human pregnancy duration. Too short gestation is a direct cause of neonatal, and infant mortality. Deviation from normal pregnancy length is also associated with a child's morbidity, even morbidity in the adulthood.

- The mechanisms determining pregnancy duration are not understood well enough to design an effective preterm birth prevention method. In this thesis I use genomic and epidemiological methods to contribute to our understanding of causal factors triggering birth, says Jonas Bačelis.

He has a bachelor's degree in biochemistry but is devoted to the field of genomics. He is self-taught in statistics and computer coding, all of which has become an essential part of his research and work at Sahlgrenska Academy.

- I never encounter patients, but have access to large genomic and epidemiologic datasets. A part of my work is to come up with new ideas about where to get new observations and then to come up with creative methods on how to analyze it and gain insights.

Why is pregnancy length important?
According to the latest global estimate, 15.4 percent of all the deaths before age 5 were due to preterm birth - the leading cause of child deaths worldwide. Most of these lives are lost during the challenging neonatal period*. Preterm-born children often have a lifetime of significant disability. On a global level, 2.7 percent are estimated to have a moderate or severe neurodevelopmental impairment, and additional 4.4 percent to have mild neurodevelopmental impairment.

An estimated 31 percent of preterm-born children have at least one of the problems: cognition impairments, general developmental delay or learning difficulties; cerebral palsy; impaired vision or blindness, gross motor and coordination impairments; deafness or hearing loss; epilepsy; behavioral problems. And cognitive and neurologic impairments were still evident at starting school age.

Uterine size and fetal growth - determine duration of pregnancy
Talking about important discovery, - Study III, in his thesis, is the shortest, simplest, and most relatable paper of all three. It is also educational, as it follows the classic (Karl-)Popperian hypothesis testing idea, on which most of science is built, he points out.

- It shows that the duration of pregnancy might be determined by uterine size and fetal growth rate. This is actually a very intuitive claim, but we use an elegant experiment to prove this. We first formulate a "Uterine stretch" hypothesis, then we run some computer simulations to predict how would data look if this hypothesis was true, and finally, we look at the real-world data from medical birth registers - only to find that prediction matches reality.

- We are slowly solving the puzzle of pregnancy, in particular, what determines its length. The more it is known about biochemical mechanisms that precede labor, - the more likely it is that pharmaceutical industry will introduce a drug that modulates the pregnancy length.


More information*
• Preterm birth or preterm delivery (PTD) - which is historically defined as a childbirth occurring at less than 37 completed weeks (259 days) of gestation.
• Neonatal period - 28 first days of extrauterine life
.


Oscar Jalnefjord - Intravoxel incoherent motion modeling - Optimization of acquisition, analysis and tumor tissue characterization

Datum: 2018-10-05
Tid: 09:00-11:30
Plats: Hörsal Arvid Carlsson, campus Medicinareberget
Huvudhandledare: Maria Ljungberg
Bihandledare: Göran Starck
Opponent: Ronnie Wirestam, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Ann Brinkmalm Westman, Joel Kullberg och Pål Erik Goa

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiofysik. Länk till avhandlingen kommer finnas här, kort sammanfattning se nedan:

Genom sin förmåga att avbilda mjukdelar i kroppen spelar magnetkameran (MR) en mycket viktig roll inom medicinsk diagnostik. Unikt med MR är också det stora antalet vävnadsegenskaper som kan avbildas.

- Vi kan idag bland annat skapa MR-bilder där pixelvärdet är kopplat till omfattningen av mikroskopisk rörelse av vattenmolekyler i en vävnad, och i kroppen finns två viktiga typer av sådan rörelse: diffusion och mikrocirkulation eller perfusion*, berättar Oscar Jalnefjord, sjukhusfysiker på enheten Diagnostisk strålningsfysik, en del av verksamheten Medicinsk fysik och teknik på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Hans arbete är fokuserat på MR och hans kliniska roll handlar till stor del om utbildning och utveckling inom detta fält, specifikt inom diffusionsavbildning och MR-spektroskopi. Den 5 oktober lägger han nu fram sin avhandling.

Vattenmolekylernas rörelse avslöjar vävnaders egenskaper och livsförhållande
- Forskningen kretsar kring en metod som gör det möjligt att avbilda mikroskopisk vattenrörelse med MR. Med hjälp av en specifik analysmetod kallad IVIM - intravoxel incoherent motion, kan man från MR-bilderna få information om diffusion och perfusion i vävnaden. Diffusionsegenskaperna speglar exempelvis celltätheten, medan perfusionen anger hur mycket blod, och därmed syre och näringsämnen, som levereras till en vävnad.

Hans forskning går ut på att förbättra bildtagning och analys för IVIM, särskilt för karakterisering av tumörer.

- För en enkel variant på avbildning, lämpad för vården, togs en metod fram för automatisk förbättring av bildtagningen. Olika analysmetoder jämfördes också för att se vilken metod som gav de stabilaste resultaten.

För en något mer tidskrävande variant på avbildning, mer lämpad för forskning, jämfördes analysmetoder som utnyttjar olika antaganden och som kan ge mer robusta resultat. En av de studerade analysmetoderna användes sedan ihop med en nyutvecklad metod för att identifiera olika regioner i tumörer med olika vävnadsegenskaper.

Perfusionsavbildning utan kontrastmedel
- IVIM möjliggör perfusionsavbildning utan kontrastmedel, vilket kan vara viktigt i vissa patientgrupper eller vid längre uppföljningar. Resultaten i avhandlingen kan fungera som stöd för att få en mer stabil och säker bildtagning.

* Fakta om mikroskopisk vattenrörelse i vävnad
Diffusion är slumpmässig rörelse hos vattenmolekyler som beror på deras rörelseenergi. I vävnad hindras denna rörelse av bland annat cellmembran och andra mikroskopiska strukturer. Genom att kunna mäta storleken på diffusionsrörelsen är det därför möjligt att få information om vävnadens mikrostruktur. Exempelvis kan det ge information om celltäthet och membrangenomtränglighet.

Mikrocirkulation eller perfusion, blodflödet genom de minsta blodkärlen (kapillärerna), är mycket viktigt för en vävnad eftersom det är genom den processen som syre och näringsämnen överlämnas till vävnaden. Eftersom syre och näringsämnen är nödvändiga för att en vävnad ska fungera kan mätning av mikrocirkulation ge information om hur en vävnad mår.


Zsuzsa Ingulf Bartik - Genetic Studies of Familial Vesicoureteral Reflux

Datum:2018-09-21
Tid: 09:00-11:30
Plats: Tallen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra
Huvudhandledare: Ulla Sillén
Bihandledare: Agneta Nordenskjöld, Sofia Sjöström, Tommy Martinsson och Susanne Fransson
Opponent: Christian Radmayr, The Medical University of Innsbruck, Innsbruck, Österrike
Betygsnämnd: Roger Olofsson Bagge, Maria Herthelius och Niklas Darin

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik. Länk till avhandlingen

Klar ärftlighet vid VUR- en medfödd urinvägsmissbildning hos nyfödda
Vesikoureteral reflux (VUR) är en medfödd missbildning i urinvägarna som innebär backflöde av urin från blåsan tillbaka till njuren. Reflux förekommer hos 1–2 procent av alla barn som föds och finns i olika svårighetsgrad. Barn med VUR har en ökad risk för att få urinvägsinfektioner med risk för ärr på den drabbade njuren. Vissa barn har njurskador redan vid födelsen, hos en del barn försvinner refluxen spontant, men hos andra finns den kvar och kan ge upphov till förvärrade njurskador genom upprepade urinvägsinfektioner.Det finns en klar ärftlighet och risken att drabbas är 30–50 procent för syskon till barn med VUR och för avkommor är risken så hög som 66 procent.

- Trots det tydliga nedärvningsmönstret är den genetiska bakgrunden till reflux inte kartlagd, genetiska faktorerna är kända i endast en bråkdel av fallen. Syftet med avhandling var att allmänt undersöka ärftligheten vid VUR i ett epidemiologiskt reflux material från Västsverige och att undersöka vilka gener som orsakar VUR vid familjär reflux, säger Zsuzsa Ingulf Bartik, forskare och barnkirurg vid Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus.

Hon brinner för är att rätta till medfödda missbildningar hos nyfödda, och eftersom en del av missbildningarna nedärvs i familjer har detta även skapat ett intresse kring genetik.

Ingen enkel genetik, ingen ”refluxgen”
Fosterutvecklingen av njurar och urinvägar är en delikat process och man har i djurmodeller på möss sett att fel på vissa gener kan ge både reflux och njurskada samtidigt. Men olika studier har hittills kommit fram till olika resultat.

- Min forskning går ut på att hitta förklaringen till varför refluxmissbildningen uppstår genom att genetiskt studera familjer där det finns flera individer med sjukdomen. Vi har använt flera olika metoder för att besvara frågeställningen. Vi har dessutom studerat om den formen av reflux som går i arv familjen kan vara svårare än den som sporadiskt dyker upp hos ett barn utan andra släktingar med reflux, men har inte funnit några skillnader i sjukdomsbilden.

När hon började med forskningsprojekt var hennes förhoppning att hitta "refluxgenen" som orsakar sjukdomen. Detta för att bland annat snabbare kunna ställa diagnos och även minska antalet jobbiga undersökningar för det lilla barnet. Genanalys skulle även kunna användas för att undersöka syskon till barn med bekräftad reflux för att se om de också har sjukdomen.

Nya fynd ökar förståelsen
- Jag vet nu att det inte handlar om en gen utan om hundratals gener. Att missbildningen orsakas av en blandning av genetiska faktorer, miljö och andra nedärvningsbara förändringar i arvsmassan som inte innebär förändringar i DNA-sekvensen (epigenetik). Med våra resultat har vi förhoppningsvis lagt några pusselbitar. Vi har hittat förändringar i någon gen som inte tidigare undersöktes i detta sammanhang och vi har uteslutit andra genvarianter som man tidigare trodde vara viktiga.

Flera forskarteam har arbetat parallellt med stora material och internationella samarbeten, för att lösa gåtan men man har bara kommit en bit på vägen.

- Jag tycker det är fascinerande och intressant att se hur snabbt genetiska metoder utvecklas och att som kliniker försöka hänga med i utvecklingen. Detta eftersom genetiska faktorer finns hos flertalet av de sjukdomar som vi behandlar, säger Zsuzsa Ingulf Bartik.


Vijay Kuna Kumar - Potential Therapeutic Applications of Novel Bioengineered Tissues and Organs Using Methods of Decellularization and Recellularization

Datum: 2018-09-25
Tid: 13:00-15:30
Plats: Medicinaregatan 11, Hörsal Åke Göransson
Huvudhandledare: Suchitra Holgersson
Bihandledare: Jukka Lausmaa, Joakim Hakansson, Peter Enoksson
Opponent: David Tosh, Department of Biology and Biochemistry, University of Bath, Storbritannien
Betygsnämnd: Ali Harandi, Julie Gold och Anders Lindahl

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi. Länk till avhandlingen

Ny vävnadsteknik ger nya organ
Transplantation av individanpassade organ eller vävnader som utvecklats via den ny vävnadsteknik Tissue-engineering (TE), kan komma att gynna patienter inom flera olika sjukdomsgrupper. Denna avhandling utgår ifrån den nya vävnadstekniken och fokuserar på att utveckla decellulariserings- och recellulariseringsstrategier* för enkel vävnad (ven (blodkärl) från människa), komplex vävnad (hud från gris) och intakta organ (bukspottskörtel och njure från gris).

- Genom att använda de nya metoderna för decellularisering och recellularisering kan vi utveckla strategier för att skapa personliga vävnader och organ som kan hjälpa patienter med sjukdomar eller organsvikt, säger Vijay Kuna Kumar, forskare med molekylärbiologisk- och bioteknologisk bakgrund, som i dag jobbar med forskning på Sahlgrenska Science Park.

I framtiden kommer patienter som transplanteras med vävnader och organ med ursprung i egna stamceller inte behöva livslång behandling med immunosuppression, så som det är vid organdonation mellan individer. Detta kommer innebära en bättre livskvalitet för dessa patientgrupper.

- Vi har under arbetets gång kunnat fastställa protokoll för decellularisering av mänskliga vener, samt hud, bukspottkörtel och njure från gris. Vi tror att TE- blodkärl och - hud kan gynna patienter med kärlsjukdomar eller brännskador i framtiden. Recellulariseringen av stödjevävnad från bukspottkörtel och njure med stamceller från mänskliga foster visar också potentialen för fosterceller för ytterligare studier samt för fortsatt recellularisering av fullständiga organ.

Något som överraskade honom var att ny vävnadsteknisk hudgel på ett svårläkt sår, förbättrade sårläkning och regenerering avsevärt i en djurmodell.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att decellularisering och recellularisering kan ha en viktig framtida betydelse för regenerationsbiologi och slutligen för organtransplantation.

* Decellularisering- är en metod där cellerna i ett organ/vävnad tas bort och ”tvättas” så att bara stödjevävnad och blodkärl kvarstår. Detta bildar ett tredimensionellt nätverk, ett ”skelett” eller en plattform av stödjevävnad som man sedan kan så patientens egna stamceller på så att dessa börjar växa till sig, så kallad recellularisering. Celler som byggs upp på detta sätt, och sedan transplanteras, blir som kroppsegna och stöts inte bort efter att det opererats in.
 


Lars Axelsson - Nutritional aspects of advanced Head and Neck Cancer and impact of different factors in Head and Neck Cancer of Unknown Primary
 

Datum:2018-06-15
Tid: 09:00-11:30
Plats: Sahlgrens aula, Blå Stråket 5, entréplan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Opponent: Eva Munck Af Rosenschöld Wikland, Karolinska Institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Göran Kjeller, Kristin Bjordal och Per Karlsson
Huvudhandledare: Eva Hammerlid
Bihandledare: Jan Nyman

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen öron-, näs- och halssjukdomar. Länk till avhandlingen

PEG vid huvud-halscancer ökar inte risken för långsiktiga sväljningsbesvär
Huvud-halscancer är den sjätte vanligaste cancerformen i västvärlden och cirka 1500 personer drabbas årligen i Sverige. Sväljningssvårigheter och undernäring är vanligt vid avancerad huvud-halscancer och beror både på smärta från tumören och biverkningar av behandlingen. Ett vanligt sätt att understödja näringstillförseln hos dessa patienter är att använda en så kallad perkutan endoskopisk gastrostomi PEG (en tub genom bukväggen in i magsäcken). PEG har visat sig ge en bättre livskvalitet och motverka undernäring under tumörbehandlingen, men användning av PEG har i vissa studier även visat sig kunna ge bestående sväljningssvårigheter.

- Min forskning handlar om olika aspekter av dessa cancerformer. Jag har bland annat undersökt om PEG kan användas för näringstillförsel utan att leda till påverkan på sväljningen på sikt. Min forskning har nu visat att PEG inte ökar risken för långsiktiga sväljningsbesvär, detta kommer kunna leda till ökad användningen av metod i syfte att motverka just undernäring och förbättra livskvaliteten under tumörbehandlingen och därigenom minska risken för behandlingsavbrott, säger Lars Axelsson, specialistläkare, vid verksamheten för öron-, näs och halssjukdomar, med inriktning på tumörkirurgi, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Bioelektrisk fasvinkel är en faktor för överlevnad vid huvud-halscancer
Han har också studerat om den så kallade fasvinkeln* (som man kan räkna ut vid mätning av kroppssammansättningen) kan användas som en prognostisk faktor för överlevnad hos patienter med huvud-halscancer.

- Att fasvinkeln är en så kraftfull prognostisk faktor vid huvud-halscancer, liksom vid annan cancer, och till och med mer utslagsgivande än några kända prognostiska faktorer, var överraskande och nytt. Det möjliggör att riskpatienter lättare kan identifieras och tumörbehandlingen och uppföljningen av patienterna kan optimeras och individualiseras ytterligare.

Hans uppfattning är att denna enkla metod kommer kunna användas i den kliniska vardagen framöver och att forskningen och resultaten av fasvinkeln vid huvud-halscancer utgör en startpunkt för ytterligare forskning på denna metod.

Prognostiska faktorer vid huvud-halscancer med okänd primärtumör
Han har även forskat på en ovanlig typ av huvud-halscancer, Okänd primärtumör med lymfkörtelmetastas på halsen, engelskans förkortning är HNCUP. Detta för att se vilka faktorer som har prognostisk betydelse, bland annat har han tittat på humant papillomvirus HPV. Viruset är en känd orsak till livmoderhalscancer och har på senare år även visat sig vara betydelsefull för utvecklingen av cancer i svalget, och har nu blivit erkänt som en viktig faktor vid utvecklingen av HNCUP.

- Min forskning om Okänd primärtumör med metastas på halsen har nu visat att patients ålder, allmäntillstånd och tumörens stadium är viktiga faktorer för överlevnad. Och att behandling med halskörtelutrymning och strålning ger liknande överlevnad som strål- och cellgiftsbehandling. Så man kan säga att tumörbehandlingen vid denna sjukdom sannolikt kommer att påverkas av resultaten av min forskning.

HPV-vaccination även för pojkar
Hans forskning uppmärksammades i en flersidig bilaga i Svenska Dagbladet, torsdagen 29 mars i år. Temat på artikeln var humant papillomvirus och vaccination. Utgångspunkten var en nationell grupp av specialist- och överläkare inom öron-, näs och halssjukdomar som träffades för en rundabordet diskussion i Stockholm

- Baserat på kända forskningsdata inom huvud-halscancer och annan cancer rekommenderar vi att HPV-vaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet ska utvidgas och inte bara rekommenderas till flickor utan även till pojkar.

* Fasvinkel FV
Bioelektrisk impedansanalys som studerar kroppsvävnadernas elektriska genomsläpplighet kan användas för att beräkna den så kallade fasvinkeln (FV). Värdet på FV har visat sig ha ett samband med överlevnad vid olika typer av cancer och andra sjukdomar.


Sanna Kjellberg- Peripheral airway function in adult asthma-assesed by N2 Washout and impulse oscillometry

Datum:180613
Tid:15:00
Plats: Biblioteket (entréplan), Arbets- och Miljömedicin, Medicinaregatan 16A
Betygsnämnden: Bill Hesselmar, Ellen Tufvesson och Ludger Grote
Huvudhandledare: Per Gustafsson
Bihandledare: Anna-Carin Olin, Olle Zetterström, Paul Robinson

Licentiatexamen vid avdelningen för pediatrik, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin.

Små luftvägar ofta engagerade vid astma hos vuxna
Astma drabbar cirka 10 procent av den svenska vuxna befolkningen. Tidigare betraktades astma som en enda sjukdom som drabbar lungans stora, grova luftrör. Men numera anser man att det finns flera olika astmatillstånd som skiljer sig åt när det gäller behandling och diagnostik. I dag rapporterar upp mot hälften av astmatikerna att de har en okontrollerad astma trots att de står på medicinering enligt gällande guidelines, vilken kan bestå av höga doser inhalationssteroider eller kombinationspreparat.

- Merparten av astmatiker behandlas idag med pulverinhalationer vilka består av relativt grova partiklar som är för stora för att ta sig ner i de små luftvägarna, och studier har tydligt visat att inflammatoriska celler är som mest aktiva i små luftvägar vid astma. Genom att kunna identifiera vilka astmatiker som har påverkan på de perifera, små luftvägarna, kan man istället erbjuda medicinering bestående av små, fina partiklar i en inhalationsspray. Dessa har en förmåga att nå och verka där sjukdomen är aktiv, så att en bättre astmakontroll och lungfunktion skulle kunna uppnås, förklarar Sanna Kjellberg, som är forskare och biomedicinsk analytiker på Lungforskningslaboratoriet, Skaraborgs sjukhus Skövde.

Lungans vindlande träd
Lungan är som ett träd som förgrenar sig i allt mindre luftvägar och man brukar säga att den mänskliga lungan består av cirka 23 luftvägsgenerationer som leder ut till de cirka 300 miljoner lungblåsorna (alveolerna). De perifera, små luftvägarna, står för 95 procent av den totala lungvolymen och ytan, och har en inre diameter av bara 2mm eller mindre, trots detta bidrar de endast med 10-20 procent av det totala luftvägsmotståndet, vilket gör att det traditionella lungfunktionstestet spirometri är relativt okänsligt för att upptäcka nedsatt lungfunktion i de små luftvägarna.

- I min avhandling har jag använt de lungfysiologiska mätmetoderna IOS (impulsoscillometri) och kvävgasutsköljning för att beskriva hur påverkade de små luftvägarna är hos vuxna med astma. Patienterna rekryterades från primärvården. Beroende på val av mätmetod och utvärderingsparameter fann jag att mellan 1/3 till hälften av de 196 studerade astmatikerna hade ett sjukdomsengagemang i sina små luftvägar, mätt med dessa mätmetoder.

Tre faktorer hjälper läkaren välja rätt behandling
Hon fann också tre faktorer som talar för om en astmatiker löper ökad risk att ha ett sjukdomsengagemang i små luftvägar. Dessa tre faktorer var; dåliga spirometrivärden (FEV1) i kombination med förhöjda eosinofiler, en sorts vita blodkroppar i blod mer >4procent, och/eller om personen rökte eller hade rökt tobak tidigare i livet. Faktorerna är alla relativt enkla och lättillgängliga för vården att hantera.

Lungforskningslaboratoriets forskning, är framför allt inriktad på att studera funktionen i lungans små (perifera) luftvägar med hjälp av de lungfysiologiska mätmetoderna IOS och gasutsköljningstest. De bedriver också en kontinuerlig metodutveckling av mätmetoderna. Syftet är att känsliga lungfysiologiska mätmetoder ska finnas tillgängliga på lungfunktionslaboratorier för att patienter med lungsjukdom ska få en korrekt diagnos och noggrann uppföljning av sin sjukdom.

- Genom att diagnostisera förekomst av perifert luftvägsengagemang, med företrädesvis metoden kvävgasutsköljning, skulle medicinering som riktas till de små luftvägarna kunna erbjudas med potentiellt bättre astmakontroll och lungfunktion som följd för vuxna astmatiker.

Sanna Kjellberg fortsätter sin forskning med ett doktorandprojekt där forskningen utökas för att bland annat inbegripa även barn med astma.

Läs mer i allmän media: Skaraborgsstudie kan hjälpa astmatiker
I den vetenskapliga tidskriften Respiratory Medicine - Clinical characteristics of adult asthma associated with small airway dysfunction


Elisabeth Norder Grusell - Esophagitis: Aspects on bacteriology, pathophysiology and symptomatology
 

Datum:2018-06-08
Tid: 09:00-11:30
Plats: Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3
Opponent: Bodil Ohlsson, Lunds universitet,
Betygsnämnd: John Paoli, Danielle Friberg och Hans Törnblom Lund
Huvudhandledare: Henrik Bergquist
Bihandledare:Mogens Bove, Magnus Ruth

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen öron-, näs- och halssjukdomar. Länk till avhandlingen

Matstrupsinflammation - en sjukdom som drabbar många
De vanligaste orsakerna till matstrupsinflammation - esofagit - är gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) och eosinofil esofagit (EoE), som förekommer hos upp till 20–30 procent respektive upp till 1 procent av den västerländska befolkningen.

Förståelsen av mekanismer som ligger bakom dessa sjukdomar och deras symtom är viktiga för att ställa rätt diagnos och ge korrekt behandling, samt minska lidande och förhoppningsvis förekomsten av dessa sjukdomar.

- Det övergripande syftet med min avhandling har därför varit att granska och jämföra GERD och EoE beträffande skillnader i symtomatologi, diagnostik och patofysiologi med huvudfokus på bakteriologi, säger Elisabeth Norder Grusell, som är specialistläkare inom öron-näsa-halssjukdomar på ÖNH-kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Idag jobbar hon huvudsakligen med patienter med röst-, tal- och sväljningssvårigheter, eftersom hon håller på att specialisera sig ytterligare inom grenspecialiteten Röst- och talrubbningar (Foniatri).

Samband mellan GERD och matstrupscancer
GERD orsakas av att magsäcksinnehåll stöts upp i matstrupen. Vanliga symtom är halsbränna och sura uppstötningar, men även atypiska symtom som hosta, klumpkänsla i halsen, sväljningssvårigheter, heshet, bröstsmärta och/eller tanderosioner (tandfrätskador) förekommer. Mellan GERD och matstrupscancer finns också ett visst samband.

- Men jag vill poängtera att det ändå är mycket få av de med GERD som utvecklar matstrupscancer.

Huvudsymtom vid EoE är sväljningssvårigheter, där föda inte sällan fastnar i matstrupen. Orsakerna till EoE är ännu ofullständigt kartlagda, men det är en immunologisk sjukdom med koppling till allergi. Något samband mellan EoE och matstrupscancer har hittills inte påvisats.

- GERD och EoE skiljer sig oftast markant åt på makro-endoskopisk nivå, men den inflammatoriska ljusmikroskopiska bilden visar principiellt likartade förändringar. Jämfört med inflammatoriska tarmsjukdomar, där vi i dag vet att det finns ett samband med rubbningar i tarmfloran, är bakteriers roll i inflammationsprocessen i matstrupen ännu oklar.

Bakteriefloran kan visa vägen
Viktiga pusselbitar som framkommit är att hon funnit att personer med EoE verkar ha fler olika odlingsbara bakterier i matstrupen än vad personer med GER och även friska frivilliga, har.

- De flesta, både matstrupsfriska och personer med esofagit, har bakterier i matstrupen och oftast är det bakteriegrupper/arter som förekommer normalt i munhålefloran. Man kan också se tendenser att olika bakterier är vanligare hos GERD respektive EoE. Personer med GERD har dock signifikant färre arter, möjligen orsakat av de sura refluxerna i sig, då många arter inte tål det sura pH-värdet.

Men det kan också tänkas att vissa bakterier i sig, eller kombinationer av bakterier, bidrar till inflammationen. Om skillnader i bakteriefloran skulle kunna vara en delförklaring till att personer med GERD kan utveckla matstrupscancer, är givetvis intressant att studera vidare.

Användbart frågeformulär för GERD även vid atypiska huvudsymtom
Hon har också använt olika frågeformulär för att värdera symtom hos patienter med GERD och/eller EoE.

- Formuläret GerdQ, utvecklat för att underlätta diagnostik av GERD i primärvården, visade sig även vara användbart för personer med huvudsymtom som inte är typiska för GERD. Detta kan ge ett visst stöd för behandlande läkare i vilka patienter man skall utreda vidare eller prova behandling på, och vilka patienter som kanske kan besparas obehagliga och kostsamma undersökningar och behandlingar.


Annika Öhman - Left-sided obstructive cardiac lesions in the fetus and the neonate

Datum:2018-06-08
Tid: 13:00-15:30
Plats: Tallen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Smörslottsgatan 1, Östra sjukhuset
Opponent: Owen Miller, Evelina Children´s Hospital, London, Storbritannien
Betygsnämnd: Olov Ekwall, Gudrun Björkhem och Peter Conner
Huvudhandledare: Mats Mellander
Bihandledare: Jan Sunnegårdh

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen pediatrik. Länk till avhandlingen

Fosterdiagnostik - stor hjälp vid svåra medfödda hjärtfel
Annika Öhmans avhandling handlar bland annat om vad fosterdiagnostik kan innebära i form av nya behandlingsmöjligheter av medfödda hjärtfel när de diagnostiseras under graviditeten. Fokus för arbetet har varit hjärtfel med underutveckling av vänster hjärthalva, så kallat hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, HLHS. HLHS innebär att den vänstra kammaren underutvecklas i olika grad under hjärtats anläggningsfas eller senare under fosterlivet. Tillståndet är inte förenligt med liv utan avancerade medicinska och hjärtkirurgiska ingrepp i nyföddhetsperioden. Operationer för att lindra effekterna av hjärtfelet började göras 1993 i Sverige men det finns ingen botande behandling och dödligheten har varit betydande även med kirurgi.

Avhandlingen beskriver utvecklingen av långtidsresultaten efter kirurgi samt hur en mer utbredd fosterdiagnostik har påverkat incidens och resultat samt presenterar resultatet av metoder som kan förbättra överlevnaden.

- Min forskning handlar om effekterna av fosterdiagnostik av svåra medfödda hjärtfel. Den ena delen av forskningen behandlar möjligheterna till förbättring av prognosen för foster med förträngning av aortaklaffen genom att utföra en kateterintervention i fosterlivet och öppna upp fostrets aortaklaff. En sådan åtgärd kan förhindra utvecklingen till en total underutveckling av hjärtats vänstersida, som vid HLHS, säger Annika Öhman, som är barn- och fosterkardiolog och arbetar på kliniken för Barnhjärtsjukdom och barnhjärtkirurgi på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg

Den andra delen av forskningen beskriver en komplett nationell kohort (patientgrupp) av barn födda med HLHS. Uppföljningen av kohorten visar på utvecklingen av fosterkardiologins betydelse för upptäckten och förekomsten av hjärtfelet samt hur långtidsprognosen vid detta hjärtfel har förbättrats över tid.

Behandling redan hos foster ökar överlevnaden
- De senaste decenniets snabbt växande framgångar inom ultraljudsdiagnostik och genetisk diagnostik av tillstånd i fosterlivet öppnar för behandlingsmöjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi har med vår forskning visat att hjärtats funktion och tillväxt kan förbättras om en behandling utförs redan innan barnet är fött. Studien av den nationella kohorten av födda barn med HLHS visar på att överlevnaden har förbättrats över tid.

Tillståndet är dock fortfarande förknippad med hög risk för död särskilt under det första levnadsåret trots avancerad kirurgi och intensivvård. De svenska resultaten som nu framkommit i hennes forskning, stämmer väl överens med internationell erfarenhet.

Fosterhjärtat kan påverkas redan under graviditeten
- En viktig observation vi gjort är att utvecklingen av fosterhjärtat kan påverkas under graviditeten. Det öppnar upp för nya möjligheter att förbättra förutsättningarna för framgångsrik behandling av barnet efter födelsen och därmed förbättra långtidsprognosen.


Åsa Magnusson - Ovarian stimulation for IVF-a balance between efficacy and safety

Datum: 2018-06-07
Tid: 09:00-11:30
Plats: Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3 Göteborg
Opponent: Nick S Macklon, Department of Obstetrics and Gynaecology, University of Copenhagen, Zealand University Hospital.
Betygsnämnd: Karin Sundfeldt, Cecilia Björkelund och Kjell Wånggren
Huvudhandledare: Christina Bergh
Bihandledare: Ann Thurin-Kjellberg

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi. Länk till avhandlingen

Inför provrörsbefruktning - in vitro fertilisering IVF, genomgår kvinnan hormonstimulering av äggstockarna som syftar till att mogna fram flera ägg. Tidigare studier har visat att chansen för födsel efter IVF stiger med antalet utplockade ägg upp till en viss nivå och planar sedan ut. Ett större antal aspirerade ägg leder alltså inte till högre chans för födsel men däremot till en ökad risk för allvarliga biverkningar såsom överstimuleringssyndrom** (OHSS) och blodproppar (tromboser).

Balans mellan effektiv och medicinskt säker behandling
- Avhandlingen handlar om hormonstimulering av äggstockarna inför IVF-behandling och balansen mellan en effektiv och en medicinskt säker hormonstimulering. En effektiv hormonstimulering innebär att kunna ta ut tillräckligt många ägg från äggstockarna för att få en så hög chans som möjligt till födsel efter IVF-behandling. En medicinskt säker hormonstimulering innebär framför allt att minimera riskerna för allvarliga biverkningar av stimuleringen, förklarar Åsa Magnusson, överläkare på Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, sektionen för Reproduktionsmedicin, Sahlgrenska.

Alla IVF-behandlingar i Sverige, inom såväl offentlig som privat vård, rapporteras till det Nationella Kvalitetsregistret för Assisterad Befruktning Q-IVF. Registret innebär en möjlighet att studera stora patientgrupper och avspeglar samtliga de infertilitetspatienter som behandlas i Sverige.

För att studera sambandet mellan äggstockarnas svar på hormonstimulering och allvarliga komplikationer såsom ovariellt överstimuleringssyndrom OHSS och blodproppar, samt förlossningsutfall för barn och mammor, har behandlingsdata från Q-IVF samkörts med data från bland annat det Nationella Patientregistret och Medicinska Födelseregistret.

- Vår studie visade att stimulering som gör att man kan ta ut 18–20 ägg, förefaller vara en brytpunkt med hög kumulativ chans för födsel och en samtidigt bibehållen låg frekvens av allvarliga komplikationer. Resultaten kan komma att ligga till grund för hur hormonstimuleringen inför IVF-behandlingen kan utformas i framtiden, så att man finner en bra balans mellan effektiv och medicinskt säker behandling, säger Åsa Magnusson

Goda resultat även för embryon som varit frysta
- Under senare år har tekniken för odling och frysning av embryon av god kvalitet genomgått stora förbättringar. Detta har gjort att IVF-cykler, där det återförda embryot varit fryst och tinats (FET)* och återförts i en senare cykel, idag utgör cirka en tredjedel av samtliga IVF-cykler i Sverige. Chansen till födsel efter återförande av frysta och tinade embryon är numera jämförbar med färsk cykel.

Färska och frysta embryon kan jämställas
I Sverige och även internationellt, återförs allt oftare enbart ett embryo per behandlingstillfälle vilket innebär att fler embryon blir tillgängliga för frysning. Tidigare studier har i allmänhet endast undersökt graviditets- eller förlossningsfrekvensen efter färsk cykel.

- Med de förbättrade frysresultaten blir det mer relevant att studera sambandet mellan hormonstimulering, här uttryckt som antalet uttagna ägg, och den samlade förlossningsfrekvensen, medräknande alla embryoåterföranden som genereras per ägguttag, oavsett om embryot var färskt eller fruset och tinat innan återförandet.

Många aspirerade ägg verkar öka risken för föreliggande moderkaka
Tidigare studier har visat att barn födda i enkelbörd efter IVF har en ökad risk att födas för tidigt, ha låg födelsevikt, en ökad risk för dödlighet i nyföddhetsperioden samt ökad risk för missbildningar jämfört med barn födda i enkelbörd efter spontan konception. Detta även efter justering av faktorer såsom kvinnans ålder, paritet, flerbörd och längden av bakomliggande infertilitet.

- I vår studie påvisades inget samband mellan antal uttagna ägg och risker för barnen. Vi fann dock ett svagt men statistiskt säkerställt samband mellan antalet aspirerade ägg och risk för föreliggande moderkaka (placenta previa) framför allt vid aspiration av mer än 20 ägg. En föreliggande moderkaka blockerar förlossningskanalen och nödvändiggör förlossning med planerat kejsarsnitt.

* En IVF-behandling påbörjas i enlighet med kvinnans menstruationscykel. En färsk cykel är behandlingstiden inkluderat hormonstimulering till uttag av ägg, befruktning i laboratoriet och odling 2–6 dagar, till återförande av ej infruset embryo i livmodern. Vid användningen av ett FET (fryst och tinat embryo) anpassas detta också till kvinnans egen cykel. Alla ägg som mognar fram tas ut, men alla dessa ägg som befruktas blir inte till embryon.

** Överstimuleringssyndrom (OHSS) - det finns tre olika allvarlighetsgrader av OHSS, i de mest allvarliga fallen kan symtom som äggstocksförstoring, magsmärtor, vätska i buken, - lungor och - hjärtsäck till organsvikt och DIC (blodet koagulerar i blodkärlen) förekomma


Ted Eneqvist - The clinical utility of patient-reported outcome measures in total hip replacement and lumbar spine surgery

Datum: 2018-06-05
Tid: 09:00-11:30
Plats: R- Aulan, R-Huset, Mölndals sjukhus, Göteborgsvägen 31, 431 80, Mölndal
Opponent: Olle Nilsson, Uppsala universitet
Betygsnämnd: Lisbeth Claesson, Tommy Hansson och Knut Stavem
Huvudhandledare: Ola Rolfson
Bihandledare: Szilard Nemes, Johan Kärrholm

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi.
Länk till avhandlingen

Ted Eneqvist forskar om hur användbart patientrapporterade utfallsmått (PROM) är efter höftproteskirurgi och ländryggskirurgi.

- Vi har använt oss av registerdata från Svenska Höftprotesregistret (SHPR) och Svenska ryggregistret (Swespine). Informationen baseras på enkäter där patienterna fyllt i hur de upplever funktion, smärta och andra typer av upplevd hälsorelaterad livskvalitet före och efter operation, säger Ted Eneqvist, specialistläkare i ortopedi vid ryggteamet på Sahlgrenska universitetssjukhuset Sahlgrenska.

Rygghöft-dilemmat – vad skall opereras först?
I de tre första studierna har han undersökt utfallet (det upplevda resultatet) efter kirurgi hos patienter som opererats med både höftproteskirurgi och ländryggskirurgi, det vill säga patienter som har degenerativ sjukdom i både höft och rygg, såsom artros och spinal stenos. Syftet har också varit att undersöka om det finns skillnader i utfall hos patienter med båda ingreppen utförda jämfört med dem med bara ett av ingreppen utfört, och om utfallet är beroende på i vilken ordning kirurgin utförts.

- Resultatet visar att patienter som är opererade i båda områdena har ett generellt sämre rapporterade utfallsmått än de patienter som bara är opererade i antingen ryggen eller höften. Ytterligare ett intressant resultat är hos dom där båda ingreppen utförts inom två år, där är de patienter som blir opererade i ryggen före höften mer nöjda med utfallet än de som opererat höften först. Dessa resultat var lite oväntade och förvånade mig, säger han.

Denna nya kunskap gör att de i praktiken kan göra en bättre prioritering, men också att de före kirurgin kan informera patienterna bättre om deras tänkbara utfall eller resultat. Detta har också resulterat i en utrednings-algoritm för denna patientgrupp.

Vilka höftprotespatienter behöver omopereras?
Den andra delen av avhandlingen handlar om, om det är möjligt att med stöd av registerdata baserat på PROM kunna förutspå vilka patienter som har en ökad risk för komplikationer och kommer vara i behov av omoperation efter höftproteskirurgi.

- Här har vi har lyckats visa att man med hjälp av insamlade PROM-data från patienten, ett år efter höftproteskirurgi, kan förutspå risken för framtida komplikationer och därför se vilka som kommer vara i behov av en eventuell omoperation. Detta kommer kliniskt att möjliggöra att dessa patienterna kan följas upp tidigare och tätare, och på så upptäcka komplikationer snabbare.

Han tror att detta kommer sparar så väl lidande som samhällsekonomiska resurser. Tanken är nu också att resultat ska leda till att det tas fram en algoritm som hjälper sjukhusen att identifiera patienter som behöver tätare uppföljning

Konsten att mäta de små nyanserna av livskvalitet
Sedan Svenska Höftprotesregistret började registrera PROM år 2002 har enkäten EQ-5D-3L använts för att mäta hälsotillstånd. Den används över stora delar av världen men har fått viss kritik. I studie V undersöktes om en ny version av EQ-5D-5L har en bättre förmåga att mäta hälsorelaterad livskvalitet före och efter höftproteskirurgi, samt möjligheten att skapa en mall för att översätta den gamla versionen av EQ-5D-3L till den nya.

- Resultatet visade sig bli mer nyanserat beskrivet med den nya versionen, och det är också möjligt att skapa en mall för att översätta de gamla resultaten till den nya versionen, vilken möjliggör analyser över tid.


Helena Hognert - Contraception and unplanned pregnancies

Datum: 2018-05-31
Tid: kl 09:00-11:30
Plats: Järneken, Kvinnokliniken, Diagnosvägen 11, Östra sjukhuset
Opponent: Viveca Odlind, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Helen Elden, Torbjörn Bäckström och Claes Magnusson
Huvudhandledare: Ingela Lindh
Bihandledare: Ian Milsom

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi. Länk till avhandlingen http://hdl.handle.net/2077/55961

Tillgång till preventivmedel och abort är en viktig del i sexuell och reproduktiv hälsa, och ger möjlighet att själv bestämma när och hur många barn man vill ha. Hög användning av preventivmedel i ett land går ofta hand i hand med ett lågt antal oplanerade graviditeter och aborter, men alla tre parametrarna kan också påverkas av många andra faktorer.

Kartläggning för att framtida åtgärder och bättre kvinnohälsa
- Större delen av min avhandling består av epidemiologiska studier, i mitt fall en kartläggning av hur användning av preventivmedel, antal aborter, födslar och fertilitetsgrad ser ut hos kvinnor i olika åldersgrupper i Sverige och dom övriga nordiska länderna. I avhandlingen ingår också en studie där patienter fått ett långverkande preventivmedel insatt i samband med att dom gjorde abort, berättar Helena Hognert som också arbetar som överläkare inom benign o akut gynekologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset (både Sahlgrenska och Östra sjukhuset).

Resultatet av dom epidemiologiska studierna är en bra utgångspunkt vid framtida interventioner (informations- och behandlingsstrategier) för att följa vilka förändringar dessa kan ge över tid, menar hon.

Bra att få P-stav i samband med abortbesöket
Delstudien med långverkande preventivmedel i direkt anslutning till en abort, har inneburit att riktlinjer för när preventivmedlet ska sättas in har ändrats till direkt insättning istället för vid ett senare tillfälle.

- Detta ökar nu möjligheterna för patienter att få ett av dom säkraste preventivmedlen, en p-stav, i samband med deras abortbesök på mottagningen. Studien visade också en större nöjdhet med att få ett preventivmedel insatt direkt istället för vid ytterligare ett besök, samt en lägre andel graviditeter inom ett halvår efter aborten, för denna patientgrupp, säger hon.

En viktig upptäckt, i ovan studie, har varit att det är möjligt att sätta in ett långverkande säkert preventivmedel samtidigt som aborten, utan att själva aborten äventyras trots att läkemedlen som används vid abort och som finns i preventivmedlet teoretiskt sätt skulle kunna motverka varandra.

Fler använder preventivmedel i de nordiska länderna
Olika typer av hormonella preventivmedel har olika hög säkerhet och följsamhet och hon kunde se att fördelningen av olika hormonella preventivmedelsmetoder skilde sig något åt mellan åldersgrupperna och länderna. I en studie, baserad på enkätinsamlingar bland 19-åringar, som gjordes var tionde år, noterades att 2011 var ett år med lägre preventivmedelsanvändning i de områden i Göteborg med lägst socioekonomisk status jämfört med övriga områden. Detta kunde inte ses dom tidigare åren 1981, 1991 och 2001. Men generellt sett så har dom nordiska länderna, jämfört med resten av världen, en hög preventivmedelsanvändning, låga aborttal och stabil fertilitetsgrad.

- Hos tonåringar kunde vi också se att allt fler har börjat använda dom mycket säkra preventivmedelsmetoderna p-stav och spiral dom senaste åren och både andelen aborter o födslar har minskat kontinuerligt under åren 1975–2015. Att skjuta på föräldraskapet tills efter tonårstiden ökar chansen att slutföra den utbildning man vill ha och få en bättre privatekonomi. Tonårsgraviditeter är också förenade med fysiska risker både för mamman och barnet, så detta är en positiv trend för flickors och kvinnor hälsa.


Marie Andersson - Hypospadias surgery - long-term outcome focusing on adolescence

Datum: 2018-05-31
Tid: 13:00 - 15:30
Plats: Tallen, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Östra sjukhuset
Opponent: Rien JM Nijman,University Medical Centre Groningen, Gröningen,Nederländerna
Betygsnämnd: Kate Himmelmann, Lars Grenabo och Lars Hagander
Huvudhandledare: Gundela Holmdahl
Bihandledare: Ulla Sillén

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik. Länk till avhandlingen http://hdl.handle.net/2077/55390

Pojkar med behandlad hypospadi nöjdare än väntat
Hypospadi är en missbildning som drabbar 1/125 födda pojkar i Sverige. Den innebär att urinröret mynnar på undersidan av penis, vid penisskaftet eller mellan punghalvorna och ofta är penis också krokig nedåt. Cirka en tiondel av pojkarna föds med den svåraste formen - proximal hypospadi. Behandlingen, som är kirurgisk sker under småbarnsåren. Operationen syftar till att förlänga urinröret och räta upp penis och målen är en god urologisk och sexuell funktion samt en god kosmetik.

- Målet med denna avhandling har varit en uppföljning efter pubertet hos pojkar opererade för olika grader av hypospadi, det vill säga att utvärdera långtidsresultateten urologiskt, psykosocialt och psykosexuellt, säger Marie Andersson, specialist inom allmänkirurgi och barnkirurgi. Hon arbetar på barnkirurgen på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus DSBUS där hon för närvarande gör en fellow-utbildning inom barnurologi.

Extra psykosociala stödinsatser för de med svåraste missbildningen
I litteraturen är det beskrivet att patienter med den svåraste formen av hypospadi har mycket besvär.

- Glädjande nog fann vi att merparten av dessa pojkar har ett gott resultat både urologiskt och psykosexuellt och har till exempel sexdebuterat i lika stor utsträckning som kontroller. Men, det finns också en andel i denna grupp som är i behov av extra stöd.

Till exempel uttryckte mer en tredjedel av patienter med proximal hypospadi (den svåraste formen) en osäkerhet kring frågor rörande kroppskontakt. Extra stödinsatser i skolan var också vanligare hos dessa patienter. Därför rekommenderar hon, för denna grupp unga pojkar, fortsatt uppföljning genom uppväxten där extra resurser erbjuds för åldersadekvat information och stöd.

Bättre information till föräldrarna
- En aspekt som kirurgerna lagt mycket vikt vid är att få urinrörsmynningen hela vägen ut på toppen av penis, men det visar sig att patienter efter pubertet är lika nöjda som kontroller med urinrörsmynningens form och position även om den inte når hela vägen ut på toppen. Vid lindrig hypospadi utan ”kurvering” kan vi därför många gånger avstå från operation.
Resultaten som framkommit gör att hon nu på ett bättre sätt kan informera föräldrarna inför besluten om kirurgi, eftersom man har kunskap om långtidsresultat och vad patienterna själva tycker när de nått puberteten.

Mer information
Hon gjorde en presentation av det 4:e arbetet vid europeiska barnurologers kongress i Helsinki i April och vann första pris för poster presentation https://espu.org/events/previous-events/prizes/318-prizes-2018-meeting-helsinki-finland . (Studie 4 undersökte psykosociala, psykosexuella resultat och sexuell funktionen hos patienter med proximal hypospadi jämfört med patienter med distal hypospadi och kontroller)


Tobias Nilsson - Ex Vivo Lung Perfusion - experimental and clinical studies

Datum: 2018-05-25
Tid: 09:00 - 11:30
Plats:Academicum, Medicinaregatan 3, hörsal Arvid Carlsson
Opponent: Richard Ingemansson, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Roger Olofsson Bagge, Are Martin Holm och Anne Westerlind
Huvudhandledare: Göran Dellgren
Bihandledare: Sven-Erik Ricksten, Andreas Wallinder,

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård. Länk till avhandlingen

Lungtransplantation är en etablerad slutgiltig behandling för patienter med så kallad terminal andningssvikt. Långtidsresultaten är goda, och patienter transplanterade vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en femårsöverlevnad på omkring 80%, vilket i en internationell jämförelse är mycket bra.

- Det är fortfarande kö för att få ett nytt organ, eftersom tillgången är begränsad. Detta trots ett långsiktigt arbete för att öka tillgången på donerade organ, genom bättre urvalsprocesser och användande av marginella organ, från fler donatorer, det vill säga organ som inte fullt ut uppfyller alla kriterier, säger Tobias Nilsson överläkare vid avdelningen för anestesi-, operation- och intensivvård, samt ambulanshelikoptern vid Gällivare sjukhus i Norrbotten

Andelen multiorgandonatorer som donerar lungor varierar också stort mellan olika centra, och det finns ett behov av att öka antalet organ som kan tas tillvara.

EVLP utvärderar och rekonditionerar donatorns lungor
Ex-vivo lungperfusion (EVLP) är en metod för att utvärdera donerade lungor utanför kroppen, en metod som började utvecklas i Lund i början av 2000-talet. EVLP har sedan dess genomgått en snabb utveckling och används nu kliniskt på ett stort antal lungtransplantationscentra världen över.

- Man kan med hjälp av EVLP utvärdera, bedöma och optimera lungorna utanför kroppen, lungor som inte fullt ut uppfyller alla traditionella kriterier för transplantation, så att man sedan kan ta beslutet om att transplantera. Utöver möjligheterna att noggrant utvärdera funktionen hos lungorna, erbjuder EVLP andra, terapeutiska möjligheter. Man kan till exempel ”lufta upp” sammanfallna lungdelar under ögats överinseende, inspektera via bronkoskopi och suga rent i luftvägarna. Lungorna cirkuleras med en särskild, för ändamålet framtagen lösning som kan reducera vätskeansamling i lungorna, som vid lungödem, förklarar Tobias Nilsson.

Under denna process är lungan kopplad till en speciellt utformad hjärtlungmaskin och ventileras via en respirator. Efteråt kyls lungorna ner igen i väntan på transplantation.

EVLP - ökar tillgången på transplanterbara organ
I en av de kliniska studierna i avhandlingen jämfördes resultaten hos 54 patienter som fått lungor som genomgått EVLP, med en grupp patienter som transplanterats med lungor som inte genomgått EVLP. Patienter som fått lungor som genomgått EVLP låg marginellt längre i respirator och på intensivvårdsavdelningen efter transplantation, men hade likvärdig lungfunktion och överlevnad på lång sikt.

- Därmed har vi visat att EVLP är en säker metod, som kan öka tillgången på transplanterbara organ. Studien är en av de större som publicerats så här långt inom forskningsområdet, säger Tobias Nilsson.


Ioannis Karikis - Clinical and radiographic evaluation after ACL reconstruction with the emphasis on surgical technique and time of reconstruction

Datum: 2018-05-25
Tid: kl 09:00-11:30
Plats: Hörsal Aulan, R-Huset, Mölndals sjukhus, Göteborgsvägen 31, 431 80, Mölndal
Opponent: Björn Engström, Karolinska institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Adad Baranto, Anders Palmquist och Suzanne Werner
Huvudhandledare Lars Ejerhed
Bihandledare: Jüri Kartus och Ninni Sernert

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi. Länk till avhandlingen

Många unga drabbas av främre korsbandsskada
Främre korsbandsskada är en allvarlig knäskada, som ofta drabbar unga människor och många gånger leder till att personen inte kan fortsätta med tungt arbete eller med idrott varken på motions- eller elitnivå. Enligt det svenska korsbandsregistret skadas i Sverige årligen cirka 6 000 personer varav ungefär hälften, 3 500, opereras.

Ioannis Karikis arbetar som specialistläkare på ortopedklinik på NU-sjukvården (NÄL och Uddevalla sjukhus). Hans avhandlingens syfte var att undersöka resultatet efter främre korsbandsoperation när det gäller olika operationstekniker samt att utvärdera hur väntetiden mellan skada och operation kan påverka utfallet av operationen.

Viktigt med tidig operation
- Resultaten visar bland annat att operation som behandling av främre korsbandsskada bör ske tidigt, det vill säga 3–5 månader efter skadan. Detta för att undvika att det uppstår andra skador i knät, exempelvis brosk- och/eller meniskskador som i sin tur kan leda till tidiga degenerativa förändringar i knäleden som artros, säger Ioannis Karikis.

Operationsteknik
En standardiserad enklare och billigare operationsteknik, en så kallad single-bundle tekniken (en-skänkelsteknik) är mindre tidskrävande och mindre kostsam jämfört med double-bundle tekniken (två-skänklarsteknik). Därför bör den väljas framför den mer krävande och dyrare operationsteknik double-bundle.

-Våra forskning visade att det 5 år efter korsbandsrekonstruktion inte var någon skillnad vad det gäller de kliniska resultatet mellan de två tekniker. Därför kan single-bundle teknik implementeras i klinisk praxis.

God beninväxt med resorberar skruv
Det finns flera olika implantat som kan användas vid operation för att fixera det ”nya” korsbandet (det så kallade främre korsbandsgraftet) i benet inne i knäleden. Tillexempel kan olika typer av skruvar användas, dessa kan tillverkas antingen av metall eller av bioabsorberbara komponenter som resorberbara skruvar. Syftet med att använda resorberbar skruv är att den på sikt ska lösas upp när skruvkanalen successivt ersätts med ben.

- Forskningsprojektet kunde påvisa att bioabsorberbar skruv inneburit beninväxt hos en stor del av patienterna när de undersöktes med röntgen 5 år efter operationen.

Mer fakta:

  • Studie III, som studerade användandet av resorberbar skruv, blev utnämnd till en av de 5 bästa kliniska studierna publicerade i journal of Arthroscopy under 2017 (Impact factor 4, 292).
  • Studie II, som jämför single-bundle teknik och double-bundle teknik, presenterades på AAOS (American Academy of Orthopaedic Surgeons) årsmöte 2016 i Orlando, USA och på AOSSM (American Orthopaedic Society for Sports Medicine) möte i Orlando, USA, år 2016, där man också uppmärksammades studien i en ”News Release” se pdf
  • Studie I, som jämför tidig eller sen främre korsbandsrekonstruktion, presenterades på AAOS årsmöte 2018 i New Orleans, USA.

Johanna Hansson Wennerblom - Surgical methods in treating pancreatic tumours

Datum: 2018-05-25
Tid: 13:00 - 15:30
Plats: Sahlgrens aula, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Blå stråket 5
Opponent: Kristoffer Lassen, Oslo universitetssykehus, Oslo
Betygsnämnd: Roger Olofsson Bagge, Bodil Andersson och Per Karlsson
Huvudhandledare: Claes Jönsson
Bihandledare: Anders Thune

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi. Länk till avhandlingen,

Många upptäcks sent -vilket påverkar överlevnaden
Patienter med cancer i bukspottkörteln (pankreas) söker vård sent i sjukdomsförloppet eftersom sjukdomen ger få och diffusa symptom från början. Vid diagnostillfället har de flesta av tumörerna hunnit sprida sig och endast 15–20% har möjlighet till bot, vilket sker genom operation. Vid operation finner man i ytterligare 8–20% att tumören spridit sig varvid operation inte ger någon förlängd överlevnad.
Johanna Hanson Wennerblom arbetar som kirurg på sektionen för övre bukkirurgi, på Sahlgrenska universitetssjukhuset, huvudsakligen med patienter med sjukdomar i bukspottkörteln (pankreas) och övre magtarmkanalen.

- Vilken handläggning som är bäst för denna patientgrupp är ännu oklart och det förekommer att patienter återfår sin cancer redan under första året, antagligen för att tumören oupptäckt spridit sig redan innan operationen. Den gruppen har sannolikt inte nytta av operationen och vi saknar idag verktyg för att hitta dom under utredningsfasen, säger Johanna Hanson Wennerblom.

Ovanlig diagnos gör nationellt samarbete extra viktigt
Operationer på bukspottkörteln är, trots uttalade förbättringar de senaste 20 åren, förenade med hög komplikationsrisk vilket kan försena återhämtningen efter operation.

- Det övergripande syftet har varit att undersöka om förändringar av befintliga kirurgiska tekniker och utredningsrutiner kan förbättra resultatet efter operation för denna patientgrupp.

Eftersom bukspottkörtelcancer är ovanligt har det varit viktigt att utveckla det nationella samarbetet kring vetenskapliga frågeställningar, förklarar hon. Så flera av studierna som ingår i den här avhandlingen är nationella samarbeten och en av förutsättningarna för det har varit den tidigare utvecklingen av ett nationellt patientregister för bukspottkörtelcancer och en nationell forskningsplattform.

Operation inte obligatoriskt, man behandlas efter symtom
- Resultaten har bland annat inneburit att när vi upptäcker spridd cancer vid en operation så gör vi inte längre någon förebyggande kirurgi, vilket varit praxis i enlighet med tidigare studier. Vi avvaktar istället med åtgärd tills patienten får besvär, eftersom vi visat att tidigare handläggning varit förenat med fler komplikationer och längre vårdtid.

Cancerpatienter som inte kan botas genom operation kan istället, vid symptom, på ett säkert sätt hjälpas genom att man, via endoskopi, lägger in ett stent*. Sedan kan man börja äta försiktigt direkt efteråt och kan gå hem efter bara några dagar.

- Detta ger färre komplikationer och kortare vårdtid som resultat jämfört med operation. Vad gäller livskvalitet så har vi inte mätt det i studien. Men vi har tänkt att minimal vårdtid, när man är så här allvarligt sjuk, i alla fall inte är sämre utan sannolikt ett mått på att man mår lite bättre efter ingreppet.

*När tumören växer kan den orsaka stopp både i gallgången och tolvfingertarmen, så att man inte kan äta och dricka utan måste kräkas. Istället för kirurgisk förbikoppling (by-pass) lägger man ett rörformigt hönsnät av metall förbi det trånga området, som vid ballongsprängning i hjärtat, men mycket större dimensioner. Detta kan göras med hjälp av ett gastroskop.


Joakim Strömberg - On minimally invasive treatment of Dupuytren's contacture

Datum: 2018-05-18
Tid: 09:00 - 11:30
Plats: R-husets aula, Mölndals sjukhus, Göteborgsvägen 33
Opponent: David Warwick, Wessex Nuffield Hospital, Southampton
Storbritannien
Betygsnämnd: Karin Sundfeldt, Leif Hove och Kristian Samuelsson
Huvudhandledare: Jan Fridén
Bihandledare: Ylva Aurell

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi. Länk till avhandlingen

Vikingasjukan går att behandla även utan operation
Dupuytrens kontraktur är ett tillstånd som kännetecknas av att en nybildad bindvävssträng bildas på fingrets insida som successivt hindrar fingret från att sträckas ut helt, vilket leder till krokiga fingrar. Tillståndet är ärftligt och vanligt i Sverige där cirka 10 procent män och 2 procent kvinnor har det. Sjukdomen kallas också för ”vikingasjukan” eftersom det är vanligast i de nordiska länderna. Oftast drabbas lill- och ringfingrar, men alla fingrar och tummen kan drabbas.

- Fram tills för några år sedan var en operation den enda behandlingen, men nu finns två nya metoder som delar strängen så att fingret kan rätas ut. Den ena metoden, nålfasciotomi, skär av strängen med en liten nål och den andra använder ett läkemedel som delar strängen, detta kallas kollagenasbehandling, säger Joakim Strömberg.

Hälsoekonomiskt perspektiv förordar en av två likvärdiga metoder
Båda metoderna upplevs som betydligt enklare för patienterna än öppen kirurgi, men kollagenasbehandlingen med läkemedlet Xiapex® är cirka 40 gånger dyrare och kräver två besök till läkare istället för ett som vid nålfasciotomi.

I hans forskning har en randomiserad studie gjorts med sammanlagt 156 deltagare som sedan följdes upp under två år. Resultaten visar att patienter behandlade med läkemedlet har mer ont vid själva behandlingen än de som behandlades med nålmetoden. I övrigt fanns inga skillnader i något utfallsmått vare sig objektiva, eller patientrapporterade utfallsmått (PROM) eller patientens upplevelse av och tillfredställelse med vården (PREM).

- Min forskning har visat att båda metoderna är jämnvärdiga när det gäller resultat, och det är därför inte försvarbart, ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, att välja en 40 gånger dyrare metod som dessutom kräver två läkarbesök istället för ett. Västra Götalandsregionen är den enda region i Sverige som inte infört Xiapexbehandling, detta tack vare ett beslut av sektorsrådet i ortopedi 2012. I många länder i Europa och i övriga Sverige används dock redan detta läkemedel i stor utsträckning, säger han. Detta tycker han nu bör ifrågasättas med hänsyn till resultaten av hans forskning.

Det som förvånande honom mest under arbetets gång var att han har upptäckte att strängarna, efter att de delats, försvinner hos över 50 procent av patienterna oavsett vilken av de två metoderna som används. Det vill säga att en sträng som inte har någon spänning kvar då fingret rätats ut, verkar absorberas av kroppen hos vissa patienter. Detta är inte är beskrivet tidigare i någon forskningsstudie.

Lite mer fakta:
2017 tilldelades Joakim Strömberg International Dupuytren Award i kategorin ”Clinical Research", läs mer


Jacob Gehrman - Health economic aspects of minimally invasive surgical techniques

Datum: 2018-05-18
Tid: 09:00 - 11:30
Plats: Humlen, Servichuset, Östra sjukhuset, Diagnosvägen 11
Opponent: Martin Henriksson, Linköpings universitet, Linköping
Betygsnämnd: John Paoli, Olof Hallböök och Elisabeth Hansson Olofsson
Huvudhandledare: Eva Haglind
Bihandledare:
Eva Angenete och Ingela Björholt

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi. Länk till avhandlingen

Jacob Gehrman är utbildad nationalekonom vid Handelshögskolan i Göteborg. I dag jobbar han som hälsoekonom på Scandinavia Surgical Outcomes Research Group SSORG , avdelningen för Kirurgi, där han också gjort sin forskning och avhandling.

- Hälsoekonomisk utvärdering är ett av verktygen för att bistå beslutsfattare att fatta kloka och rationella beslut angående vilka nya behandlingar som skall införlivas i den kliniska vardagen. En hälsoekonomisk analys syftar till att sammanväga den extra kostnaden av en ny behandling med den extra nyttan den kan ge patienterna, säger Jacob Gehrman.

I avhandling har olika hälsoekonomiska utvärderingar av minimalinvasiv kirurgi och traditionell öppen kirurgi gjorts för tjock- och ändtarms samt prostatacancer och vid brusten tarmficka med varig bukhinneinflammation.

Mindre trauma och snabbare återhämtning vid titthålskirurgi
Minimalinvasiv kirurgi har vuxit fram som ett alternativ till traditionell öppen kirurgi. Tekniken innebär att man gör ett kirurgiskt ingrepp med hjälp av flera mindre snitt och för in ett laparoskop (titthålsinstrument) samt kirurgiska instrument. Patienten utsätts därigenom för ett mindre trauma samt får en snabbare återhämtning. Minimalinvasiv kirurgi kan också utföras med hjälp av en robot, vilket innebär att kirurgen sitter i en konsol och styr roboten samt instrumenten. Laparoskopisk- och robot-assisterad laparoskopisk kirurgi har visat sig ha i stort sett liknande fördelar för patienten.

- Eftersom de minimalinvasiva teknikerna och deras jämförelsealternativ visat sig ha i stort sett liknande resultat eller ibland även bättre resultat så har utvärderingarna bestått i att jämföra kostnaderna för såväl hälso- och sjukvården som samhället, där även kostnaderna för sjukskrivning ingått.

Kostnadseffektivt i jämförelse med traditionell kirurgi
Att börja använda sig av laparoskopi vid kolorektalcancer har gått förhållandevis sakta i Sverige, trots de fördelar som finns för patienten.

- De initialt högre kostnaderna för den laparoskopiska utrustningen och kirurgiska instrumenten kan vara en av anledningarna till detta. I avhandlingen visar vi för första gången, i en svensk studie, att minimalinvasiv kirurgi kan vara kostnadsbesparande i jämförelse med traditionell kirurgi vid tjock- och ändtarmscancer samt vid brusten tarmficka med varig bukhinneinflammation. Detta borde tillsammans med de kortsiktiga kliniska fördelarna ytterligare påskynda användandet av laparoskopi vid tjock- och ändtarmskirurgi.

Kostnadseffektivitet kan förändras över tid
Han vill också lyfta att det är viktigt att använda sig av den mängd olika register* som finns för att följa upp kliniska och hälsoekonomiska utfall i klinisk vardag eftersom kostnadseffektivitet kan förändras över tid, framförallt för kirurgiska tekniker som innebär en inlärningskurva för kirurgen och en implementering i hälso- och sjukvården.

Läs mer: Under avhandlingsarbetet blev han kontaktad av branschmagasinet Onkologi i Sverige och ombedd att skriva en artikel om sin forskning, länk till hela artikeln som pdf.

* T.ex. svenska kolorektalcancerregistret (SCRCR), Dödsorsaksregistret, Patientregistret, Nationella kostnad-per-patient databasen hos SKL, m.fl.


Maria Olsson - Adolescent and young adult cancer survivors - body image and sexual health

Datum: 2018-05-18
Tid: 13:00 - 15:30
Plats: Östra aulan, Centralkliniken, SU/Östra Sjukhuset, Göteborg
Opponent: Adam Glaser, University of Leeds, Leeds, Storbritannien
Betygsnämnd: Peter Friberg, Jovanna Dahlgren och Lars Hjort
Huvudhandledare: Marianne Jarfelt
Bihandledare: Gunnar Steineck och Karin Enskär

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik.
Länk till avhandlingen

I Sverige diagnostiseras årligen 800 unga med cancer
Sverige diagnostiseras årligen ca 800 tonåringar och unga vuxna, 15–29 år, med cancer. Att genomgå cancerbehandling innebär stora påfrestningar för individen. Förutom de fysiska biverkningarna av cancer, beskrivs även känslan av att förlora kontrollen över sitt eget liv som enorm. Idag är den medicinska behandlingen god och flertalet tonåringar och unga vuxna överlever sin cancersjukdom, men vi vet lite om hur livet är efter behandlingen.

Maria Olsson arbetar som specialistsjuksköterska på Uppföljningsmottagning för vuxna efter barncancer, vid Cancerrehabilitering, Onkologen Jubileums Kliniken, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskning belyser problematik som unga canceröverlevare upplever när det gäller bland annat självkänsla och sexualitet. Via intervjuer och självskattade frågeformulär har hon undersökt uppfattningen hos unga vuxna i åldrarna 15–29, samt en matchande kontrollgrupp.

Unga canceröverlevare har sämre självkänsla och sexuell lust
- Canceröverlevarna beskriver bland annat behovet av en åldersanpassad vårdmiljö och ett personligt professionellt bemötande och stöd. De kroppsliga ärr de fått på grund av sin cancer, gör också att de känner sig mindre attraktiva. De rapporterar även att de känner sig missnöjda med sin sexuella funktion i en högre grad än kontrollerna, säger Maria Olsson.

Något hon blev lite förvånad över i starten av projektet var att vissa frågor, till exempel de om sexualitet och självmord, ansågs vara för känsliga för att ställas till en grupp unga vuxna i Sverige idag.

- Men när vi frågade deltagarna hur de upplevde att svara på dessa frågor om till exempel sex, självmord, depression, fick vi istället till svar att de inte upplevde det som något negativt, istället som något värdefullt, berättar hon, och tillägger, det här kan vara vägledande vid planering av framtida studier kring känsliga frågor inom denna grupp.

Jämfört med kontrollerna rapporterade alltså de unga canceröverlevarna lägre tillfredställelse med sin sexuella funktion, kvinnorna hade lägre frekvens av orgasm och männen mindre sexuell lust.

- Här behöver vi, i sjukvården, möta unga canceröverlevares behov genom att ta upp frågor kring sexualitet och erbjuda adekvata psykologiska stödinsatser.

Något som hon funderat vidare på, och skulle vilja fördjupa sig mer i, är varför de unga canceröverlevarna upplevde sig missnöjda med sin sexuella funktion trots att de egentligen inte hade mer objektiva fysiska dysfunktioner än vad kontrollerna hade.

- I en framtida studie vill jag studera om cytostatika kan ge neurotoxiska biverkningar som kan påverka orgasm.

Kroppsliga ärr påverkar känslan av att vara attraktiv
Resultaten från avhandling visar även att kroppsliga ärr, som uppstår i samband med cancerbehandlingen, påverkar deras självkänsla och gör att de känner en minskad attraktivitet.

- Om vi vill hjälpa unga canceröverlevare till ett bättre liv så kan bearbetning av de psykologiska reaktioner som uppkommer på grund av ärr efter cancerbehandling vara en väg framåt. Vidare skulle plastikkirurgisk kompetens kunna konsulteras för att optimera förutsättningarna för så fina ärr som möjligt i samband med de kirurgiska ingreppen. Vi kan även behöva undersöka om det finns möjligheter att minska ärrens storlek och utseende för dem som redan är opererade.

Bra underlag för åtgärder inom vården
Avhandlingen ökar kunskapen om hur vanliga problem kring dålig självkänsla, kroppsuppfattning och sexualitet är, hos unga cancersöverlevare jämfört med befolkningen i övrigt. Resultat ger ett bra underlag till åtgärder som behöver vidtas inom sjukvården.

Mer fakta
Maria har skrivit några populärvetenskapliga artiklar baserat på sin första publikation i bland annat Barn & Cancer ”Tonåringar behöver annat stöd än småbarn” 


Karin Zachrisson Jönsson - Renal artery stenosis. Aspects of diagnosis and endovascular treatment

Datum: Fredag 13 april
Tid:13:00-15:00
Plats: Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Opponent
: Rickard Nyman, Institutionen för kliniska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Jenny Vikgren, Ulf Hedin och Viktor Johanson
Huvudhandledare: Mårten Falkenberg
Bihandledare: Hans Herlitz och Mikael Hellström  

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiologi. Länk till avhandlingen

Karin Zachrisson Jönsson är överläkare och sektionschef på Buk-kärlradiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset och arbetar huvudsakligen med interventionell radiologi när hon är kliniskt verksam.

- Min forskning handlar om njurartärstenos, det vill säga förträngning av njurartären, hos patienter med svårbehandlat högt blodtryck och nedsatt njurfunktion. Vi studerar möjligheten att förbättra diagnostiken med doppler-ultraljud och vi utvärderar resultat efter behandling med ballongvidgning i den förträngda njurartären.

Resultaten från hennes forskning kan bidra till ökad diagnostisk säkerhet för påvisande av njurartärstenos med doppler-ultraljud. Resultaten visar också att behandling med ballongvidgning har positiv effekt på blodtrycket hos patienter med svårbehandlat högt blodtryck.

En viktig upptäckt har varit den positiva och bestående effekten som vidgningen av njurartärstenosen har på blodtrycket.

Textredigering: Susanne Lj Westergren


Ann-Christine Mjörnheim - Skattning och diagnostik av gastroesofageala symptom i definierade patientpopulationer med hjälp av frågeformulär

Datum: 26 mars
Plats: Jubileumsaulan, Jubileumskliniken Blå stråket 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Betygsnämnd: Eva Sanderoth Hammerlid, Göran Laurell och Torsten Olbers
Huvudhandledare: Magnus Ruth
Bihandledare: Lars Ny

Licentiatexamen vid avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin. Länk till licentiatavhandlingen kommer publiceras här

Med fokus på refluxproblem mellan magsäck och matstrupe
Ann-Christine Mjörnheim arbetar som biomedicinsk analytiker i klinisk verksamhet på öronkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Där utför hon, sedan 45 år tillbaka, undersökningar på matstrupen.

- Jag undersöker hur motoriken arbetar och om det läcker upp syra från magsäcken upp till matstrupen. Patienterna får gå under ett dygn med en liten kateter i matstrupen för att mäta surhetsgraden, pH-värdet, för att se hur mycket som åker upp, säger hon.

Under de senaste åren har det blivit allt vanligare att använda enkäter i vården. Dels för att få patientens upplevelse av sitt hälsotillstånd, men också för att över tid kunna följa hur exempelvis en behandling påverkar patientens tillstånd. I det patientorienterade arbetet används såväl allmänna som sjukdomsspecifika formulär.

Diabetiker har mer problem med reflux
- Forskningsprojekten jag har gjort har gått ut på att i den första studien, ställa frågor till patienter med diabetes typ1. Detta för att ta reda på om de har mer symptom från matstrupen än en ”normalbefolkning”. I den andra studien har vi undersökt patienter med både typiska och icke-typiska symptom från matstrupen och jämfört resultatet från pH-mätningen med ett speciellt frågeformulär avseende reflux-sjukan, alltså när maginnehåll backar upp i matstrupen.

Hon såg här att diabetiker typ 1 har mer symptom från gastrointestinalkanalen, men att dessa symptom var mer relaterade till livsstilsfaktorer respektive andra samtidiga sjukdomar.

Utvärdering av frågeformulär vid GERD- Gastroesofageal refluxsjukdom
Syftet med hennes andra studie var att jämföra resultatet från frågeformuläret GerdQ, med resultatet av pH-mätningen hos en blandad population. GERD är förkortning för Gastroesofageal refluxsjukdom. GerdQ-formuläret är väl validerat och använt i populationer med väl karakteriserade GERD-patienter. Formulärets egenskaper på patienter med atypiska symptom är mindre väl utvärderade.

- Sammanfattningsvis visad det sig att GerdQ fungera som ett screeninginstrument för GERD även i en population med en stor andel atypiska symptom, även om man bör överväga kompletterande diagnostiska test speciellt vid dominerande symptom av hosta, dysfagi och globus.

Klinisk nytta och något som förvånade

Den kliniska nyttan av dessa studier är att medvetenheten ökas när det gäller de här patientgrupperna så att de får tillgång till den bästa behandlingen för sina besvär.
- Vad som förvånat mig är att så många kan gå omkring med reflux-sjukan och ha symptom som inte alltid stämmer med ”regelboken”, och på grund av dessa mer ”ovanliga” symtom så fördröjs utredningen, säger Ann-Christine Mjörnheim.

Text: Susanne Lj Westergren


Peter Cnudde - Longitudinal outcome following total hip replacement. Expanded data collection, time trends, sequence of events and study of factors influencing implant survival and mortality

Date: 2018-03-23
Opponent: Luigi Zagra, Istituto Ortopedico Galeazzi, Milano, Italy
Betygsnämnd: Monika Fagevik Olsén, Lars Carlsson och Björn Rosengren
Supervisor: Assoc Prof Rolfson
Co supervisor: Prof Kärrholm, Prof Malchau and Prof Garellick

Thesis for medical doctorate at Sahlgrenska akademin, the Department of Orthopaedics a part of the Institute of Clinical Sciences. Link to the dissertation

Chances of survival after THR better if compared to general population
Through a decade after surgery, patients undergoing elective total hip replacement (THR) have a slightly improved survival rate compared to the general population.
"Our study suggests that hip replacement can add years to life as well as adding 'life to years'—increasing the chances of longer survival as well as improving the quality of life.", Peter Cnudde comments in an article in CORR Clinical Orthopaedics and Related Research®.

His research in brief is looking at the long term results of the total hip replacement. This surgery where the hip gets replaced has been called “The operation of the century” and is one of the most cost-effective surgical interventions. It usually provides patients a “new lease of life”.

- Of special interest to the research was the hip-related timeline; will patients need further surgery on the already operated hip or the other hip and what are the factors influencing further surgery?, says Peter Cnudde, specializing in joint replacement surgery. He lives and works in Wales, UK and has been working in the arthroplasty unit at Molndals hospital.

The research studied the effects of the operation on the survival, comparing the survival of the patients undergoing planned surgery to the general population. There was up to 10 years following surgery an improved chance of survival compared to the general population, however the effect was dependent on the reason for the surgery. They also studied the effect of the well-being and activity prior to the operation on the risk of dying.

Adding new patient characteristics from governmental databases provided new insights.
Their register studies research data was obtained from the Swedish Hip Arthroplasty Register (SHAR) and using the linkage of this database with the governmental databases of Socialstyrelsen and Statistics Sweden, the possibility was created to analyse patient characteristics that are routinely missing in research databases.

- The trends in patient characteristics undergoing hip replacement surgery was analyzed. There is a rise in number of performed operations yearly and despite a change in patient characteristics, the perioperative mortality is improving and the numbers of reoperations are decreasing. The satisfaction of the patients, as measured with PROM’s, shows there is trends to improved outcomes. And that is certainly a positive message.

Hip-related timeline identifies patients at risk for unfavorable outcomes
To his knowledge this is the first study looking at the complete hip-related timeline from initial surgery to death with inclusion of patient- and surgery-related factors as well as socioeconomic factors.

- The mapping of the patients hip-related journey after the first operation has been reliably identified and the factors influencing transition between the different stages have been studied and described in detail. These findings can be helpful in direct discussions with patients but could also be valuable to assist in the planning of future services as the demand on hip replacement surgery is predicted to remain high in the foreseeable future.

Using the hip-related time line they identified that patients were seven times more likely to receive a hip replacement on the other side than to have a redo hip replacement during our studyperiod. They were also twice as likely to undergo surgery on the other hip than to die.

Register data could provide answers
Poorer mobility in the preoperative period has been associated with a higher risk of dying earlier in the postoperative period and this finding has implications on timing of surgery and in some countries the length of waiting prior to surgery.

- However despite these findings, I do not believe that patients have to be denied potentially life-changing surgery, although it is certainly worthwhile discussing this increased risk to life with the patient as part of the shared decision-making process prior to the operation, says Peter Cnudde.

Many unanswered questions can be reliably identified and studied by analysing the high quality data available within the registers without commencing expensive and time-consuming trials that border on what can be considered ethically acceptable.

Attention in the press or general media
There will be a press release in the States (USA) on one of the articles. And the findings, described in the papers, have been presented at international orthopaedic meetings such as SICOT, EFORT and AAOS annual meetings.

Text Susanne Lj Westergren


Oscar Zaar - Epidemiology, diagnostics and treatment of non-melanoma skin cancers
 

Datum: 2018-03-22
Opponent:Professor Gregor Jemec, Sjællands Universitetshospital, Roskilde, Danmark
Betygsnämnd: Roger Olofsson Bagge, Erna Snällman och Lars Ny
Huvudhandledare: John Paoli,
Bihandledare: Ann-Marie Wennberg Larkö

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för dermatologi och venerologi. Länk till avhandlingen

Hudcancer, innefattande malignt melanom och icke-melanom hudcancer, förkortat NMSC på engelska från begreppet ”non-melanoma skin cancer”.Hudcancer är ett växande problem på grund av den ökande förekomsten i Sverige och inom andra ”kaukasiska” befolkningsgrupper. Oscar Zaars forskning handlar om olika aspekter av alla typer av så kallad icke-melanom hudcancer. Syftet med avhandlingen är att undersöka nya rön inom epidemiologi, diagnostik och behandling av NMSC.

Forskning med direkt patientnytta och ökad medvetenhet
- Jag har tittat på förekomsten av merkelcellskarcinom*, MCC, en ovanlig men mycket farlig hudcancer, och sett att den fördubblats de senaste tjugo åren, vilket är alarmerande. Jag har också studerat effektiviteten hos fotodynamisk terapi, PDT, som kortfattat innebär att man stryker på en kräm på hudområdet som ska behandlas och därefter belyser med rött ljus. Vid behandling av ett förstadium till hudcancer av skivepiteltyp leder denna behandling till att cancerceller förstörs, förklarar Oscar Zaar, som är specialist inom dermatovenereologi sedan 3 år tillbaka och arbetar på Hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En känd biverkan vid fotodynamisk terapi är smärta, och i ytterligare en del av hans avhandling utvärderar han ett nytt belysningsprotokoll vid fotodynamisk terapi för att minska just denna smärtan som kan uppkomma vid behandlingen.

- Avhandlingens sista del är mer av grundforskningskaraktär och innebar att vi kartlade olika fettsyror i normal hud och i hudcancerformen basalcellscancer BCC, den överlägset vanligaste cancerformen hos människor. Detta gjorde vi med hjälp av så kallad ”Time-of-Flight”- masspektrometri.

Denna kartläggning av lipider hos basalcellscancer, kommer vara en viktig pusselbit för framtida diagnostiska metoder, samt behandling av denna form av hudcancer.

- Mina studier på fotodynamisk terapi har haft direkt patientnytta för hur vi idag behandlar och följer upp våra patienter på hudkliniken. Och fyndet av den fördubblade förekomsten av merkelcellskarcinom har lett till ökad medvetenhet hos både allmänheten och vårdpersonal, vilket är av stor vikt då en tidig diagnos är livsavgörande för dessa patienter.

Viktig upptäckt
- Jag känner mig glad och stolt över att jag, tillsammans med andra forskare på Göteborgs universitet, har lyckats kartlägga fettsyresammansättning i detalj hos hudcancer, något som inte har varit visat tidigare. Vi kommer nu att fortsätta med dessa studier inom andra typer av hudcancer vilket känns spännande, avslutar Oscar Zaar.

*Läs mer om merkelcellscancer
Studien om Merkelcellskarcinom blev uppmärksammad i både fackpress och allmänna media med TV- och radiointervjuer samt alla de stora dagstidningarna. De övriga delarna i avhandlingen har uppmärksammats i fackpress.
Dödlig hudcancer ökar i Sverige inslag från SR

Text:Susanne Lj Westergren


Martin Johansson - The percutaneous implant. The effects of design, host site and surgery on the tissue response
 

Datum: 2018-03-09
Opponent: Johan Wolfaardt, University of Alberta, Alberta, Kanada
Betygsnämnd: Johan Mölne, Johan Hellgren och Gemma Mestres
Huvudhandledare: Peter Thomsen
Bihandledare: Bjørn Edwin och Leif Hultén

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap, länk till avhandlingen

I Martin Johanssons avhandling handlar forskningen om implantat där man är i behov av att permanent få tillgång till kroppens inre via en port igenom huden, så kallade perkutana implantat.

Design, operationsmetod och vävnadsförhållanden - alla viktiga för resultatet
Han är civilingenjör och arbetar idag som translational research manager på Oticon Medical AB i Askim. Han arbetar med forskning och utveckling av implantat för behandling av olika typer av hörselnedsättning.

Det är två typer av hudpenetrerande implantat som finns i fokus i hans avhandling, dels ett mjukvävnadsförankrat implantat i syfte att skapa en kontinent stomi, dels ett benförankrat implantat avsett för behandling av hörselnedsättning (BAHS).

- Syftet var att förstå hur implantatdesign, kirurgi och lokala vävnadsförhållande påverkar vävnadsreaktioner och patient-relaterade utfallsparametrar för denna typ av implantat. Viktiga utmaningar är bland annat negativa vävnadsreaktioner och infektion, på grund av att implantatet bryter hudens skyddande barriär, säger Martin Johansson.

Klinisk nytta och patientnytta
För att förbättra behandling och resultat behövs ökad kunskap om betydelsen av implantatets utformning, lokala vävnadsförhållanden och kirurgisk metodik.

- Ett viktigt bidrag, både för klinikerna och patienter, har varit utvecklingen av en minimalinvasiv kirurgisk metod MIPS* för installation av ett benledande implantatsystem. Med MIPS blev ingreppen mindre, innebar kortare operationstid, förbättrat kosmetiskt resultat samt mindre förlust av hudkänsel, jämfört med det konventionella kirurgiska förfarandet.

*Vid MIPS sker borrning och installation via ett titthål i mjukvävnaden till skillnad från den konventionella metoden där mjukvävnaden viks undan och ben ytan exponeras.

Holistiskt angreppssätt ger avgörande resultat
Med ett brett och holistiskt angreppssätt har hans avhandlingsarbete visat hur en mängd olika faktorer påverkar utfallet efter en behandling.

- Dessa faktorer sammanhänger vilket är viktigt att ha i åtanke vid utveckling av behandlingar och implantatsystem. Viktiga fynd var bland annat att för laserbehandlat implantat med kombinerad mikro- och nanotopografi ökas den biomekaniska förankringen väsentligt, jämfört med ett implantat med slät yta.

Ett annat viktigt och lite oväntat fynd var upptäckten av anaeroba bakterier i mjukvävnaden redan innan implantation av implantat. I två kliniska studier påvisades även säkerheten och effektiviteten med nya MIPS-metoden för att installera benförankrat implantat avsett för behandling av hörselnedsättning (BAHS).

Sammanfattningsvis; visar avhandlingen att design, lokala vävnadsförhållanden och kirurgisk metod utgör viktiga faktorer för inläkning och lyckat behandlingsresultat med hudpenetrerande implantatsystem.

Text Susanne Lj Westergren


Peter Axelsson - Distal radioulnar joint: arthroplasty and strength assessments

Datum: 2018-03-02
Opponent: Docent Elisabet Hagert, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Roland Thomée, Lars Adolfsson och Carl Ekholm
Huvudhandledare: Johan Kärrholm
Bihandledare: Christer Sollerman

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper,avdelningen för ortopedi, Länk till avhandlingen

Sammanfattning kommer ...


Katarina Hallén - Isocapnic hyperventilation in anaesthesia practice. Clinical and experimental studies
 

Datum: 2018-02-23
Opponent: Claes Frostell, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Göran Kjeller, Gunilla Islander, Lunds Universitet och Elisabeth Wennberg.
Huvudhandledare: Sophie Lindgren
Bihandledare: Ola Stenqvist och Sven-Erik Ricksten

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård , länk till avhandlingen.

En metod som förkortar uppvakningstiden efter narkos
Katarina Hallén är anestesi –och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan år 2000 och är också vårdenhetsöverläkare på Öron-Näsa-Hals operation (OP 7).

I korthet handlar Katarinas forskning om en vidareutveckling av en snabbväckningsmetod efter narkos, vilken kan påskynda och förbättra vården av patienter efter operativa ingrepp. Metoden, som kallas för isokapnisk hyperventilation (IHV), är känd sedan 1930-talet och innebär att man ger koldioxid (CO2) direkt in i narkosapparatens andningsslangar. Metoden är inte studerad i någon större utsträckning i nutid eftersom den slutade användas när mer moderna och kortverkande narkosgaser kom ut på marknaden på 1980-talet.

- Vi ville utveckla en klinisk enkel metod där narkosläkaren styr andningen och övervakar koldioxidnivåerna i andningsluften med hjälp av den vanliga narkosapparaten och dess övervakningsutrustning. Det var också viktigt att studera att metoden var säker, säger Katarina Hallén.

Metoden som utvecklats tillför nu på ett enkelt sätt koldioxid under väckning, direkt i narkosapparatens slangar.

- Vi har också för första gången räknat ut den exakta mängden koldioxid som behövs när patienterna hyperventileras. Vi har sett att patienterna vaknar dubbelt så snabbt, kommer snabbare ut från operationsavdelningen och är mer vakna och alerta när de anländer till uppvakningsavdelningen, berättar hon.

Resultaten kan förbättra vårdkvaliteten för väldigt många patienter
Varje år genomgår cirka 650 000 patienter narkos eller bedövning i samband med kirurgiska ingrepp i Sverige. En stor del av dessa patienter sövs med narkosgas, en väl beprövad metod som ger ett lättstyrt narkosdjup och effektiv smärtstillning. IHV-metoden innebär att du tillför koldioxid under hyperventilation som där med ökar utsköljningstakten av narkosgasen, men samtidigt motverkar de negativa effekter som annars hyperventilationen orsakar i form av en sänkt koldioxidnivå i blodet.

- I de två första studierna visade det sig att runt 3 procent CO2-koncentration i inandningsluften, motsvarande 150–300 ml CO2/min beroende på kön och vikt, räckte vid väckning med hyperventilation. I de två påföljande studierna prövades IHV-metoden vid väckning av patienter och resultatet blev att tiden till uppvaknande förkortades med 50 procent och tiden till att patienterna kom ut från operationssalen med 30 procent, förklarar Katarina Hallén.

Andra varianter av metoden har prövats framgångsrikt de senaste 10 åren och i flertalet studier visat sig halvera tiden till uppvaknande på operation och förkortar även tiden på uppvakningsavdelning.

- Tyvärr så har befintliga IHV-metoder som är godkända för kliniskt bruk inte fått någon större spridning eftersom man är tvungen att använda extern, specialtillverkad apparatur. En effektivisering av uppvaknandet har stor betydelse för de patienter som sövs och för vårdkvaliteten. Att införa metoden inom sjukvården på bred front skulle öka effektiviteten i den perioperativa vårdkedjan det vill säga, både inför narkosen, under operationen och efter operationen, och potentiellt förbättra vårdkvaliteten för hundratusentals patienter varje år.

Påskyndar säkert och effektivt uppvaknandet
Sammanfattningsvis är IHV ett effektivt sätt att påskynda uppvaknandet efter gasnarkos även när moderna kortverkande narkosmedel används. Det är möjligt att utföra detta på ett säkert sätt via den vanliga narkosapparatens respirator och övervakningsutrustning genom att tillföra en liten mängd koldioxid i inandningsluften i samband med väckning, doserat efter kön och vikt. Fler studier och en mer utbredd klinisk användning behövs för att kunna säkerställa detta.

Text Susanne Lj Westergren


Gunnhildur Gudnadottir - Paediatric sleep-disordered breathing - diagnostics and treatment

Datum: 2018-02-09
Opponent: Professor Diana Berggren Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, Institutionen för klinisk vetenskap Umeå Universitet
Betygsnämnd: Tove Hallböök, Ludger Grote och Sverre Steinsvåg
Huvudhandledare: Johan Hellgren
Bihandledare:  Eva Ellegård

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för öron-, näs- och hals, länk till avhandlingen

Gunnhildur Gudnadottir är överläkare på öron-näs-och halskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Avhandlingens övergripande syfte har varit att tillföra kunskap rörande diagnostik och behandling av sömnrelaterade andningsstörningar hos barn.

Hälsoproblem och försämrad livskvalitet hos barn som snarkar
Sömnrelaterade andningsbesvär hos barn som snarkningar och andningsuppehåll beror vanligtvis på förstorade halsmandlar och körteln bakom näsan. Dessa kan medföra försämrad sömnkvalitet och en rad olika hälsoproblem samt försämrad livskvalitet.

- Vi har undersökt olika aspekter av utredning och behandling av barn med sömnrelaterade andningsbesvär. Vi har tittat på hur vanligt problemet är i Sverige och hur många barn med symptom som blir utredda. Vi har även gjort en hälsoekonomisk studie där vi undersökt kostnaderna av att föräldrar stannar hemma med sina barn efter operation av halsmandlarna och sett att val av operationsmetod kan påverka dessa kostnader, säger Gunnhildur Gudnadottir.

Att bara ta bort delar av halsmandlarna har flera positiva effekter
- Vi har visat att om man opererar bort en del av halsmandlarna istället för hela, så har barnen minder smärtor efter operationen och återhämtar sig därför snabbare och stannar inte hemma lika länge. Detta har nu blivit en allt vanligare operationsmetod.

I den hälsoekonomiska studien ovan använde man sig av det nationella kvalitetsregistret för tonsilloperation, samt Försäkringskassan avseende tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Kostnaderna i form av VAB när hela halsmandlarna opereras bort var 61 procent högre än då enbart delar opereras bort, detta är ytterligare en pusselbit som talar för nyttan av denna operationsmetod.

Kortisonnässpray kan förhindra kirurgi för många
I tredje studien undersöktes nyttan av kortisonnässpraybehandling hos barn med sömnrelaterade andningsbesvär. Där såg man att många barn har stor nytta av sprayen och att man i många fall eventuellt kan undvika kirurgi.

- Vi har sett att många barn med sömnrelaterade andningsstörningar kan behandlas med kortisonnässpray. I dagsläget är halsmandeloperation den vanligaste behandlingen men den medför smärta och viss risk för komplikationer, som exempelvis blödningar. Kortisonnässpray är däremot en ofarlig behandling med minimala biverkningar.

Många väntar för länge med att söka hjälp
Det som förvånat henne mest var att endast 31 procent av de barn som har frekventa snarkningar och andningsuppehåll i sömnen har sökt vård för detta.

- Barn som har så pass stora problem bör bedömas av en läkare som kan ta ställning till om de behöver behandling, säger Gunnhildur Gudnadottir

I media
Hon har fått en hel del uppmärksamhet i media, speciellt i samband med första studien Healthcare provider contact for children with symptoms of sleep-disordered breathing: a population survey, då hon blev intervjuad i GP, TV4 nyheterna, Malou efter tio och SR m.fl.

Text:Susanne Lj Westergren


Bita Shareghi - Wear and migration in total hip arthroplasty measured with radiostereometric analysis. Methodological aspects and clinical studies

Datum: 2018-02-09
Opponent: Docent Gunnar Flivik Avdelningen för ortopedi, Skånes universitetssjukhus, Lund
Betygsnämnd: Inger Gjertsson, Tommy Hansson och Maiken Stilling
Huvudhandledare: Johan Kärrholm
Bihandledare: Bengt Eriksson och Ola Rolfson

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper,avdelningen för ortopedi , länk till avhandlingen

Bita Shareghi är legitimerad biomedicinsk analytiker och har sedan 1999 jobbat med RSA * (röntgenstereofotogrammetrisk analys) inom ortopedi på Lundberglaboratoriet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. I hennes arbete ingår att analyserar och utvärderar röntgenbilder av patienter som genomgått höft- eller knäproteskirurgi och som ingår i olika kliniska studier.

*RSA är en radiologisk mätmetod med mycket hög upplösning. Den används bland annat för att utvärdera tredimensionella rörelser av höftproteser efter operation. Lundberglaboratoriet är världsledande när det gäller utveckling och användning av RSA-metoden vid höftprotesoperationer.

Allt fler och yngre personer behöver ny höftprotes
Allt fler personer får problem med bland annat höftartros, detta medför att allt fler blir behandlade med olika former av höftproteser (implantat) när den icke-kirurgisk behandling inte längre hjälper. Detta innebär att antalet personer som kommer behöva byta ut delar av en inopererad protes respektive re operera hela höftprotesen också ökar.

- Det pågår en ständig utveckling av proteser, och i takt med att de som behöver höftproteser blir allt yngre och är mer aktiva än gårdagens patienter, ställer detta andra krav på höftproteserna. Genom RSA-metoden kan vi i ett tidigt skede avgöra om en ny protestyp är värd att studera vidare eller inte, säger Bita Shareghi.

Mätningar av implantatens mikrorörelser (migration) redan under de första två åren efter operationen har också visat sig vara av värde för att förutsäga senare kliniska misslyckande på grund av aseptisk lossning** och slitage.

RSA-metoden precisionsmäter mikrorörelser av höftimplantatet
Styrkan i RSA ligger i förmåga att exakt mäta mikrorörelser av implantaten, vilket möjliggör att man kan få fram viktig information baserat på en förhållandevis liten grupp av patienter.

- Jag har studerat olika aspekter av RSA-metoden när det gäller teknikens precision och noggrannhet. Jag har bland annat tittat på möjligheter att ta fram kliniskt relevant information från studier av rörelser i bäckenet över tid, samt mellan liggande och stående positioner. RSA-metoden har använts även i en randomiserad klinisk studie av migration och slitage. Vidare har jag använt metoden för jämförelse av skillnader i utveckling av uppklarningszoner** och migration av protesens ledskål vid användning av två implantat med olika ytbeläggning.

RSA-metoden i kliniska studier kan bidra till bättre resultat i vården
Noggrann bestämning av implantatens fixation har visat sig vara en viktig hörnsten när det gäller utvärdering av nya material som utvecklas för att förbättra en konstgjord leds slitageegenskaper.

- Användning av RSA-metoden i kliniska studier kan här bidra till att förbättra resultaten inom sjukvården, genom att i ett tidigt skede identifiera såväl välfungerande liksom undermåliga implantat. Detta innebär att sämre fungerande implantat kan avvecklas tidigt och innan en stor grupp av patienter hunnit opereras, säger Bita Shareghi.

Liten ordlista **
Aseptisk lossning – Vid aseptisk lossning kan den ena eller båda protesdelarna lossna pga. nötningspartiklar från proteskomponenterna som sprids till omgivande vävnader och orsakar cellulära reaktioner.
Uppklarningszoner - Bennedbrytning runt ledskålen som på röntgenbilder ses som uppklarningszoner.

Text: Susanne Lj Westergren


Anna Nordin - Midkine in Advanced Prostate Cancer - Biological Impact and Biomarker Potential

Datum: 2018-01-19
Opponent: Kristin Austlid Taskén, Oslo University Hospital, Norge
Betygsnämnd: Khalil Helou, Rebecka Hellsten och Pierre Åman
Huvudhandledare: Jan-Erik Damberg
Bihandledare: Karin Welén

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi länk till avhandlingen

Anna Nordin är molekylärbiolog i botten. I sin forskning arbetar hon både experimentellt med prostatacancer (PC) celler och translationellt, nära kliniken med tillgång till humant material, så som plasmaprover och tumörbiopsier.

Prostatacancer i dagsläget
Prostatacancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige, och drabbar årligen cirka 10 000. PC orsakar även flest cancerrelaterade dödsfall hos svenska män, cirka 2350 varje år. Cancerformen växer oftast långsamt, begränsat till prostatan och utan symptom, men i vissa fall kan den utveckla ett aggressivt tillväxtmönster där den sprider sig till andra vävnader och organ. I dagsläget går det inte att bota patienter med PC som spridit sig, utan behandlingen går ut på att bromsa och symptomlindra i form av kastrationsbehandling, oftast medicinsk, så kallad androgen deprivationsterapi (ADT). Denna behandling blockerar produktionen av manligt könshormon, testosteron, från testiklarna, och därmed tumörtillväxten eftersom cancercellerna i prostata i dom allra flesta fall är beroende av detta hormon. Behandling med ADT hjälper under en kortare tid men cancern återkommer sedan tyvärr i dom allra flesta fall efter ett par år som aggressiv och dödlig kastrationsresistent PC (CRPC).

Framtid och forskningsmål
Forskningens mål i stort handlar om att öka förståelsen för hur aggressiva former av PC utvecklas och drivs, och därigenom möjliggöra utvecklingen av specifik och effektiv behandling för avancerad PC. Forskningens mål är också att hitta tillförlitliga biomarkörer, både för tidigare upptäckt, snabbare handläggning och bättre anpassad behandling.

Midkine (MDK) är ett protein som under fosterutvecklingen bidrar till bildningen av nervsystemet.
- Hos vuxna människor finns proteinet i princip endast vid sjukdomstillstånd som vid inflammatoriska sjukdomar och olika tumörsjukdomar. MDK förknippas med både tillväxt och ökad överlevnadsförmåga hos cancerceller, men hur detta sker och vad det har för betydelse i PC är delvis oklart. Vår forskning har utvärderat och studerat MDK, som förekommer i de flesta cancerformer, både funktionellt och som en potentiell biomarkör för avancerad PC, inklusive den dödliga formen CRPC, ett arbete som fortfarande pågår, berättar Anna Nordin.

Det övergripande målet har varit att bland annat förstå funktionen och betydelse av MDK vid PC, både före behandling och under utveckling av CRPC. I detta arbete studerades även hur PC celler förändrades av att inte ha tillgång till testosteron, och hur de över tid utvecklades till CRPC celler.

MDK-prov som komplement till PSA-prov
MDK, som prognostisk biomarkör, har i dessa studier visat sig ha ett starkt samband med cancerspecifik överlevnad, både vid avancerad obehandlad PC (innan standardbehandlingen satts in) och vid övergången till CRPC (då patienten inte längre svara på behandlingen). Som prognostisk markör i dessa skeden, utklassade MDK alla övriga faktorer, som normalt analyseras kliniskt idag, inklusive prostataspecifikt antigen (PSA).

- Resultaten är mycket lovande och skulle kunna leda till att analys av MDK kan användas som ett komplement till aktuella faktorer, som PSA, och metoder för att bättre förutse sjukdomsförloppet. Ju högre MDK-nivåer i blodet – ju kortare tid innan patienten dör av sin cancer. Eventuellt skulle MDK även kunna användas som en prediktiv biomarkör och / eller som ett behandlingseffektivt mål – vilket måste studeras vidare separat.

Aktuella studier har även inneburit en ökad förståelse för processen bakom omvandlingen från PC till CRPC, inklusive associerad neuroendokrin differentiering.

Något som förvånade
- En av de saker som förvånade mig mycket är att MDK, trots sin kända koppling till diverse mänskliga cancerformer, visade sig fungera som en så oerhört stark prognostisk markör både vid avancerad obehandlad PC och vid övergången till aggressiv CRPC. MDK som en prognostisk markör utklassade alla övriga analyserade prognostiska faktorer, säger Anna Nordin.

Hon tror att fortsatt forskning och analys av MDK skulle kunna förbättra kunskapen om dessa patienters sjukdom och prognos.

Liten ordlista
• ADT - androgen deprivationsterapi (ADT).
• PC - prostatacancer
• CRPC - prostatacancer som växer trots kastrationsnivåer av det manliga könshormonet testosteron. Testosteron styr funktion, överlevnad och tillväxt i den normala prostatan samt i de allra flesta fall även så i PC.
• MDK – Midkine, ett protein som hos vuxna normalt endast finns i väldigt låga nivåer. MDK uttrycket ökar ofta kraftigt vid sjukdomstillstånd som inflammatoriska sjukdomar och i olika cancerformer.


All text är redigerad av  Susanne Lj Westergren

Disputationer våren 2018

19 januari Anna Nordin - Midkine in Advanced Prostate Cancer - Biological Impact and Biomarker Potential

9 februari
Gunnhildur Gudnadottir
- Paediatric sleep-disordered breathing - diagnostics and treatment

Bita Shareghi - Wear and migration in total hip arthroplasty measured with radiostereometric analysis. Methodological aspects and clinical studies

23 februari Katarina Hallén - Isocapnic hyperventilation in anaesthesia practice. Clinical and experimental studies

2 mars Peter Axelsson - Distal radioulnar joint: arthroplasty and strength assessments

9 mars Martin Johansson - The percutaneous implant. The effects of design, host site and surgery on the tissue response

22 mars Oscar Zaar - Epidemiology, diagnostics and treatment of non-melanoma skin cancers

23 mars Peter Cnudde - Longitudinal outcome following total hip replacement. Expanded data collection, time trends, sequence of events and study of factors influencing implant survival and mortality

26 mars Ann-Christine Mjörnheim - Skattning och diagnostik av gastroesofageala symptom i definierade patientpopulationer med hjälp av frågeformulär / Licentiatexamen

13 april Karin Zachrisson Jönsson -Renal artery stenosis. Aspects of diagnosis and endovascular treatmen

18 maj 
Joakim Strömberg
- On minimally invasive treatment of Dupuytren's contacture

Jacob Gehrman - Health economic aspects of minimally invasive surgical techniques

Maria Olsson - Adolescent and young adult cancer survivors - body image and sexual health

25 maj
Tobias Nilsson -
Ex Vivo Lung Perfusion - experimental and clinical studies

Ioannis Karikis -Clinical and radiographic evaluation after ACL reconstruction with the emphasis on surgical technique and time of reconstruction

Johanna Hansson Wennerblom - Surgical methods in treating pancreatic tumours

31 maj
Helena Hognert - Contraception and unplanned pregnancies

Marie Andersson - Hypospadias surgery - long-term outcome focusing on adolescence

5 juni Ted Eneqvist - The clinical utility of patient-reported outcome measures in total hip replacement and lumbar spine surgery

7 juni - Åsa Magnusson - Ovarian stimulation for IVF-a balance between efficacy and safety

8 juni
Elisabeth Norder Grusell - Esophagitis: Aspects on bacteriology, pathophysiology and symptomatology

Annika Öhman - Left-sided obstructive cardiac lesions in the fetus and the neonate

13 juni - Sanna Kjellberg- Peripheral airway function in adult asthma-assesed by N2 Washout and impulse oscillometry

15 juni - Lars AxelssonNutritional aspects of advanced Head and Neck Cancer and impact of different factors in Head and Neck Cancer of Unknown Primary

21 september - Zsuzsa Ingulf Bartik - Genetic Studies of Familial Vesicoureteral Reflux

25 september - Vijay Kuna Kumar - Potential Therapeutic Applications of Novel Bioengineered Tissues and Organs Using Methods of Decellularization and Recellularization

5 oktober - Oscar Jalnefjord - Intravoxel incoherent motion modeling - Optimization of acquisition, analysis and tumor tissue characterization

22 november - Jonas Bačelis - Genetic factors affecting pregnancy duration inhumans

23 november:
Anton Holmgren -Human growth patterns - with focus on pubertal growth and secular changes

Anna-Karin Elf - Targeted radiotherapy in metastatic neuroendocrine tumors – clinical and experimental studies

30 november - Lukas Lannemyr - Cardiopulmonary bypass and the kidney - studies on patients undergoing cardiac surgery

7 december:
Per Erik Persson
- Lung and chest wall properties during mechanical ventilation

Stefanos Farfaras - Shoulder impingement; Evaluation of the clinical outcome, radiographic findings, histology, ultrastructure and biochemistry

14 december:
Olof Westein
- Achilles Tendon Ruptures Predictors; functional and economic impact

Magdalena Zaborowska
- On the pathogenesis of infections associated with percutaneous osseointegrated orthopaedic implants

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2018-12-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://clinsci.gu.se/Forskning+och+personal/forskning/aktuella-disputationer/tidigare-disputationer-2018/
Utskriftsdatum: 2018-12-19