Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Disputationer 2017

Under hösten 2017 har vi haft följande disputationer


Annelie Brorsson - Acute Achilles tendon rupture - The impact of calf muscle performance on function and recovery
 

Datum: 2017-12-15 
Opponent: Suzanne Werner, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
Betygsnämnd: Karin Sundfeldt, Björn Rydevik och Eva Skillgate
Huvudhandledare: Jón Karlsson
Bihandledare: Karin Grävare Silbernagel, Bengt Eriksson, Katarina Nilsson Helander

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
länk till avhandlingen

Betydelsen av vadmuskelns påverkan på funktion och återhämtning efter akut hälsenebristning

Annelie Brorsson är legitimerad fysioterapeut och verksam sedan 31 år tillbaka. Hon har alltid arbetat med patienter inom ortopedi och idrottsmedicin. Hennes nuvarande anställning har hon på IFK Kliniken Rehab, och de senaste fyra åren har hon arbetat 50 procent med klinisk verksamhet och 50 procent med forskning på avdelningen för ortopedi.

Lång rehabilitering och många drabbade
Ungefär 170 personer i Göteborgsområdet får en akut hälsenebristning varje år och antalet skadade ökar. De flesta är i medelåldern och skadan inträffar ofta under motions- och idrottsaktiviteter. Rehabiliteringen är lång, ofta sex till tolv månader och det är vanligt att få bestående besvär i form av nedsatt vadmuskelstyrka och ibland svårighet att återgå till samma fysiska aktiviteter som innan skadan.

- Min forskning handlar om olika aspekter av hälsenans återhämning efter en akut hälsenebristning (ruptur). Exempel på detta är hur förmågan att gå upp på tå och hur vadmuskelns styrka och uthållighet är återhämtade vid olika tidpunkter efter den akuta bristningen, och hur denna återhämtning påverkar förmågan att gå, springa och hoppa.

Vidare har forskargruppen hon ingått i undersökt hur patienterna själva upplever sina symptom och sin funktion vid olika tidpunkter efter hälsenebristningen, patienterna var alla behandlade med dagens rehabiliteringsprotokoll. Både män och kvinnor har ingått i undersökningarna och både de som blivit behandlade med operation samt de som har blivit behandlade utan operation.

Att utveckla individanpassad rehabilitering
- Det är stor spridning bland patienterna hur bra de återhämtar sin funktion i fotleden och vadmuskeln, och en målsättning är att kunna individualisera behandlingen för att kunna optimera behandlingsresultatet. Fynden i denna avhandlingen kan bidraga till att utveckla mer individualiserade och effektiva rehabiliteringsprotokoll så att patienter med akut hälsenebristning i ännu högre grad kan återgå och fortsätta vara fysiskt aktiva på den nivå de önskar.

Vad har förvånat dig mest och finns det någon viktig upptäck?
I en av studierna följdes patienterna upp 1, 2 och 7 år efter skadan. Senor läker och återhämtar sig långsamt, men efter 2-årsuppföljningen skedde det inte längre någon signifikant förbättring i vadmuskelfunktionen. En annan förvånande upptäckt var att kvinnor som behandlats med operation hade signifikant mer symptom än män som behandlats med operation. Denna skillnad fanns inte hos patienterna som behandlats utan operation.

- En viktig upptäckt är att om förmågan att göra tåhävning stående på ett ben är återställd till minst 85 procent (jämfört med friska sidan) inom ett år efter skadan, så har man fem år senare fortsatt god förmåga till att utföra enbent tåhävning samt att gå, springa och hoppa. Detta var jämfört med om man endast återhämtat sin tåhävningshöjd till max 70 procent (jämfört med friska sidan) ett år efter sin hälsenebristning.

Uppmärksamhet i fackpress
Fin uppmärksamhet har hennes artiklar fått i både svensk och internationell fackpress:

Mention in The American Academy of Orthopaedic Surgeons AAOS Headline News Now - August 9, 2017
In Lower Extremity Review Magazine - Achilles prophecy: Early heel rise linked to later outcomes
Fokus på rehab när hälsenan brister –Artikel i svensk idrottsforskning 2015/2
 

Jenny Skytte Larsson - Renal perfusion, function and oxygenation after major surgery and in septic shock

Datum: 2017-12-14
Opponent: Sten Walther, Linköpings universitet, Linköping
Betygsnämnd: Kai Knudsen, Robert Frithiof och Jenny Nyström
Huvudhandledare: Sven-Erik Ricksten
Bihandledare: Bengt Redfors och Gudrun Bragadottir

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård.
Länk till avhandlingen 

Njurarnas blodförsörjning, funktion och syresättning efter större operation och vid svår blodförgiftning

Jenny Skytte Larsson är narkos- och intensivvårdsläkare, som sedan april 2017 arbetar på försvarsmakten, i medicinsk verksamhetsledning, placerad på Käringberget i Göteborg.

I korthet handlar hennes forskning om njurarnas blodförsörjning, funktion och syresättning efter stor kirurgi som vid till exempel hjärtkirurgi och levertransplantation, och vid svår blodförgiftning.

- Vi har kartlagt dels vad som händer med njurarna vid ovanstående tillstånd, något som hittills varit i stort sett okänt. Vi har också tagit reda på vilken vätska som är att föredra som blodvolymsersättning efter stor kirurgi, samt vilket blodtryck som är det optimala efter levertransplantationer, för njurarnas cirkulation, funktion och syresättning.

Resultaten kan påverka överlevnaden
Akut njursvikt drabbar upp till cirka 65 procent av de intensivvårdskrävande patienterna, med ökad sjuklighet och dödlighet som följd. Dödligheten för IVA-patienter utan njursvikt är åtta procent, att jämföra med en dödlighet på upp mot hela 60 procent för patienter som utvecklar njursvikt i samband med svår sjuka eller efter stora operationer. Den vanligaste orsaken till njursvikt inom intensivvården är blodförgiftning, men njursvikt är också en vanlig komplikation efter stor kirurgi.

- Den kliniska nyttan är att om man utvecklar det minsta tecken till njursvikt under förhållanden där kroppen redan är mycket sjuk eller i samband med stora operationer, så är risken för död högre än om man inte gör det. Därför kan våra resultat vara av betydelse både för vilken riktning fortsatt forskning inom området kan ha, och i förlängningen påverka sjukligheten och överlevnaden hos svårt sjuka patienter och hos patienter som genomgår stora operationer.

Unik undersökningsmetod ökar förståelsen
- Studier av njurarnas funktion, cirkulation och syresättning är mycket svåra att genomföra på människa, varför de i huvudsak sker på försöksdjur. Försöksdjur kan dock inte fås att efterlikna den speciella situation människan utsätts för vid blodförgiftning och leversvikt, eller efter stora operationer. Vår forskningsgrupp har en unik metod med vilken vi kan undersöka njuren på människa, vilket kan bidra till att förstå njurarnas situation i den sjuka kroppen, säger Jenny Skytte Larsson


Michael R Carmont - Achilles tendon rupture: the evaluation and outcome of percutaneous and minimally invasive repair
 

Datum: fredag 11 december
Opponent: Nils Hailer Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Ortopedi, Uppsala universitet, Uppsala,
Betygsnämnd: Peter Bernhardt, Henrik Malchau och Anna Nilsdotter
Huvudhandledare: Jón Karlsson
Bihandledare: Katarina Nilsson-Helander and Karin Grävare Silbernagel

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
länk till avhandlingen

Michael R Carmont - Hälsenebristning- utvärderingen och resultatet av perkutan och ”mini-invasiv” reparation

Syftet med avhandling var att göra en kostnadsanalys, utvärdera och optimera resultaten efter perkutan respektive ”mini-invasiv” teknik, vid behandling av hälseneruptur. Vidare att utveckla utvärderingsinstrument och kulturellt anpassa befintligt validerat frågeformulär.

Bakgrund
Akut hälseneruptur är vanligt förekommande och incidensen har ökat på senare år. Detta anses bero på ett ökat intresse att delta i idrottsaktiviteter allt högre upp i åldrarna. Att drabbas av en hälseneruptur innebär en lång konvalescens och många får kvarstående besvär med främst nedsatt muskelstyrka.

En av anledningarna till den nedsatta funktionen anses bero på att hälsenan läkt med en förlängning, som ett ”utdraget gummiband”. Orsaken till den uteblivna återhämtningen har diskuterats i många studier, där ofta operativ och icke-operativ behandling har jämförts. Den operativa behandlingen kan delas in i öppen ”mini-invasiv”, och perkutan teknik. Dessa olika behandlingsmetoder har sparsamt utvärderats i jämförelse med varandra. Förespråkare för operativ behandling anser att öppen teknik kan förebygga senförlängning och minska antalet re-rupturer, det vill säga att senan går av igen, jämfört med icke-operativ behandling. Perkutan reparation av hälsenan anses, jämfört med den öppna tekniken, ge fler nervskador och sämre muskelstyrka, men anses vara en fördel med lägre antal infektioner och sårproblem jämfört med öppen teknik.

Resultatet
Resultatet från denna studie visar att reparation med icke-resorberbar sutur har en bättre hållfasthet i jämförelse med en resorberbar. Det saknas fortfarande kunskap om bakomliggande orsaker till varför en patient som drabbas av en hälseneruptur inte blir fullt återställd efter behandling. Fler studier som undersöker hur behandling och rehabilitering kan optimeras är av värde.

Textredigering av avhandlingens sammanfattning: Susanne Lj Westergren


Roland Zügner - Gait and motion analysis of hip arthroplasty. Validity, reliability and longterm results
 

Datum: Fredagen 8 december
Lokal: R-aulan, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal
Opponent: Anders Wykman, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Adad Baranto, Anders Palmquist och Catharina Sjödahl Hammarlund
Huvudhandledare: Johan Kärrholm
Bihandledare: Roy Tranberg

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi länk till avhandlingen

Gång- och rörelseanalys vid höftledsprotes. Validitet, tillförlitlighet och långtidsuppföljning

Roland Zügner är legitimerad sjukgymnast med specialistkompetens i fysioterapi inom ortopedi. Det övergripande syftet med hans avhandling är att undersöka gång- och rörelseförmåga hos patienter opererade med höftprotes med focus på validitet, reliabilitet samt långtidsuppföljning.

Bakgrund
Artros är en kronisk ledsjukdom som ofta orsakar mer eller mindre uttalade smärtor, funktionspåverkan och försämrad livskvalitet. WHO rapporterar att 10 % av alla män och 18 % av alla kvinnor över 60 år har symptomatisk artros. För 80 % av dessa påverkas deras rörelseförmåga. Total höftledsartroplastik (THA) är en vanlig behandling för patienter med höftartros när icke-kirurgisk behandling, som exempelvis artrosskola och/eller medicinering har misslyckats. I Sverige utförs cirka 17 000 THA per år. Enligt det Svenska höftprotesregistret (SHPR) rapporterar de flesta patienterna (89 %) att de ett år efter höftoperationen är nöjda med resultatet. De resterande 11 % rapporterar att de är missnöjda eller mindre nöjda med operationen. De problem som rapporteras är i huvudsak: smärta, ångest, depression och bristande rörelseförmåga.

Registrering med gång- och rörelseanalys ger nya objektiva svar
Objektiv registrering med hjälp av ett gånganalyssystem före THA kan vara av ett stort värde för att mäta effekten av höftledsoperationen, samt att efter genomförd operationen kunna registrera eventuell kvarstående begränsning av gångförmågan och dess potentiella inverkan på det kliniska resultatet.

BILD: Bilden visar hur en rörelseanalys kan se ut. Den röda figuren visar patienten före operation, den gröna efteråt. Läs mer om rörelseanalys och Rolands forskning i en artikel i Akademiliv. 

En gång- eller rörelseanalys går till så att reflexpunkter fästs på patienten, från några få om det handlar om enskild extremitet till ett 30-tal om det är hela kroppens rörelser som ska analyseras. Sedan filmas och fotograferas patienten när han eller hon går eller utför olika rörelser.

– Med hjälp av avancerad teknik och dataprogram framställs animerade 3D-modeller, som utgör grunden för de analyser som görs. Den nya tekniken ger oss mycket bättre möjligheter att detaljstudera olika saker när vi försöker hitta ett problem, säger Roland Zügner.

Fem delarbeten i avhandlingen
Sammanfattningsvis visar avhandlingen att avvikelsen från uppmätta skelettrörelser för optiska systemet är lägst vid mätning av höftflexion-extension på patienter som opererats med höftprotes. Vidare kan det optiska rörelseanalyssystemet särskilja patienter med höftartros, protesopererad patient och en frisk kontrollgrupp med avseende på höftens rörelser vid gång. Det optiska rörelseanalyssystemet visar att patienter opererade med höftprotes har en fortsatt påverkad gångförmåga 2 år efter operation trots att de uppger att de inte har några problem när de går. Långtidsuppföljning av patienter opererade med en ocementerad höftprotes visade fortsatt god funktion trots att ledskålen bytts ut i närmare 50 % av fallen. Den typ av accelerometer baserat rörelseanalyssystem som undersöktes hade god validitet vid mätning av bäcken och knäledsrörelser i sagittalplanet men angav signifikant lägre mätning av höftledsflexion och extension.

Textredigering av avhandlingens sammanfattning samt Akademiliv: Susanne Lj Westergren


Johan Dahlén Gyllencreutz - Benefits and risks with digital dermoscopy and teledermoscopy
 

Datum: Fredagen 8 december
Opponent: Professor Rainer Hofmann-Wellenhof Medical University of Graz, Österrike
Betygsnämnd: Henrik Bergquist, Kristina Groth och Max Levin
Huvudhandledare: John Paoli
Bihandledare: Helena Gonzalez, Karin Terstappen

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för dermatologi och venereologi, länk till avhandlingen

Fördelar och risker med digital dermoskopi och teledermoskopi

Johan Dahlén Gyllencreutz arbetar som hudläkare på Skaraborgs sjukhus. Han möter ofta patienter remitterade från primärvården, och där just misstänkt hudcancer är en mycket vanlig orsak till att de kallats till hudkliniken.

Viktigt att organisera och optimera vårdkedjan
Hudcancer tillhör de snabbast ökande cancerformerna i Sverige och många andra länder. Detta, i kombination med att många i befolkningen söker vård för vad som visar sig vara godartade hudförändringar, bidrar till att antalet hudtumörremisser ökar kraftigt. De utgör ofta över 50 % av remisserna från vårdcentraler till hudkliniker. För att patienter med hudcancer ska komma till bedömning och behandling tillräckligt snabbt behöver man på ett optimalt sätt organisera varje del av vården, från remittering till ställande av diagnos och planering av behandling.

- Min forskning handlar om teledermatoskopi TDS. Det innebär användning av speciella, förstorade, så kallade dermatoskopiska bilder på hudtumörer, för att förbättra handläggningen av patienter med hudcancer. Genom att använda sådana bilder i hudtumörremisser kan patienter med elakartad hudcancer få vård snabbare, som dessutom planerats bättre, säger Johan Dahlén Gyllencreutz.

Syftet med hans avhandling har också varit att studera olika säkerhetsaspekter av digital dermatoskopi och TDS. Samt om produkter av typen ”brun utan sol” som innehåller dihydroxiaceton (DHA) påverkar strukturer man ser vid dermatoskopi, och om det kan göra att godartade tumörer ser mer oroande ut.

TDS innebär snabbare behandling av allvarliga tumörer
- Forskningen har bidragit till att man nu inför bilder, inklusive dermatoskopiska, som del av remisser mellan alla Närhälsans vårdcentraler i Västra Götalandsregionen och regionens sjukhusbundna hudkliniker. Detta kan förbättra handläggningen av ett mycket stort antal patienter framöver.

Tack vare forskningen har man sett att patienter med elakartade former av hudförändringar kan bli opererade nästan en månad tidigare om de remitteras med teledermatoskopi jämfört med vanlig pappersremiss, tid som kan vara livsviktig för patienterna.

Resultaten visar också att det pigmentgivande ämnen DHA kan orsaka en tillfällig förändring i huden som delvis liknar de man ser vid hudcancer. Detta skulle kunna resultera i onödig provtagning eller behandling. Det är med andra ord viktigt att ta hänsyn till att det är först när patienten är på plats på mottagningen som den totala informationen kan framkomma och en komplett bedömning kan göras.

Uppmärksammade i media
I samband med att de arbetade med den största studien som ingår i avhandlingen så fick man uppmärksamhet i media, både nationellt och regionalt. Den studien belönades också med båda Sahlgrenskas kvalitetspris och Dagens medicins pris Guldskalpellen 2013.

*På hudkliniker bedöms hudtumörer rutinmässigt med dermatoskopi, en metod som genom förstoring och belysning ger möjlighet att visualisera strukturer i överhud och läderhud. Detta ökar möjligheterna att ställa rätt diagnos vid bedömning av hudtumörer och på så sätt både minska risken för att missa hudcancer och för att godartade tumörer behandlas i onödan. När man använder digitala bilder tagna med ett dermatoskop kallas det digital dermatoskopi och när dessa bilder skickas elektroniskt, t.ex. i en remiss, kallas detta teledermatoskopi (TDS).


Per Björklund - Aspects on the functional characteristics of the Roux-limb after Gastric Bypass surgery


Datum: Fredagen 1 december
Opponent: Per Hellström, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet
Betygsnämnd: Jörgen Isgaard, Ulrika Smedh och Michael Wirén
Huvudhandledare: Lars Fändriks
Bihandledare: Hans Lönroth

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för gastrokirurgisk forskning och utbildning länk till avhandlingen

Tarmens reaktioner på gastric bypass kan variera

Per Björklund är kliniskt verksam kirurg på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra och håller i huvudsak på med obesitaskirurgi (fetmakirurgi).

- Min forskning handlar om hur tarmen reagerar efter en Gastric Bypass operation. Vid denna typ av operation kopplas tunntarmen till en liten magsäcksficka direkt nedanför matstrupen vilket gör att matflödet kopplas förbi större delen av magsäcken och tolvfingertarmen. Efter operationen kommer maten direkt ner i tarmen och jag har studerat hur tarmens slemhinna förändras och hur tarmens rörelsemönster ser ut, berättar Per Björklund.

Syftet var att undersöka om förändringar i tarmen kan förklara den viktnedgång och de förändrade matvanor patienterna får efter operationen. Han har också studerat om förändringar i rörelsemönstret kan ligga bakom buksmärtor efter operationen.

Både kort- och långsiktiga mål i pipeline
- På kort sikt kan min forskning vara till nytta genom att en ökad kunskap om tarmens rörelsemönster efter Gastric Bypass kan hjälpa till att förklara problem som kan uppstå efter operationen till exempel buksmärtor, illamående och kräkningar. På längre sikt kan den bidra till att förstå verkningsmekanismerna bakom operationen vilket skulle kunna leda till utvecklandet av effektiv icke-kirurgisk fetma behandling.

En viktig upptäckt har varit att motorikmönstret i tarmen efter Gastric Bypass i normalfallet inte skiljer sig på ett avgörande sätt jämfört med icke opererade. Dock kan man se avvikande rörelsemönster hos flera patienter som har långdragna buksmärtor efter operationen.

- Min forskning talar också emot att själva skarven mellan magsäcksfickan och tarmen skulle utgöra ett hinder för maten, vilket har hävdats.

Bakgrund
Fetmakirurgi och särskilt tekniken Roux-en -Y Gastric Bypass (RYGBP) har lyft fram magtarmkanalens centrala rollen vid reglering av kroppsvikt och metabolism. Roux-slyngan är den del av tunntarmen som tar emot maten efter en Gastric Bypass (RYGBP) och har generellt sett studerats väldigt lite. Avhandlingen utforskar slemhinnans anpassning och muskulär aktivitet i detta tarmsegment efter en RYGBP. Även förekomsten av kronisk buksmärta efter operationen, hos vissa individer undersöktes, och hur smärtlindrande behandling med morfinliknande läkemedel påverkar olika faktorer i tarmen i samband med den smärtlindrande behandling.


Olufemi Ayeni - Femoroacetabular Impingement: The Pursuit of Evidence

Datum: måndagen 13 november
Opponent: Professor Lars Engebretsen Institutt for klinisk medisin, ortopedisk avdeling, Oslo
Betygsnämnd: Eva Angenete, Tommy Hansson och Harald Roos
Huvudhandledare: Jon Karlsson
Bihandledare: Mohit Bhandari

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi. Länk till avhandlingen

Who will benefit or not benefit from an operation when affected by FAI?

Femoro-acetabular impingement (FAI) is a common cause of hip pain and dysfunction in the young and active population. Despite reports of good short-term outcomes following treatment for FAI, high level evidence is lacking regarding the possible preoperative predictors of treatment outcome or the effectiveness of current surgical treatment.

Dr Ayeni’s thesis is about FAI, a condition that affects young adults and the evidence pertaining to surgical management. FAI causes contact or even clamping and friction between the femur and the acetabulum, which can cause hip pain and a limitation of mobility.

An important piece of the puzzle
- I hope that we can provide one of the first pivotal trials evaluating the benefits of hip arthroscopic surgery for FAI. This will potentially help with defining indications and evaluating outcomes for FAI surgery/intervention. Arthroscopic or key hole surgery is gaining in popularity as it is less invasive as such evidence based application of this surgical technique is pivotal.

He thinks that it is surprising that we know so much about FAI, but concurrently know so little, a bit of a dichotomy. For example, we understand the biomechanics and pathophysiology of FAI (the mechanism of injury and disease progression) extremely well. But at the same time, we lack high level evidence on who will benefit or not benefit the most from surgical intervention or the longetivity of treatment outcomes.

This concerns both elite- and amateur players
Interestingly there is an increased diagnosis and recognition of this condition amongst youth athletes, particularly ice hockey* and soccer players**. It is still unknown what the causative factors are but there is likely a combination of genetic factors and activities that involve repetitive hip movements at early ages that lead to the development of FAI. The ultimate goal of intervention would be to prevent degenerative hip disease such as osteoarthritis.

Two articles of interest
*Trends in reporting of mechanisms and incidence of hip injuries in males playing minor ice hockey in Canada: a cross-sectional study.
**Femoroacetabular impingement in elite ice hockey players.

Clinical background
His clinical focus is in orthopaedic sports medicine. He has his clinical practice in Orthopaedic Sports Medicine, 70% and 30% research at McMaster University Canada, were he is an associate professor.

- The connection between working surgically, clinically, and seeing patients everyday really drives my work as a researcher, and lets me focus on important questions — the answers to which could potentially change practice, Femi Ayeni says in an interview for McMaster University, Department of Surgery's paper Research in Focus. At the University of Gothenburg and Sahlgrenska Academy my PHD supervisor is Dr. Jon Karlsson, Department of Orthopaedics.
Read the whole interesting article .


Giasemi Koutouzi - Three-dimensional guidance for Endovascular Aortic Repair

Datum: fredagen 13 oktober
Opponent: Docent Nuno Dias, klinisk kärlforskning, institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Betygsnämnd:
Jenny Vikgren, Staffan Holmin och Rickard Nyman
Huvudhandledare: Mårten Falkenberg
Bihandledare: Mikael Hellström, Henrik Leonhardt

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiologi. Länk till avhandlingen

Bakgrund och syfte
Hennes forskning handlar om tredimensionell vägledning vid endovaskulär behandling av pulsåderbråck på stora kroppspulsådern - endovascular aortic repair (EVAR). Syftet med avhandlingen är att förbättra fusionstekniken för tredimensionell guidning vid EVAR samt att belysa teknikens potential och felkällor.

”Bildfusion förbättrar behandlingsmöjligheterna vid ”aortaaneurysm”
- För att inte pulsåderbråcket ska brista under operationen leder man blodet genom ett invändigt rör, ett ”stentgraft”, och avlastar därmed den vidgade aortaväggen. Men för att stentgraftet ska hamna på rätt ställe behöver man en exakt karta över patientens blodkärl. Denna skapas traditionellt under ingreppet genom att man sprutar kontrast i blodkärlen med jämna mellanrum samtidigt som man tar tvådimensionella röntgenbilder, förklarar Giasemi Koutouzi som kliniskt arbetar som radiolog på Buk- och Kärlsektionen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ny teknik som kallas för bildfusion gör det möjligt att använda även preoperativa, kontrastrika tredimensionella datortomografibilder (DT) som kartor under själva ingreppet genom att de sammanlänkas med bilder som är tagna under ingreppet.

Nya spännande tekniken kan öka säkerhet och kvalité
- Tredimensionell bildfusion är en ny och spännande teknik som öppnar helt nya möjligheter för kontinuerlig navigation under interventionella behandlingar, vilket har potential att öka säkerhet och kvalité vid många olika bildstyrda interventioner samt minska mängden kontrastmedel och den stråldos som patienterna utsätts för. Våra resultat kan bidra till fortsatt utveckling så att bildfusions-tekniken blir mer användarvänlig och mer exakt så att flera patienter kan ha nytta av den i framtiden.

Tredimensionella kartor kan bli mer exakta i framtiden
Man har funnit mönster i både anatomisk deformering och i "kartans" avvikelser vilket kan bidra till att man i framtiden kan kompensera för dessa och därmed förbättra tekniken.

- Ytterligare har vi i ett samarbete med MedTech West kommit fram till att en ny algoritm för automatisk sammanlänkning av tredimensionella bilder som baseras på bildernas särdrag, är mer exakt och robust jämfört med kommersiellt tillgänglig algoritm som baseras på bildernas intensitet. En mycket intressant upptäckt.


Projektet har hittills uppmärksammats i ett inslag i Dagens Industri rörande digitalisering inom sjukvård. Läs mer här
 


Per-Erik Johansson - Improvements in total hip arthroplasty - did they work? Evaluation of different articulations and fixation concepts.
 

Datum: fredagen 29 september
Opponent: Docent Gösta Ullmark Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Ortopedi, Akademiska sjukhuset / Uppsala universitet
Betygsnämnd: Jenny Vikgren, Olle Lansinger och Richard Wallensten
Huvudhandledare:
Johan Kärrholm
Bihandledare: Jonas Thanner

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi Länk till avhandlingen

Bakgrund
Idag är en total höftprotes (THA) en av de säkraste och mest effektiva kirurgiska behandlingarna. Men nya material, kirurgiska tekniker och designkoncept som syftar till att förbättra dessa höftproteser har inte alltid varit så framgångsrika.

Resultat
Per-Erik Johansson avhandling tar, i korthet, upp aspekter på och metoder för att utvärdera hur olika typer av höftproteser fungerar efter att de opererats in på människa.

- Ett av avhandlingens delresultat har bidragit till att kraftigt minska användningen av s.k. ytersättningsproteser, även känt som ”idrottsproteser”. Ett annat delarbete presenterar en vidareutvecklad metod att mäta slitage i protesleder. Ytterligare ett belyser att en påtaglig försämring av funktionen hos en höftprotes* beroende på en till synes liten designförändring troligen kunde förutsagts med tillgänglig metodik, säger Per-Erik Johansson, som kliniskt jobbar som överläkare på ortopedkliniken SÄS Borås/Skene.

Vidare visar resultaten i avhandlingen på fördelar och i viss mån nackdelar med protesledytor gjorda av materialkombinationer med litet slitage.

Detta förvånade mig
Ett lite oväntat resultat är att man med bara små justeringar av tillgänglig metodik kan mäta slitage med bra noggrannhet även i protesleder som inte syns så bra på röntgenbilder.

- I Sverige och Norden är vi jämförelsevis restriktiva till att använda nya och oprövade protestyper. Mycket tack vare våra kvalitetsregister. Trots det, utifrån denna avhandlings och andra forskares resultat samt höftproteshistorien, är det förvånande att nya höftprotestyper, -material och –metoder fortfarande kan lanseras och användas i större skala innan man har resultat från utvärderingar i tidiga, mindre studier med tillgängliga och väldokumenterade metoder.

Viktig upptäckt
En viktig upptäckt är att slitageresistent plast, som används i stor skala i dagens höftproteser, är hållbar i minst 10 år och åtminstone i vissa protestyper verkar innebära en minskad risk för omoperation.

* Den aktuella protesdelen Per-Erik omnämner, är en lårbenskomponent av en höftprotes som från början hade extremt låg risk för proteslossning och omoperation. Dess design ändrades 1995 och den nya versionen hade klart större risk för proteslossning, större än vad som anses acceptabelt med dagens standard, menar han.

Vad är en ytersättningsproteser ”idrottsproteser”
Ytersättningsprotes är en övergripande princip för höftprotesdesign som innebär att man sätter en rund "hatt" eller hätta på höftens ledhuvud och låter denna leda mot en ledskål som sätts fast i bäckenet. På 2000-talets början började man i stor utsträckning använda en typ där både hätta och skål är gjorda av krom-kobolt-legering. Denna protestyp slits väldigt lite och lanserades som en protes för unga aktiva patienter, som man också ska kunna idrotta med, därav namnet "idrottsprotesen".

- I Sverige och Norden gjorde vår inbyggda skepsis mot nya proteser att användningen var liten. I USA och andra delar av världen ökade antalet inopererade proteser snabbt och när rapporter om ökad risk för omoperation började komma hade många patienter redan fått en sådan här protes. Omfattande användning av protestypen fortsatte flera år efter att de här rapporterna publicerades men har nu minskat kraftigt, berättar Per-Erik Johansson


Alexandros Rentzos - Endovascular treatment of ischemic stroke

Datum: 2017-09-22

Opponent: Docent Michael Söderman, Neuroradiologi, Institutionen för
Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm
Betygsnämnd: Turgut Tatlisumak, Mia von Euler och Mårten Falkenberg
Huvudhandledare: Mikael Hellström
Bihandledare: Lars Rosengren och Gunnar Wikholm

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för radiologi Länk till avhandlingen

Endovaskulär behandling säker och effektiv vid akut ischemisk stroke

Alexandros Rentzos avhandling handlar om endovaskulär behandling vid akut ischemisk stroke. De patienter som varit i fokus är de som drabbats av stroke på grund av ocklusion (propp/blockering) i hjärnans stora centrala kärl. Vid endovaskulär behandling når man proppen via blodkärlen och kan mekaniskt dra ut den med hjälp av olika verktyg, även kallat mekanisk trombektomi.



- Vi fann att vår behandlingsmetod är lika effektiv och säker som andra metoder, och den visar sig dessutom ha färre komplikationer, säger Alexandros Rentzos, verksam som radiolog med subspecialisering inom neuroradiologi och neurointervention vid Diagnostik och Interventionell Neuroradiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

 

 
I tidigare retroprospektiva studier har man också funnit att patienter som får generell anestesi vid en endovaskulär behandling vid akut ischemisk stroke har sämre neurologiska utfall jämfört med de patienter som får vara vakna med sedering vid ingreppet. Men resultatet från hans avhandling visar något annat.

Viktig upptäckt
- Vi visar att signifikant sänkning av blodtrycket vid endovaskulär behandling under generell anestesi visserligen är associerad med dåligt neurologiskt utfall och bör undvikas. Men när ett strikt protokoll finns för att undvika intraoperativa blodtrycksfall då finns ingen skillnad i neurologiskt utfall mellan generell anestesi och vaken sedering enligt vår prospektiva randomiserade studie AnStroke. Detta är ett viktigt upptäckt.

Resultaten från hans forskning lyfter istället vikten av att ta mer hänsyn till den enskilda patientens olika förutsättningar vad det gäller anatomi, kliniskt status och var proppen sitter etc. Utifrån den kunskapen kan man sedan välja den mest passande anestesi-metoden vid endovaskulära behandling vid akut ischemisk stroke och på så sätt minska riskerna för komplikationerna.

Uppmärksammad i vetenskapliga media
Alexandros och hans co-investigator på ”AnStroke studien” Pia Löwhagen Henden, har intervjuats i ett blogginlägg som publicerades i juninumret av Stroke:
“General Anesthesia Versus Conscious Sedation for Endovascular Treatment of Acute Ischemic Stroke: The AnStroke Trial (Anesthesia During Stroke),” .

Samt uppmärksammats i SNACC, Society for Neuroscince in Anesthesiology and Critical Care, som ”Article of the Month” i augusti 2017:
http://www.snacc.org/education-research/article-of-the-month


Furqan Ali Shah - Osteocytes as indicators of bone quality - multiscale structure-composition characterisation of the bone-implant interface

(OBS This dissertation will be held in English)

Datum: fredag 22 september, 2017
Opponent: Professor Serena M. Best Department of Materials Science and Metallurgy, University of Cambridge, UK
Betygsnämnd: Ingemar Abrahamsson, Tomas Albrektsson och Regine Willumeit
Huvudhandledare: Anders Palmquist
Bihandledare: Peter Thomsen och Aleksandar Matic

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap Länk direkt till avhandlingen

The research and dissertation in brief
Furqan Ali Shah’s dissertation concerns bone healing around metal implants (e.g., titanium and cobalt chromium) for dental and orthopaedic applications, and understanding osseointegration in terms of bone quality. The focus is on the osteocyte lacuno-canalicular network in bone. In his work, he has studied commercially pure titanium (cp-Ti) implants whose surface was modified using a high-energy laser to develop a combined micro- and nanostructure, as well as macro-porous implants of titanium alloy (Ti6Al4V) and cobalt chromium alloy (CoCr) manufactured 3D printing.

What clinical benefit or patient benefit will the result have?
Osseointegration is generally studied in terms of the amount of bone formed around implants.

- It is possible that certain implant materials support the formation of structurally inadequate or mechanically incompetent bone. Implants made of metals endure most of the mechanical loads during function, and thus peri-implant bone experiences stress-shielding due to lack of mechanical stimulation. In normal bone, lack of mechanical stimulation leads to bone resorption and decrease in the numbers of osteocytes. Osteocytes are aligned parallel to the direction of bone lamellae, and therefore also exhibit a strong directional relationship with collagen fibres and bone mineral. Therefore, osteocytes can be used as structural markers for bone healing around currently available materials and novel implant designs, for example macro-porous geometries designed for optimal biomechanical behaviour and hence minimal stress-shielding, says Furqan Ali Shah

Figure: Laser-ablation of titanium results in the formation of globular features due to resolidifiation of metal with a highly ordered titanium dioxide on the surface. The image shows osteocytes in bone communicating with an osseointegrated implant surface via the lacuno- canalicular network. The structures have been revealed by sequential exposure of a resin embedded, explanted bone-implant specimen to mild acid and alkali solutions. Scanning electron microscopy (×10,000).

Any surprising or important discoveries?
- A surprising discovery was the identification of highly crystalline particles of magnesium whitlockite within lacunae associated with apoptotic osteocytes. Whitlockite is a calcium phosphate phase that has a structure similar to β-tricalcium phosphate which commonly does not exist in bone. Whitlockite formation requires lower pH conditions than hydroxyapatite, and therefore points towards an altered biochemical environment within apoptotic osteocytes.

- Another finding was the direct attachment of osteocytes to titanium implants after several years of clinical function, indicating that bone adjacent to implant surfaces is not fibrous tissue that has become mineralised, but in fact living bone. Surprisingly, we also observed direct attachment of osteocytes to cobalt chromium alloy, which is often considered inferior to titanium in terms of its capacity to support bone regeneration, says Furqan Ali Shah.


Payam Farzad  - On tissue reactions to dentin as a bone substitute material

Tid: 7 september, 2017

Opponent: Bodil Lund, Institutt for klinisk odontologi, Bergen, Norge
Betygsnämnd: Bengt Hasseus, Stefan Lundgren och Anna Westerlund

Huvudhandledare: Chister Dahlin
Bihandledare: Lars Andersson

Länk direkt till avhandlingen

Tandben bra ersättningsmaterial vid små käkdefekter

Payam Farzad forskar vid avdelningen för biomaterialvetenskap, och är kliniskt verksam som käkkirurg på Karolinska universitetssjukhuset (Solna) i Stockholm

Hans forskning handlar i stora drag om dentin (tandben) som ett potentiellt benersättningsmaterial för att bygga upp små defekter i käkar inför behandling med dentala implantat.

Vilken klinisk nytta och patientnytta kommer resultatet att få, inom snar framtid?
- Tandben är ett lätt tillgängligt material, billigt och kroppseget. Den kommer troligen att ersätta de på marknaden nuvarande syntetiska benersättningsmaterial, berättar Payam Farzad.

Att tandbenet kan läka in så pass bra utan att ge några främmande kroppsreaktioner är också en viktig upptäckt som han erfarit under sin forskning. Dentinet som används kan komma både från patientens eget tandben men även tandben från annan djurart.

- I våra försök har vi testat mänskligt tandben på djur och det har gått bra. Behandlingstiden kommer inte att vara kortare men kostnaden för patienten kan bli lägre.


 

Under hösten 2017 har vi haft följande disputationer

 

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2018-05-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?