Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsnyheter

Nya fynd om sjukdomsrisker efter tidig hjärtkirurgi

Tidigt hjärtkirurgi som barn kan innebära öka risk för infektioner o autoimmuna sjukdomar, om man samtidigt fått thymus bortopererad. Det framgår av en studie publicerad i The Journal of Allergy and Clinical Immunology.

– Dels bör man vara uppmärksam på de ökade riskerna hos patienterna, och dels behöver man om möjligt undvika att ta bort thymus, säger Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Sahlgrenska akademin, och överläkare vid universitetssjukhuset.

Det som satt tydligast spår i sjukvårdsregistren är att de som saknar thymus har en överrepresentation av autoimmuna sjukdomar, då immunsystemet angriper den egna vävnaden; diabetes typ 1, sköldkörtelsjukdom, reumatisk sjukdom och glutenintolerans.
Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Nya framsteg i medicinering av muskelsjukdom hos barn

Genterapiläkemedlet Spinraza ger avsevärda förbättringar även vid den näst svåraste formen av muskelsjukdomen spinal muskelatrofi, där barnen insjuknar vid 6 till 18 månaders ålder. Det visar en studie publicerad i New England Journal of Medicine (NEJM).

– Effekterna är övertygande, och det här stärker resultaten från den förra studien, säger Mar Tulinius, professor i pediatrik vid Sahlgrenska akademin, och överläkare på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Läs hela presssmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Gunilla Berglund - en pionjär inom pediatriken

PIONJÄR: Nu startar avdelningen för pediatrik's nya temaserie med rubriken "Pionjärer inom pediatriken". Först att porträtteras är Gunilla Berglund som gick bort hösten 2016 vid 93 års ålder. Hon var knuten till dåvarande Pediatriska institutionen I och chef för barncancervården i Göteborg under den moderna barnonkologins genombrott. Hon var en mycket viktig person i det skeendet. Hon efterlämnade ett manuskript om sitt liv med rubriken En barnläkares liv och arbete, som publicerades strax före jul 2017 i Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. Vi har nu fått tillstånd att publicerade det.
Här kan du ta del av hennes berättelse 


Långvariga gångproblem hos höftledsopererade

FORSKNING:Rörelselabet visar hur svårt de har att återställa normal gång.

– Man måste eftersträva så normal gång som möjligt, och då är det viktigt hur vi mäter och följer upp, säger Roland Zügner, disputerad vid avdelningen för ortopedi och legitimerad fysioterapeut.

Frågan man bland annat ställer sig är om gången påverkar protesens hålltid.

– Rent rehabmässigt kan det vara bra att lägga mer vikt vid att träna sträckningen av höften, både före och efter operation, och det skulle vara intressant att studera effekterna av en sådan mer riktad träning för den här gruppen, säger Roland Zügner.
Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Utbildning och inkomst avgör om kvinnor lämnar cellprov

FORSKNING: Bilden av att utlandsfödda kvinnor i Sverige oftare uteblir från gynekologisk cellprovskontroll behöver nyanseras. En studie från Sahlgrenska akademin, publicerad i tidskriften PLOS One, klargör att utlandsfödda kvinnor deltar i samma utsträckning som svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå och inkomst.

– Här blev vi överraskade. Skillnaden i deltagande försvann för stora invandrargrupper, exempelvis från Mellanöstern och Latinamerika, när kvinnor med samma socioekonomiska ställning jämfördes med svenskfödda, säger Björn Strander, gynekolog och huvudansvarig forskare i studien. Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin. 
Mer om studien i GöteborgsPosten och radio P4


Läkemedel mot benskörhet kan ge sämre egen reparationsförmåga 

FORSKNING: Vanligaste läkemedelsbehandlingen vid benskörhet orsakar tidigare okänd kristallbildning i benens celler och försämrar kroppens egen reparationsförmåga och benkvalitet.

– På lång sikt är kristallbildningen inte bra, det bildas en helt annan komposition och hårdhet än i normal benvävnad, säger Furqan A. Shah, disputerad forskare inom biomaterialvetenskap och försteförfattare till en artikel publicerad i tidskriften Nano Letters.

– Vi har hittat en pusselbit som potentiellt kan bli en viktig del i förståelsen av vad som påverkar benkvaliteten och uppkomsten av biverkningar från läkemedel, säger Anders Palmquist docent i biomaterialvetenskap.
Läs hela pressmeddelandet


 

Mer forskningsnyheter från oss hittar du här


 

Nya projektmedel från Barncancerfonden

BIDRAG: Sju ansökningar av forskare vid Sahlgrenska akademin får dela på totalt tio miljoner kronor i projektmedel från Barncancerfonden.

Professor Eva Forssell-Aronsson, avd för radiofysik, är en av dem som bidrag, för projektet Förbättrad radionuklidterapi av neuroblastom.
Läs artikeln i Akademiliv och på Barncancerfonden

Eva Angenete en av fyra som får etableringsstöd från VR

BIDRAG. Eva Angenete, docent i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper, är en av fyra unga forskare vid Sahlgrenska akademin som får etableringsbidrag i årets stora utlysning från Vetenskapsrådet. Det ger henne får sex miljoner kronor till hennes forskning, som handlar om att förbättra behandlingen vid tjocktarm-, ändtarms- och analcancer.

Läs artikeln om Evas forskning i Akademiliv

Biobankning inom klinisk forskning

Sahlgrenska Biobank och Regionalt biobankscentrum väst inbjuder till en serie seminarier om biobankning inom klinisk forskning. 

Seminarierna riktar sig till forskare, postdoc, doktorander, läkare, forskningssjuksköterskor och andra med intresse för forskning med biobankning. Först ut den 4 oktober är:

"Introduktion till biobankslagen och Sahlgrenska biobanks service"
Läs hela programmet här

Skräddarsydda tester har revolutionerat cancerbehandlingarna

Läs intervjun i GU-journalen 3-2017 med Jonas Nilsson cancerforskare vid vår institution. Han ingår även i Sahlgrenska Translational Melanoma Group (SATMEG) som bedriver en världsunik forskning där patientens egen tumörvävnad ligger som bas för framtagning av behandlingen.

Forskning och tredje uppgiften

Forskning och tredje uppgiften

Här hittar du artiklar inom området forskning, etik och kommunikation

Stipendier och anslag att söka

Stipendier och anslag att söka

Här hittar du stipendier och anslag inom de ämnen som ligger under institutionen

Kontakta oss

Kontakta oss

Här hittar du kontaktinformation till institutionens administrativa personal

Medarbetare

Här finns intern information avseende institutionen för kliniska vetenskaper.

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2018-02-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?