Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Aktuella disputationer


Vi har följande disputationer på gång - hösten 2018


Torsdagen 22 november - Jonas Bačelis - Genetic factors affecting pregnancy duration inhumans

Fredagen 23 november:
Anton Holmgren -Human growth patterns - with focus on pubertal growth and secular changes

Anna-Karin Elf - Targeted radiotherapy in metastatic neuroendocrine tumors – clinical and experimental studies

Fredagen 30 november - Lukas Lannemyr
- Cardiopulmonary bypass and the kidney - studies on patients undergoing cardiac surgery

Fredag 7 december:
Per Erik Persson
- Lung and chest wall properties during mechanical ventilation

Stefanos Farfaras - Shoulder impingement; Evaluation of the clinical outcome, radiographic findings, histology, ultrastructure and biochemistry



Jonas Bačelis - Genetic factors affecting pregnancy duration in humans

Datum: 2018-11-22
Tid: 13:00 - 15:30
Plats: Hörsal Järneken, Diagnosvägen 15, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Sjukhuset
Huvudhandledare: Bo Jacobsson
Bihandledare:
Staffan Nilsson, Verena Sengpiel och Ronny Myhre
Opponent: Rolv Terje Lie, Institutt for global helse og samfunnsmedisin, Universitetet i Bergen, Norge
Betygsnämnd: Karin Sundfeldt, Mikael Norman och Håkan Karlsson

The dissertation is held in English

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och gynekologi.

Länk till avhandlingen

The mystery behind human pregnancy duration
Modern obstetrics does not have a solution on how to regulate pregnancy duration. At least, not to the extent which would allow the prevention of preterm birth*. Due to advancements in obstetrics and neonatology, more children that would otherwise be born dead due to extreme prematurity are now born alive although only a small fraction of survivors are expected to live a regularly healthy life.

Jonas Bačelis' thesis investigates the mechanisms behind human pregnancy duration. Too short gestation is a direct cause of neonatal, and infant mortality. Deviation from normal pregnancy length is also associated with a child's morbidity, even morbidity in the adulthood.

- The mechanisms determining pregnancy duration are not understood well enough to design an effective preterm birth prevention method. In this thesis I use genomic and epidemiological methods to contribute to our understanding of causal factors triggering birth, says Jonas Bačelis.

He has a bachelor's degree in biochemistry but is devoted to the field of genomics. He is self-taught in statistics and computer coding, all of which has become an essential part of his research and work at Sahlgrenska Academy.

- I never encounter patients, but have access to large genomic and epidemiologic datasets. A part of my work is to come up with new ideas about where to get new observations and then to come up with creative methods on how to analyze it and gain insights.

Why is pregnancy length important?
According to the latest global estimate, 15.4 percent of all the deaths before age 5 were due to preterm birth - the leading cause of child deaths worldwide. Most of these lives are lost during the challenging neonatal period*. Preterm-born children often have a lifetime of significant disability. On a global level, 2.7 percent are estimated to have a moderate or severe neurodevelopmental impairment, and additional 4.4 percent to have mild neurodevelopmental impairment.

An estimated 31 percent of preterm-born children have at least one of the problems: cognition impairments, general developmental delay or learning difficulties; cerebral palsy; impaired vision or blindness, gross motor and coordination impairments; deafness or hearing loss; epilepsy; behavioral problems. And cognitive and neurologic impairments were still evident at starting school age.

Uterine size and fetal growth - determine duration of pregnancy
Talking about important discovery, - Study III, in his thesis, is the shortest, simplest, and most relatable paper of all three. It is also educational, as it follows the classic (Karl-)Popperian hypothesis testing idea, on which most of science is built, he points out.

- It shows that the duration of pregnancy might be determined by uterine size and fetal growth rate. This is actually a very intuitive claim, but we use an elegant experiment to prove this. We first formulate a "Uterine stretch" hypothesis, then we run some computer simulations to predict how would data look if this hypothesis was true, and finally, we look at the real-world data from medical birth registers - only to find that prediction matches reality.

- We are slowly solving the puzzle of pregnancy, in particular, what determines its length. The more it is known about biochemical mechanisms that precede labor, - the more likely it is that pharmaceutical industry will introduce a drug that modulates the pregnancy length.


More information*
• Preterm birth or preterm delivery (PTD) - which is historically defined as a childbirth occurring at less than 37 completed weeks (259 days) of gestation.
• Neonatal period - 28 first days of extrauterine life
.



Anton Holmgren -Human growth patterns - with focus on pubertal growth and secular changes
 

Datum: 2018-11-23
Tid: kl 13:00-15:30
Plats: Hörsal Tallen, plan 0, rondvägen 10, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Huvudhandledare:Kerstin Albertsson-Wikland
Bihandledare:Lauren Lissner och Aimon Niklasson
Opponent: Anders Juul, Juliane Marie Centret, Rigshospitalet i Köpenhamn, Danmark
Betygsnämnd: Olov Ekwall, Maria Elving och Max Petzold

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik

Länk till avhandlingen

Mätningar på BVC och elevhälsovården signalerar om hälsostatus
Tillväxt hos spädbarn, barn och ungdomar är en dynamisk process. Den individuella tillväxten beror på en mängd olika faktorer, både genetiska så väl som miljömässiga och psykosociala.

- Tillväxten speglar också hälsa och kan vara ett diagnostiskt instrument som kan avslöja både sjukdomar och psykosocial problematik. Därför är mätning och uppföljning av längd och vikt en av de viktigaste uppgifterna på barnavårdscentraler och inom elevhälsovård. Men hur dessa faktorer samspelar och fungerar är ofullständigt utforskat, säger Anton Holmgren som forskar inom området och som till vardags även arbetar som barnläkare med inriktning mot barnendokrinologi och diabetes, vid Hallands sjukhus, Halmstad.

Spädbarn kan växa 30 cm under första levnadsåret
Tillväxthastigheten är högst kring barnets födelse, då spädbarnstiden präglas av en snabb, men också snabbt avtagande tillväxthastighet. Det genomsnittliga spädbarnet växer från 50 till 75–80 cm under första levnadsåret. Under barndomen sker en långsamt avtagande längdtillväxt fram till puberteten då längdtillväxten ökar igen – pubertetsspurten. Tillväxten har förändrats över tid och de senaste 100–150 åren har slutlängden ökat.

Nya tillväxtmodellen QEPS – ger bättre längdprognoser
- Jag har varit med om att utveckla en ny tillväxtmodell (QEPS) som på ett mer precist och detaljerat sätt än tidigare kan beskriva variationer i längdutveckling, framförallt under pubertet och pubertetsspurten. Vi kunde se att ju senare start av pubertetstillväxt, desto längre blev slutlängden, men samtidigt att individer med tidig pubertetsstart växte mer under puberteten. Skillnaderna i slutlängd beror på att de som var sena i sin pubertet totalt hade flera år extra att växa.

Forskning kring pubertetstillväxt får, via QEPS-modellen, nu helt andra förutsättningar, och resultaten från studierna kan bidra till att bättre förutse hur barn skall växa.

Barnets BMI påverkar längdtillväxten
En annan av hans artiklar visar att kroppssammansättning (BMI) i barndomen är relaterat till fortsatt tillväxt. Ju högre BMI är desto större blir längdtillväxten före puberteten, samtidigt som puberteten infinner sig tidigare och barnet får en mindre pubertetsspurt.

- Överraskande var resultaten från BMI-studien, att fynden var så linjära över hela BMI-skalan, framförallt att de barn som låg lägst i högsta BMI under barndomen hade den mest uttalade pubertetsspurten.

Folk i Norden blir allt längre
I ett av delarbetena jämfördes de nordiska ländernas tillväxt de senaste 40 åren, alla länderna visar på liknande ökning av slutlängd över tid. Detaljerade jämförelser av tillväxtmönster i ett delarbete visade att personer från Göteborgsområdet födda 1990 är längre än de födda 1974 på grund av mer tillväxt under barndomen för båda könen, men även större pubertetstillväxt för tjejerna. De färdigvuxna kvinnorna var 6 mm längre och männen 11 mm längre i 1990-populationen.

- De skillnader som sågs mellan de som var födda 1974 och 1990 visar att vi behöver utforma nya svenska tillväxtreferenser, det vill säga tillväxtkurvor, säger Anton Holmgren, och påminner om att tillväxten är en dynamisk process.

Uppmärksamhet i fackpress
De två första artiklarna, publicerade 2017, nämndes båda som betydande genombrott i den internationella årsboken ”Yearbook of Paediatric endocrinology 2017”, Haymarket Medical Media.

 



Anna-Karin Elf - Targeted radiotherapy in metastatic neuroendocrine tumors - clinical and experimental studies

Datum: 2018-11-23
Tid: 13:00
Plats: Hjärtats aula, Blå Stråket 5, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Huvudhandledare: Viktor Johanson
Bihandledare: Bo Wängberg, Peter Bernhardt
Opponent: Per Hellman,inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Roger Olofsson Bagge, Inga-Lena Nilsson och Per Karlsson

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kirurgi

Länk till avhandlingen

Förlängd överlevnad med målsökande strålbehandling
Neuroendokrina cancertumörer (NET*) utgår från hormonproducerande celler, och tumörerna kan orsaka exempelvis diarré, värmevallningar, magsår och blodsockersvängningar. När tumörerna har spridit sig till lymfkörtlar och lever, går oftast sjukdomen inte längre att bota med kirurgi.

Anna-Karin Elf arbetar kliniskt som överläkare på sektionen för endokrinkirurgi och buksarkom, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hennes forskning handlar om intern strålbehandling, av neuroendokrina tumörer, det vill säga det vill säga strålning som ges inifrån, med hjälp av bland annat målsökande radioaktiva isotoper*.

- Behandlingen fungerar genom att radioaktiva isotoper, som har kopplats till en molekyl som söker upp och binder till specifika receptorer (somatostatinreceptorer) i tumören. Behandlingen, så kallad 177Lu-DOTATATE, ges intravenöst och isotoperna ger en lokal strålning av tumörerna. Behandlingen har i en stor studie tidigare visat att den sannolikt ger förlängd överlevnad hos patienter med metastaserad neuroendokrin tumörsjukdom.

Sambanden mellan stråldos och tumörkrympning
Dosimetri är läran om hur man mäter eller beräknar stråldosens fördelning i kroppen. I avhandlingen har hon undersökt möjliga faktorer som går att förutspå vad det gäller behandlingsresultat och överlevnad, samt även alternativa metoder för att tidigt kunna förutsäga hur mycket tumörerna kommer att krympa efter behandlingen. Det man önskar är att på ett säkert sätt kunna beräkna stråldosen så att man får en så god behandlingseffekt som möjligt utan att skada frisk vävnad.

- Vi kunde visa att stråldosen som har tagits upp av tumörerna verkar överensstämma med tumörkrympningen. Man skulle därför kunna använda tumördosimetri* som en tidig behandlingsutvärdering efter 177Lu-DOTATATE.

Överraskande och viktiga upptäckter
- Det förvånade oss att patienter med lågt antal somatostatinreceptorer på vissa av tumörerna inte hade sämre överlevnad efter denna strålbehandling, än patienter med högt antal receptorer. Detta innebär att även patienter med lågt receptoruttryck bör erbjudas receptorbunden strålbehandling när indikation finns.

- En viktig upptäckt är att vi kunde visa att en låg dos av en anti-tumoral substans, GMX1778, gör dessa tumörer känsligare för strålning i en experimentell djurmodell, vilket innebar att tumörerna krympte kraftigt eller försvann helt efter kombinationsbehandling.

Emboliseringsbehandling av levermetastaser
Vid levermetastaser av NET ges vanligen emboliseringsbehandling av levern.

- Och vi har jämfört partikelembolisering med intern strålbehandling med isotopen 90Y. Vid utvärdering efter 6 månader sågs inga stora skillnader mellan behandlingsgrupperna. Resultaten visar också att en speciell magnetkameraundersökning, diffusionsviktad MR, kunde förutsäga tumörkrympningen redan efter 1 månad. Diffusionsviktad MR skulle därför kunna användas för tidig behandlingsutvärdering efter behandling mot levermetastaser från NET.

Mer information*
• Neuroendokrina tumörer (NET) - samlingsnamn för en typ av hormonproducerande tumörer som oftast uppstår i mag-tarmkanal och lungor
• Radioaktiva isotoper – Isotoper är atomer av samma grundämne men med olika (atom)massa. Isotoper kan vara stabila eller radioaktiva. (Källa NE). Effekten av isotopbehandlingar grundar sig på den lokala strålningseffekten av det radioaktiva ämnet som söker sig till cancercellerna och förstör dem.
• Tumördosimetri - mätning av upptagen stråldos i tumörer

 



Lukas Lannemyr - Cardiopulmonary bypass and the kidney - studies on patients undergoing cardiac surgery
 

Datum: 2018-11-30
Tid: 09:00-11:30
Plats: Sal Kammaren, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Huvudhandledare: Sven-Erik RIcksten
Bihandledare: Bengt Redfors, Kristjan Karason, Gudrun Bragadottir
Opponent: Henrik Bjursten inst för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Kai Knudsen, Anders Öwall och Jenny Nyström

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård
stitutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård. Kort sammanfattning finnas här nedanför

Länk till avhandlingen

Njursvikt – en vanlig komplikation efter hjärtkirurgi
Sedan 1950-talet har hjärtlungmaskin använts för att ta över hjärtats pumpmekanism vid operationer på stillastående hjärta. Tyvärr drabbas upp till 30 procent av patienterna av akut njursvikt efter operationen, det vill säga de fick en försämring av njurarnas funktion. Detta leder till ökad kostnad, vårdtid, lidande och i värsta fall dödlighet.

- Risken för njurskador vid hjärtlungmaskinanvändning har varit känd i decennier, men fortfarande är orsakssambandet inte klarlagt, vilket gör det svårt att ta fram effektiva förebyggande åtgärder, säger Lukas Lannermyr, som kliniskt arbetar som narkosläkare på Thoraxanestesi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Syftet med avhandlingen var att studera hur hjärtkirurgi med hjärtlungmaskin påverkar njurarna, och att undersöka om ökat blodflöde i hjärtlungmaskinen kan förbättra njurens syresättning

- När hjärtlungmaskin används späs blodet ut och blodflödet i kroppen omfördelas så att njurarna får en sämre syresättning och riskerar syrebristskador. Det visade sig att man får en njurcellskada redan 30 minuter efter påbörjad hjärtlungmaskin, och skadan förvärras efteråt. Om man istället ökar blodflödet i hjärtlungmaskinen med 10 till 20 procent kan njurarnas syresättning förbättras.

Rätt läkemedel förbättrar patientens tillstånd
Samtidig hjärt- och njursvikt, är ett tillstånd med hög dödlighet, detta behandlas ibland med hjärtstärkande läkemedel. I avhandlingen har han också studerat effekten hos hjärta och njurar vad det gäller skillnaderna mellan två hjärtstärkande läkemedel hos patienter med samtidig hjärt- och njursvikt.

- När vi undersökte effekten av de två hjärtstärkande läkemedlen, levosimendan och dobutamin, fann vi att levosimendan förbättrar inte bara hjärtfunktion utan även njurblodflöde och njurfunktion hos patienter med hjärt- och njursvikt.

Högre blodflöde minskar riskerna
Kunskapen om hur hjärtlungmaskinen påverkar njurarna är viktig för att man ska kunna ta fram nya metoder för att minska risken för njursvikt.

- Redan nu använder vi högre blodflöden i hjärtlungmaskin i utvalda fall, och vi planerar en uppföljande större studie för att se om ökat flöde i hjärtlungmaskin kan minska risken för njursvikt efter hjärtkirurgi.

Något som var lite överraskande var att just njurcellskador inträffar i princip hos alla patienter där hjärtlungmaskin används. Inte att förväxla med den nedsatta njurfunktionen som alltså drabbar upp till 30 procent av alla patienterna. Att inte fler får nedsatt funktion kan bland annat bero på att njurarnas reservkapacitet är stor.

- Men vi kan sannolikt lära oss metoder att minimera skadan, och min avhandling är bara början på en rad studier som förhoppningsvis kan leda till förbättrade metoder och behandlingar.

I hans ”video-abstract” (Vimeo) med titel “How heart-lung machines can harm the kidneys during cardiac surgery”,  kan man förstå hur det fungerar.

I media
Arbetet om hur hjärtlungmaskin påverkar njurarna kommenterades som synnerligen intressant i en ledare (editorial) i den stora amerikanska medicinska tidskriften
”Anesthesiology”



Stefanos Farfaras - Shoulder impingement; Evaluation of the clinical outcome, radiographic findings, histology, ultrastructure and biochemistry

Datum: 2018-12-07
Tid: 09:00-11:30
Plats:Hörsal Arvid Carlsson Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborgs universitet
Huvudhandledare: Erling Hallström
Bihandledare: Jüri Kartus, Ninni Sernert
Opponent: Hans Rahme, inst för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet, Uppsala
Betygsnämnd: Inger Gjertsson, Lars Adolfsson och Anna Nilsdotter

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi

Länk till avhandlingen

Smärtsyndrom i axeln som drabbar många
Subakromiell impingement syndrome SAIS, är en inklämningsskada, ett smärtsyndrom i axeln. Smärtan uppkommer framför allt vid rörelse, vanligtvis ovan horisontell nivå, men vilosmärta förekommer också. Syndromet orsakas av bland annat en degenerativ rotatorcuffskada eller av inflammatoriska process i axelleden. Hos vissa yrkesgrupper förkommer också syndromet på grund av belastningsfaktorer av ergonomisk art. Syndromet drabbar en stor andel av befolkningen, så många som upp till var fjärde vuxen beräknas ha kroniska problem.

Den här avhandlingen har haft två huvudsyften, att bedöma och utvärdera det kliniska resultatet av olika behandlingsstrategier för subacromial impingement syndrome (SAIS) och att undersöka och belysa syndromets patofysiologi, eller sjukdomsmekanismer det vill säga det radiografiska, histologiska, ultrastrukturella och biokemiska mekanismerna.

- Min forskning har försökt belysa syndromets sjukdomshistoria och utveckling samt utvärdera olika behandlingsalternativ, kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, säger Stefanos Farfaras, som arbetat som ortoped i NU-sjukvården i 10 år och nu flyttat till Grekland för att jobba som ortoped på en privat mottagning.

I avhandlingen visas att syndromet drabbar ett mer omfattande område än man tidigare trott och en mer kombinerad behandling kan övervägas, det vill säga både kirurgi och fysioterapi. Farfaras visar även att inflammatoriska processer är starkt förekommande inuti själva axelleden hos patienter med SAIS.

- Ett annat intressant resultat, som framkommit vid vår långtidsuppföljning, är att det inte finns någon ökad risk för artros i axelleden eller för uppkomst av rotatorkuff ruptur, det vill säga avslitningsskada av de fyra muskler som finns kopplade till axeln.

Omnämnande i fackpress och på kongresser
Delarbete II har presenterats i den största ortopedisk konferens (AAOS 2017 i San Diego). Dessutom har det delarbetet valts ut till AOSSM Specialty Day (AOSSM 2017 San Diego)
Delarbete IV har accepterats för presentation i den största ortopedisk konferens (AAOS 2019 i Las Vegas) där den kommer att presenteras i mars 2019

 


Per Erik Persson - Lung and chest wall properties during mechanical ventilation
Datum: 2018-12-07
Tid: 09:00-11:30
Plats:Kammaren, Vita stråket 12, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Huvudhandledare: Stefan Lundin
Bihandledare:
Ola Stenqvist, Erik Houltz
Opponent: Sten Walther, inst för medicin och hälsa, Linköpings universitet, Linköping
Betygsnämnd: John-Olov Jansson, Johan Pettersson och Helén Seeman-Lodding


Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för anestesiologi och intensivvård

Länk till avhandlingen

Respiratorbehandlingen påverkas av lungans- och bröstkorgens egenskaper
Respiratorbehandling i samband med operation och intensivvård är ofta nödvändigt och ibland livräddande. Men det övertryck som används för att skapa ett andetag har visat sig kunna vara skadligt för lungorna, framför allt hos patienter med allvarlig lungsvikt. För att minska skadorna av respiratorbehandlingen är det viktigt att övervaka de tryck och volymer som respiratorn utsätter lungan för.

- Trycket som respiratorn åstadkommer tänjer i olika grad ut lungan beroende på lungans och bröstkorgens egenskaper, och variationerna är stora särskilt bland patienter inom intensivvården, säger Per Persson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och anestesi- och intensivvårdsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

För att utvärdera lungornas och bröstkorgens mekaniska egenskaper behöver du mäta trycket i lungsäcken vilket är riskfyllt. Idag mäts istället trycket i matstrupen som ligger i nära anslutning och de uppmätta trycken används som en uppskattning av trycken i lungsäcken. Metoden, som utvecklades för mer än 60 år sedan, har dock visat sig påverkas av många faktorer och det är fortfarande oklart hur de uppmätta trycken ska tolkas.

"PEEP- stegsmetoden" underlättar inställning av rätt tryck
- Min forskning har handlat om att få bättre förståelse för hur lungan och bröstkorgen påverkas av respiratorn, vilket vi kartlagt med hjälp av mätningar av bland annat tryck och volymer i lungorna. Vi har också fokuserat på hur vi kan utvärdera lungornas och bröstkorgens egenskaper hos en enskild patient för att på ett bättre sätt kunna ställa in respiratorn. Detta har gjorts dels genom att vidareutveckla en ny metod, "PEEP- stegsmetoden" som tidigare introducerats av vår forskningsgrupp, men även genom att utvärdera faktorer som påverkar mätningar med den redan befintliga metoden.

Hans forskning har nu bidragit till en bättre kunskap om hur lungan och bröstkorgen påverkas av inställda tryck och volymer i respiratorn.

- Vår forskargrupp har påvisat stora osäkerheter med den befintliga äldre metoden och även utvecklat en ny enkel och ofarlig metod. Den kan användas för att beräkna den påfrestning respiratorn utsätter lungan för hos varje enskild patient. Med hjälp av denna kunskap och metod kan vi förhoppningsvis, inom relativt snar framtid, på ett bättre sätt ställa in respiratorn så att risken för lungskador minimeras.

PEEP-stegsmetoden baseras på tidigare känd fysiologi och kräver egentligen inga ytterligare mätningar. Beräkningar kan istället göras utifrån information som man kan hämta från respiratorns egna kontinuerliga mätningar av tryck och volymer i samband med att man gör en förändring av trycket i slutet på utandningen (PEEP).

Förbättrar överlevanden hos känslig grupp

Genom att sänka andetagsvolymerna och trycken i lungorna så har man de senaste decennierna lyckats förbättrat överlevnaden hos patienter som vårdas i respirator på grund av allvarlig lungsvikt. En förbättringskurva som Per nu hoppas skall öka i och med deras nya forskningsresultat.

- Det har varit en hel del diskussioner om våra resultat eftersom de delvis ifrågasätter rådande uppfattningar om hur lungan och bröstkorgen agerar under respiratorbehandling. Jag har börjat inse att det tar sin lilla tid att få nya rön accepterade, säger Per Persson.
 


Olof Westin - Achilles Tendon Ruptures Predictors; functional and economic impact
Datum: 2018-12-14
Tid: 09:00 - 11:30
Plats meddelas senare:
Huvudhandledare:
Bihandledare:
Opponent: Thomas Movin, inst för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, Huddinge
Betygsnämnd: Madeleine Zetterberg, Suzanne Werner och Johan Kärrholm
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi

Sammanfattning och länk till avhandlingen kommer finnas här



Magdalena Zaborowska - On the pathogenesis of infections associated with percutaneous orthopaedic implants
Datum: 2018-12-14
Tid: kl 13:00
Plats meddelas senare:
Huvudhandledare:
Bihandledare:
Opponent: Artur Schmidtchen, inst för kliniska vetenskaper, Lunds universitet, Lund
Betygsnämnd: Ingegerd Adlerberth, Anna Stefánsdóttir och Tomas Albrektsson

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för biomaterialvetenskap

Sammanfattning och länk till avhandlingen kommer finnas här


Texter: Susanne Lj Westergren webbredaktör

Illustration: Pontus Art Production

Information om kommande disputationer

Vill du få liknande information om kommande disputationer anmäl dig till vårt nyhetsbrev genom att skicka ett mail till katarina.olinder@gu.se

Furqan Ali Shah får pris för årets avhandling vid vår institutionen

UTMÄRKELSE: Hans avhandling “Osteocytes as indicators of bone quality - multiscale structure-composition characterisation of the bone-implant interface”, blir årets avhandling från vår institution 2017. Han disputerade 22 september, på avdelningen för biomaterialvetenskap.

Det är Dr Arnt Vestbys Forsknings-Stiftelse som finansierar priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin”. De gör det utifrån rekommendationer från bedömningskommittén och dekan Agneta Holmäng. Dels utnämns en avhandling vid varje institution, dels årets avhandling vid Sahlgrenska akademin totalt sett. Läs om årets avhandling i Akademiliv och här kan du läsa en sammanfattning på engelska om Furqan Ali Shah's avhandling
Prisutdelning sker 24 maj vid en Akademitillställning för särskilt inbjudna.
Bild: Disputationen på avdelningen för biomaterialvetenskap. Furquan i mitten, på andra bilden.


Disputationer mm

Till kalendern

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2018-11-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?