Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Aktuella disputationer


Vi har följande disputationer på gång

Våren 2018

Fredagen 19 januari
Anna Nordin - Midkine in Advanced Prostate Cancer - Biological Impact and Biomarker Potential

Fredagen 9 februari

Gunnhildur Gudnadottir - Paediatric sleep-disordered breathing - diagnostics and treatment

Bita Shareghi - Wear and migration in total hip arthroplasty measured with radiostereometric analysis. Methodological aspects and clinical studies

Mer om disputationerna se nedan


Anna Nordin - Midkine in Advanced Prostate Cancer - Biological Impact and Biomarker Potential

Datum: 2018-01-19
Tid: 13:00-15:30
Lokal: Hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg
Opponent: Kristin Austlid Taskén, Oslo University Hospital, Norge
Betygsnämnd: Khalil Helou, Rebecka Hellsten och Pierre Åman
Huvudhandledare: Jan-Erik Damberg
Bihandledare: Karin Welén

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för urologi länk till avhandlingen

Anna Nordin är molekylärbiolog i botten. I sin forskning arbetar hon både experimentellt med prostatacancer (PC) celler och translationellt, nära kliniken med tillgång till humant material, så som plasmaprover och tumörbiopsier.

Prostatacancer i dagsläget
Prostatacancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige, och drabbar årligen cirka 10 000. PC orsakar även flest cancerrelaterade dödsfall hos svenska män, cirka 2350 varje år. Cancerformen växer oftast långsamt, begränsat till prostatan och utan symptom, men i vissa fall kan den utveckla ett aggressivt tillväxtmönster där den sprider sig till andra vävnader och organ. I dagsläget går det inte att bota patienter med PC som spridit sig, utan behandlingen går ut på att bromsa och symptomlindra i form av kastrationsbehandling, oftast medicinsk, så kallad androgen deprivationsterapi (ADT). Denna behandling blockerar produktionen av manligt könshormon, testosteron, från testiklarna, och därmed tumörtillväxten eftersom cancercellerna i prostata i dom allra flesta fall är beroende av detta hormon. Behandling med ADT hjälper under en kortare tid men cancern återkommer sedan tyvärr i dom allra flesta fall efter ett par år som aggressiv och dödlig kastrationsresistent PC (CRPC).

Framtid och forskningsmål
Forskningens mål i stort handlar om att öka förståelsen för hur aggressiva former av PC utvecklas och drivs, och därigenom möjliggöra utvecklingen av specifik och effektiv behandling för avancerad PC. Forskningens mål är också att hitta tillförlitliga biomarkörer, både för tidigare upptäckt, snabbare handläggning och bättre anpassad behandling.

Midkine (MDK) är ett protein som under fosterutvecklingen bidrar till bildningen av nervsystemet.
- Hos vuxna människor finns proteinet i princip endast vid sjukdomstillstånd som vid inflammatoriska sjukdomar och olika tumörsjukdomar. MDK förknippas med både tillväxt och ökad överlevnadsförmåga hos cancerceller, men hur detta sker och vad det har för betydelse i PC är delvis oklart. Vår forskning har utvärderat och studerat MDK, som förekommer i de flesta cancerformer, både funktionellt och som en potentiell biomarkör för avancerad PC, inklusive den dödliga formen CRPC, ett arbete som fortfarande pågår, berättar Anna Nordin.

Det övergripande målet har varit att bland annat förstå funktionen och betydelse av MDK vid PC, både före behandling och under utveckling av CRPC. I detta arbete studerades även hur PC celler förändrades av att inte ha tillgång till testosteron, och hur de över tid utvecklades till CRPC celler.

MDK-prov som komplement till PSA-prov
MDK, som prognostisk biomarkör, har i dessa studier visat sig ha ett starkt samband med cancerspecifik överlevnad, både vid avancerad obehandlad PC (innan standardbehandlingen satts in) och vid övergången till CRPC (då patienten inte längre svara på behandlingen). Som prognostisk markör i dessa skeden, utklassade MDK alla övriga faktorer, som normalt analyseras kliniskt idag, inklusive prostataspecifikt antigen (PSA).

- Resultaten är mycket lovande och skulle kunna leda till att analys av MDK kan användas som ett komplement till aktuella faktorer, som PSA, och metoder för att bättre förutse sjukdomsförloppet. Ju högre MDK-nivåer i blodet – ju kortare tid innan patienten dör av sin cancer. Eventuellt skulle MDK även kunna användas som en prediktiv biomarkör och / eller som ett behandlingseffektivt mål – vilket måste studeras vidare separat.

Aktuella studier har även inneburit en ökad förståelse för processen bakom omvandlingen från PC till CRPC, inklusive associerad neuroendokrin differentiering.

Något som förvånade
- En av de saker som förvånade mig mycket är att MDK, trots sin kända koppling till diverse mänskliga cancerformer, visade sig fungera som en så oerhört stark prognostisk markör både vid avancerad obehandlad PC och vid övergången till aggressiv CRPC. MDK som en prognostisk markör utklassade alla övriga analyserade prognostiska faktorer, säger Anna Nordin.

Hon tror att fortsatt forskning och analys av MDK skulle kunna förbättra kunskapen om dessa patienters sjukdom och prognos.

Liten ordlista
• ADT - androgen deprivationsterapi (ADT).
• PC - prostatacancer
• CRPC - prostatacancer som växer trots kastrationsnivåer av det manliga könshormonet testosteron. Testosteron styr funktion, överlevnad och tillväxt i den normala prostatan samt i de allra flesta fall även så i PC.
• MDK – Midkine, ett protein som hos vuxna normalt endast finns i väldigt låga nivåer. MDK uttrycket ökar ofta kraftigt vid sjukdomstillstånd som inflammatoriska sjukdomar och i olika cancerformer.

Text:Susanne Lj Westergren


Gunnhildur Gudnadottir - Paediatric sleep-disordered breathing - diagnostics and treatment

Datum: 2018-02-09
Tid: 09:00 - 11:30
Lokal: Hjärtats aula, Blå stråket 5/Vita stråket 12, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Opponent: Professor Diana Berggren Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar, Institutionen för klinisk vetenskap Umeå Universitet
Betygsnämnd: Tove Hallböök, Ludger Grote och Sverre Steinsvåg
Huvudhandledare: Johan Hellgren
Bihandledare:  Eva Ellegård

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för öron-, näs- och hals, länk till avhandlingen

Gunnhildur Gudnadottir är överläkare på öron-näs-och halskliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Avhandlingens övergripande syfte har varit att tillföra kunskap rörande diagnostik och behandling av sömnrelaterade andningsstörningar hos barn.

Hälsoproblem och försämrad livskvalitet hos barn som snarkar
Sömnrelaterade andningsbesvär hos barn som snarkningar och andningsuppehåll beror vanligtvis på förstorade halsmandlar och körteln bakom näsan. Dessa kan medföra försämrad sömnkvalitet och en rad olika hälsoproblem samt försämrad livskvalitet.

- Vi har undersökt olika aspekter av utredning och behandling av barn med sömnrelaterade andningsbesvär. Vi har tittat på hur vanligt problemet är i Sverige och hur många barn med symptom som blir utredda. Vi har även gjort en hälsoekonomisk studie där vi undersökt kostnaderna av att föräldrar stannar hemma med sina barn efter operation av halsmandlarna och sett att val av operationsmetod kan påverka dessa kostnader, säger Gunnhildur Gudnadottir.

Att bara ta bort delar av halsmandlarna har flera positiva effekter
- Vi har visat att om man opererar bort en del av halsmandlarna istället för hela, så har barnen minder smärtor efter operationen och återhämtar sig därför snabbare och stannar inte hemma lika länge. Detta har nu blivit en allt vanligare operationsmetod.

I den hälsoekonomiska studien ovan använde man sig av det nationella kvalitetsregistret för tonsilloperation, samt Försäkringskassan avseende tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Kostnaderna i form av VAB när hela halsmandlarna opereras bort var 61 procent högre än då enbart delar opereras bort, detta är ytterligare en pusselbit som talar för nyttan av denna operationsmetod.

Kortisonnässpray kan förhindra kirurgi för många
I tredje studien undersöktes nyttan av kortisonnässpraybehandling hos barn med sömnrelaterade andningsbesvär. Där såg man att många barn har stor nytta av sprayen och att man i många fall eventuellt kan undvika kirurgi.

- Vi har sett att många barn med sömnrelaterade andningsstörningar kan behandlas med kortisonnässpray. I dagsläget är halsmandeloperation den vanligaste behandlingen men den medför smärta och viss risk för komplikationer, som exempelvis blödningar. Kortisonnässpray är däremot en ofarlig behandling med minimala biverkningar.

Många väntar för länge med att söka hjälp
Det som förvånat henne mest var att endast 31 procent av de barn som har frekventa snarkningar och andningsuppehåll i sömnen har sökt vård för detta.

- Barn som har så pass stora problem bör bedömas av en läkare som kan ta ställning till om de behöver behandling, säger Gunnhildur Gudnadottir

I media
Hon har fått en hel del uppmärksamhet i media, speciellt i samband med första studien Healthcare provider contact for children with symptoms of sleep-disordered breathing: a population survey, då hon blev intervjuad i GP, TV4 nyheterna, Malou efter tio och SR m.fl.

Text:Susanne Lj Westergren


Bita Shareghi - Wear and migration in total hip arthroplasty measured with radiostereometric analysis. Methodological aspects and clinical studies

Datum: 2018-02-09
Tid: 09:00 - 11:30
Lokal: R-husets aula, Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Opponent: Docent Gunnar Flivik Avdelningen för ortopedi, Skånes universitetssjukhus, Lund
Betygsnämnd: Inger Gjertsson, Tommy Hansson och Maiken Stilling
Huvudhandledare: Johan Kärrholm
Bihandledare: Bengt Eriksson och Ola Rolfson

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper,avdelningen för ortopedi , länk till avhandlingen

Bita Shareghi är legitimerad biomedicinsk analytiker och har sedan 1999 jobbat med RSA * (röntgenstereofotogrammetrisk analys) inom ortopedi på Lundberglaboratoriet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. I hennes arbete ingår att analyserar och utvärderar röntgenbilder av patienter som genomgått höft- eller knäproteskirurgi och som ingår i olika kliniska studier.

*RSA är en radiologisk mätmetod med mycket hög upplösning. Den används bland annat för att utvärdera tredimensionella rörelser av höftproteser efter operation. Lundberglaboratoriet är världsledande när det gäller utveckling och användning av RSA-metoden vid höftprotesoperationer.

Allt fler och yngre personer behöver ny höftprotes
Allt fler personer får problem med bland annat höftartros, detta medför att allt fler blir behandlade med olika former av höftproteser (implantat) när den icke-kirurgisk behandling inte längre hjälper. Detta innebär att antalet personer som kommer behöva byta ut delar av en inopererad protes respektive re operera hela höftprotesen också ökar.

- Det pågår en ständig utveckling av proteser, och i takt med att de som behöver höftproteser blir allt yngre och är mer aktiva än gårdagens patienter, ställer detta andra krav på höftproteserna. Genom RSA-metoden kan vi i ett tidigt skede avgöra om en ny protestyp är värd att studera vidare eller inte, säger Bita Shareghi.

Mätningar av implantatens mikrorörelser (migration) redan under de första två åren efter operationen har också visat sig vara av värde för att förutsäga senare kliniska misslyckande på grund av aseptisk lossning** och slitage.

RSA-metoden precisionsmäter mikrorörelser av höftimplantatet
Styrkan i RSA ligger i förmåga att exakt mäta mikrorörelser av implantaten, vilket möjliggör att man kan få fram viktig information baserat på en förhållandevis liten grupp av patienter.

- Jag har studerat olika aspekter av RSA-metoden när det gäller teknikens precision och noggrannhet. Jag har bland annat tittat på möjligheter att ta fram kliniskt relevant information från studier av rörelser i bäckenet över tid, samt mellan liggande och stående positioner. RSA-metoden har använts även i en randomiserad klinisk studie av migration och slitage. Vidare har jag använt metoden för jämförelse av skillnader i utveckling av uppklarningszoner** och migration av protesens ledskål vid användning av två implantat med olika ytbeläggning.

RSA-metoden i kliniska studier kan bidra till bättre resultat i vården
Noggrann bestämning av implantatens fixation har visat sig vara en viktig hörnsten när det gäller utvärdering av nya material som utvecklas för att förbättra en konstgjord leds slitageegenskaper.

- Användning av RSA-metoden i kliniska studier kan här bidra till att förbättra resultaten inom sjukvården, genom att i ett tidigt skede identifiera såväl välfungerande liksom undermåliga implantat. Detta innebär att sämre fungerande implantat kan avvecklas tidigt och innan en stor grupp av patienter hunnit opereras, säger Bita Shareghi.

Liten ordlista **
Aseptisk lossning – Vid aseptisk lossning kan den ena eller båda protesdelarna lossna pga. nötningspartiklar från proteskomponenterna som sprids till omgivande vävnader och orsakar cellulära reaktioner.
Uppklarningszoner - Bennedbrytning runt ledskålen som på röntgenbilder ses som uppklarningszoner.

Text:Susanne Lj Westergren


Illustration: Pontus Art Production

Information om kommande disputationer

Vill du få liknande information om kommande disputationer anmäl dig till vårt nyhetsbrev genom att skicka ett mail till katarina.olinder@gu.se

Årets avhandling 2016

 

 

 

 

 

 

 

Hela bildspelet kan ses på Akademiliv

Disputationer mm

Till kalendern

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2018-01-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?