Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Möt Erika Fagman, som skrev årets avhandling vid fakulteten

FORSKNING: Erika Fagmans avhandling förbättrade diagnostiseringen av protesendokardit, vilket gett omedelbar nytta för patienterna. Nu har hon tagit emot priset ”Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin”. Hon tycker själv att det känns bra att hennes forskning kan komma patienterna till nytta redan i dag.

Protesendokardit (PVE) är en infektion på och eller runt en inopererad hjärtklaffprotes, en protes du får till exempel på grund av förträngning i aortaklaffen. Diagnosen är ovanlig och drabbar framför allt äldre och oftast män (85%). Tillståndet är allvarligt och förenat med hög sjuklighet och dödlighet om den inte upptäcks i tid.

Antibiotika används idag som behandling men i många fall behövs också kirurgi. Diagnosen är svår att ställa, och den undersökningsmetod som rutinmässigt har använts är transesofagealt ultraljud (TEE), ett ultraljud via matstrupen. Det man där ser kan vara svårtolkat eftersom metallen i klaffen skapar skuggor som kan skymma områden i hjärtat som till exempel varhärdar runt protesen. Så många som 14 - 20 % av patienterna får inte rätt diagnos med TEE enligt tidigare studier. Det har därför funnits ett behov av kompletterande undersökningsmetoder för att förbättra diagnostiken och underlätta operationsbesluten.

- Jag har i min avhandling studerat två nya undersökningsmetoder som kan användas vid diagnostik av protesendokardit i aortaklaffen. Dels EKG-styrd datortomografi (CT) som ger högupplösta skiktröntgenbilder av hjärtat. Och sedan 18-F-fluorodeoxyglukos positron emission tomografi/datortomografi (18-F-FDG PET/CT), som avbildar sockerkonsumtionen i kroppens vävnader med hjälp av en radioaktiv isotop i kombination med skiktröntgen, förklarar Erika Fagman. Hon arbetar även kliniskt som thoraxradiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Den sista metoden ovan används huvudsakligen i cancerdiagnostik där lokalt ökad sockerkonsumtion kan ses vid tumören när cancercellerna delar sig. Patienter med protesendokardit har också ett förhöjt sockerupptag (18-F-FDG-upptag) i anslutning till klaffprotesen och den upptagsnivån är användbar i diagnostiken. Det är de vita blodkropparnas arbete som ökar sockerupptaget.

- Det var verkligen en aha upplevelse när vi såg att det misstänkta infektionsområdet lyste upp på PET-CT-bilderna, när vi studerade F-FDG-upptaget. Jämförde vi med vanliga CT-bilder från samma område kunde man bara ana infektionen och det var inte tillräckligt för att ställa diagnos.

Två användbara metoder i kombination
Transesofagealt ultraljud (TEE) visar i fler fall bakeriepålagringar på klaffbladen samt tecken på att klaffprotesen lossnat. Men EKG-styrd CT ger säkrare information om tjockleken i aortarotens vägg och om tömda varhärdar kring klaffprotesen, som är tecken på att infektionen spridit sig från klaffen in i kärlväggen.

- Om man använder sig av båda metoderna i utredningen av patienter med protesendokardit kan fler fall med behov av kirurgi identifieras än om endast den ena metoden används. EKG-styrd CT avbildar även kranskärlen och kan i de flesta fall ersätta traditionell kranskärlsröntgen i utredningen inför operation, berättar hon.

Att tidigt upptäcka en begynnande infektion gör att man kan behandla innan infektionen fördjupats. För om diagnosen försenas så avlider patienten i värsta fall. Vid tidig upptäckt kan det nämligen räcka med att klaffen byts ut, om infektionen vuxit till en abscess som i värsta fall hunnit spricka blir operationen mer komplicerad och man behöver även byta ut en del av aortaroten.

Arbetet och forskningen är translationell
- Forskningen har verkligen vuxit fram ur ett klinisk translationellt arbetssätt tillsammans med thoraxradiologer, thoraxkirurger, kliniska fysiologer, nuklearmedicinare och infektionsläkare. Alla de yrkesgrupper som är engagerade kring denna patientgrupp, säger Erika.

Att det blev just thoraxradiologi som blev hennes forskningsområde var mer en trevlig ”slump”, berättar hon. När hon blev tillfrågad om att jobba med det forskningsprojekt som kom att bli den första artikeln i hennes avhandling, så trivdes hon så bra med kolleger och hela avdelningen att hon valde att stanna kvar. Sedan blev resterande arbete i avhandlingen en naturlig och spännande fortsättning som hon drivit tillsammans med just de translationella kollegorna.

Nya guidelines och stort internationellt intresse
Studierna om EKG-styrd CT vid endokardit har fått internationellt intresse och valts ut för muntlig presentation vid den Europeiska thoraxkirurgiska kongressen -EACTS i Lissabon 2011. Även vid en världskongress om endokardit – ISCVID i Rio de Janeiro 2015. Hon har också bjudits in för att tala inför kolleger i Sverige som på olika sätt kan ha användning av den undersökningsteknik som hennes forskning utvecklat.

Det är bland annat Erikas uppmärksammade resultat, från avhandlingen första arbete, som numera ingår i den europeiska kardiologföreningens ESC - Guidelines for the Management of Infective Endocarditis (2015). Enligt professor Mikael Hellström, en av dem som nominerat Erika, så citeras hennes resultat – i föreslagna nya "major criteria" i diagnostiken av endokardit vad det gäller identifierandet av tecken till infektion i vävnaden kring hjärtklaffen med hjärt-CT liksom förhöjt FDG-upptag (PET-CT) kring klaffprotesen. Avhandlingsarbetet har därmed fått omedelbara praktiska konsekvenser för den kliniska sjukvården, skriver han också i sin nominering.

- Självklart känns det extra roligt att vår forskning nått ut internationellt och kommer fler till nytta, säger hon. Men ännu så länge finns inga planer på internationella samarbeten. Hon tillägger att resultaten även på sikt kommer att märkas i det svenska Nationella Kvalitetsregistret för Infektionssjukdomar där Endokardit har en egen enhet.

Hjärtat i ett enda slag
Idag jobbar Erika fortsatt kliniskt, hon undervisar och forskar även i egna mindre projekt. Hon är också mycket involverad i SCAPIS-studien*, där hon och kollegerna i nya BOIC-huset på Sahlgrenska universitetssjukhuset har undersökt över 5000 försökspersoner i åldrarna 50 - 64 år. Till sin hjälp har de i dag bland annat en unik datortomograf som kan avbilda hela hjärtat i ett enda hjärtslag.

- Nu återstår hur vi skall analysera data. Sedan kommer insamlandet av data att ske under lång tid. De intressanta fynden kommer att komma när våra deltagare åldras och att då se vilka som utvecklar hjärtsjukdomar. Kanske ett forskningsprojekt som jag kan fortsätta engagera mig i fram tills min egen pension, säger Erika och ler hjärtligt.

Erika Fagmans avhandling

 

Aortic valve imaging- Towards new standards in prosthetic valve endocarditis 

Kontaktuppgifter till Erika Fagman
 

 

SCAPIS-studien*
Målet med SCAPIS är att kunna upptäcka sjukdomar i människors hjärtan, kärl och lungor innan de uppstår. Studien genomförs på sex universitetsorter i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär. I Göteborg är det Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset som ansvarar och genomför SCAPIS. SCAPIS Göteborg ska under tre år samla in prover och data från 5000 kvinnor och män i åldern 50-64 år i Göteborgs kommun. Källa: http://scapis.se/goteborg/

Text och foto 1: Susanne Lj Westergren

Foto 2 och 3: Francis Löfvenholm

Även publicerat i AkademiLiv
 

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2017-05-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://clinsci.gu.se/Forskning+och+personal/forskning/mottagna-priser-utmarkelser/mot-erika-fagman--som-skrev-arets-avhandling-vid-fakulteten/
Utskriftsdatum: 2017-09-21