Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsnyheter ett urval 2014 och framåt

2017

 


Tydlig effekt av ny medicin mot svår muskelsjukdom

Ett nytt läkemedel mot den svåra muskelsjukdomen spinal muskelatrofi har visat sig ge så goda effekter på små barn att en internationell studie avbrutits i förtid. Ett team vid Sahlgrenska akademin står för den svenska delen av prövningen som presenteras i The New England Journal of Medicine (NEJM).

– Det här är en viktig studie, den visar att läkemedlet gör att barnen utvecklar sina motoriska färdigheter och att också överlevnaden påverkas, säger Mar Tulinius, professor i pediatrik vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Läs hela pressmeddelandet

 


Generna bakom graviditetslängd och förtidsbörd identifierade

I en artikel i The New England Journal of Medicine (NEJM) beskrivs detta som ett vetenskapligt genombrott som öppnar för bättre hälsa och överlevnad hos barn.


"Våra fynd gör att vi på sikt kan få bättre mediciner för att kunna förebygga förtidsbörd, eller sätta igång förlossningar", säger Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin. Läs hela pressmeddelande

Porträttfoto: Paulina Jacobsson


Fetma mer än fördubblar vissa risker vid gynkirurgi

FORSKNING:Fetma ökar risken väsentligt för komplikationer vid gynekologiska operationer, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

Rökning visade sig också påverka läkningsprocessen negativt, främst vid borttagande av livmoder.

– Med sämre syresättning ökar svårigheterna att läka och risken för infektioner blir högre. BMI på 30 eller mer är också en tydlig riskfaktor för urininkontinens efter operation, konstaterar Katja Stenström Bohlindisputerad forskare i obstetrik och gynekologi, och överläkare inom kvinnosjukvården. Läs hela pressmedelandet.


Vana och variation nyckelfaktorer för lyckad urinrörskirurgi

FORSKNING: Kirurgiska ingrepp vid urinrörsförträngning – en sjukdom som drabbar främst män – kräver allt mer kunskaper och operationsvana för att resultaten ska bli bra. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin där totalt 569 utförda ingrepp studerats.

– Det här är ingen högprioriterad patientgrupp. De kan ofta ha gått med en kateter via bukväggen i flera månader och kanske inte kunnat jobba för att det är besvärligt och att det ibland kan upplevas som smärtsamt. Det är ett grymt öde att inte kunna kissa och patienterna är så tacksamma när de väl är opererade, säger Teresa Olsen Ekerhult, nyligen disputerad forskare och specialistläkare inom urologi.

Uretraplastiken började ta fart på 1950-talet och har därefter utvecklats med åren. Det är först de senaste tjugo åren som man kommit underfund med hur man ska gå tillväga. Enligt Teresa Olsen Ekerhult kan man inte säga att just den ena eller den andra operationen är den bästa, utan det måste avgöras från patient till patient vilken kirurgisk metod som är att föredra.  Läs hela pressmeddelandet


Fetmakirurgi på unga visar bra långtidsreultat

FORSKNING: Fetmaoperationer på tonåringar ger lika goda långsiktiga resultat som hos vuxna. Fem år efter operationen vägde de unga i snitt 28 procent mindre än före ingreppet, visar en ny studie.

– Det är dags att börja integrera fetmakirurgi i behandlingen av ungdomar med allvarlig fetma. En förutsättning är att de följs upp långsiktigt eftersom våra resultat också visar att en del ungdomar behöver mycket stöd för att hantera tillvaron efter operationen. Fetmakirurgi är ingen ”quick fix”, konstaterar Torsten Olbers docent vid vår institution Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det är de med den allvarligaste fetman som ingått i studien. Utan operation förblir denna grupp nästan undantagslöst stora för resten av livet. Hos tonåringarna är det extra tydligt att det finns en stark bakomliggande genetisk benägenhet för allvarlig fetma, det är inget livsstilsval de har gjort, menar han. Läs hela pressmeddelandet
 


2016

Blodtrycksmedicin öppnar för ny hantering vid Barretts syndrom

FORSKNING:Nya sätt att använda blodtrycksmediciner kan i framtiden förskona vissa patientgrupper från både obehag och livslång oro för cancer i matstrupen. Det är i alla fall målet för flera studier vid Sahlgrenska akademin på patienter med Barretts syndrom.

– Det skulle vara stora vinster för både patienter och samhälle om vi kunde sortera ut dem som inte löper några större risker, säger Svein Olav Bratlie, forskare vid avdelningen för gastrokirurgi vid vår institution, kliniskt verksam på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Sahlgrenska akademin inleder världens största studie om överburen graviditet

FORSKNING: Minst 10 000 kvinnor kommer att ingå i studien SWEPIS som leds av en styrgrupp från Sahlgrenska akademin. Studien som är den största någonsin på ämnet syftar till att jämföra igångsättning av förlossning vid graviditeter som passerat 40 veckor.

I projektet ingår doktoranden och barnmorskan Anna Wessberg och ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort. Huvudhandledare är Helen Elden, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. En av bihandledarna professor Henrik Hagberg från institutionen för kliniska vetenskaper/ Perinatal Medicinskt Center vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Läs mer i AkademiLiv och Study protocol of SWEPIS Graviditetsregistret


Jonas Hugosson får Nordiska Medicinpriset 2016

FORSKNING:Forskning om bröstcancer och prostatacancer belönas med Nordiska Medicinpriset 2016. Jonas Hugosson professor i urologi, avd för urologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper är en av fyra pristagare.
Motiveringen - Han utses till pristagare för sina grundläggande och internationellt uppmärksammade screeningstudier rörande prostatacancer. Hans forskning har haft stor betydelse för förståelsen av prostatacancerns förlopp och banat väg för framtida screeningprogram.
Nordiska Medicinpriset kommer att delas ut i Stockholm den 2 februari 2017
Läs pressmeddelandet från Nordiska Medicinpriset 


Urinläckage vanligt även hos kvinnor som inte fött barn

FORSKNING: Maria Gyhagen, gynekolog och forskare här på avd för obstetrik och gynekologi, har nu gjort en studie med 9200 kvinnor i denna kategorin. Var femte kvinna över 45 år uppger där att hon läcker. – De som har urinläckage innan en graviditet riskerar att få det avsevärt värre efteråt. Det är en grupp som är extra sårbar och borde identifieras inom mödravården,säger Maria Gyhagen.
Läs hela pressmeddelandet


Kraftig ökning av aggressiv hudcancer – ny teknik kan rädda liv

FORSKNING: Med hjälp av en app och mobil teledermatoskopi skulle väntetider kunna kortas, resurser sparas och fler liv räddas. Allmänläkaren skickar bilderna som en digital remiss via en applikation på mobiltelefonen, till en hudläkare för bedömning.
Läs artikeln med John Paoli i LIFeTime

 

 

 


Kunskap om Familjär medelhavsfeber viktig även i Sverige

FORSKNING;Den demografiska utveckling i Sverige gör det viktigt att identifiera, diagnostisera och behandla patienter med familjär medelhavsfeber i Sverige i dag. Speciellt angeläget är det inom barn- och ungdomssjukvården, eftersom nästan alla dessa patienter har sina första symtom före 18 års ålder. Läs hela artikeln i Läkartidningen (2016;113:DZFY) författade av forskarna Per Wekell, Stefan Berg, Anders Fasth vid vår institution samt Anna Karlsson inst.medicin SA.


NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken

FORSKNING:: Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. Metoden innebär färre invasiva provtagningar. Det är högst troligt att NIPT kommer att bli ett mycket efterfrågat test.

- Det är viktigt att användandet av NIPT följs upp och kvalitetssäkras, kanske som en del i det nyligen etablerade Graviditetsregistret, skriver författarna  i Läkartidningen 22-23/2016. En av författarna är Bo Jacobsson, professor vid kliniska vetenskaper och avdelningen för obstetrik och gynekologi.
Illustration:Jan Funke


Sveriges första inkontinensforskning GCRC startar nya studier till hösten

FORSKNING:Nu får Sverige sitt första forskningscentrum för inkontinens Gothenburg Continence Research Center GCRC. På Sahlgrenska akademin i Göteborg kommer ett hundratal personer inom olika discipliner att vara knutna till det nya centret. Dessutom har man lyckats locka en av världens främsta forskare till en gästprofessur. Under hösten startar de första studierna.

– Vi behöver forskning som är baserad på verkliga behov hos den enskilde individen och inom vården. I dag saknas det vetenskapliga studier kring framför allt behandlingsmetoder vid inkontinens. Där hoppas vi att det nya centret ska kunna bidra med ny kunskap, säger Hans Bergh, Globalt ansvarig för innovationer inom inkontinensområdet på SCA och ansvarig för samarbetet med centret. Här till vänster i bild, med vår prefekt Ian Milsom som är ansvarig för det nystartade centret. Läs mer på AkademiLiv


Kraftig ökning av ovanlig och aggressiv hudcancerform

FORSKNING:Antalet svenska fall av den livshotande hudcancerformen Merkelcellskarcinom MCC har fördubblats på 20 år. Det visar en ny studie som John Paoli, hudläkare och docent vid avd för dermatologi och venerologi, Inst Kliniska vetenskaper, gjort tillsammans med hudläkaren och doktoranden Oscar Zaar, vid Sahlgrenska akademin.

– Mer än hälften av alla MCC var belägna i huvud- och halsregionen vilket talar för att solens UV-strålning är av stor betydelse vid denna diagnos, precis som det är för vanligare former av hudcancer, säger Oscar Zaar.

MCC börjar ofta med en plötslig tillväxt av en röd, rosa eller rödviolett samt relativt hård upphöjning på eller under huden. Tumören växer snabbt till en knuta. Läs hela artikel på AkademiLiv


2015

Studie om tarmflorans tidiga utveckling blev en av 2015-års mest spridda nyhet

FORSKNING: Forskarna Fredrik Bäckhed och Jovanna Dahlgren publicerade i maj 2015 en artikel i tidskriften Cell Host&Microbe, som visade att tarmflorans sammansättning och utveckling påverkas både av sättet vi föds på och av huruvida vi ammas. Artikeln uppmärksammades i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin och fick stor internationell spridning via nyhetsportalen Eurekalert (AAAS portal i USA för vetenskapliga nyheter). Läs mer om studien i AkademiLiv och i EurikaAlert

 

 Bild:Bäckhed et al. assessed the gut microbiomes of 98 Swedish mothers and their infants during the first year of life. Cessation of breast-feeding was identified as a major factor in determining gut microbiota maturation, with distinct shifts in signature species being hallmarks of its functional maturation.(Cell Host & Microbe 2015)

 


Läs om Ulla Hellstrand Tang, ortopedingenjör, forskare och innovatör. Hon är prisad för sina e-hälsoappar. läs GP´s artikel om henne 151213.


Operation som behandling vid diskbråck i nacken ger snabbare förbättring

FORSKNING: Patienter med diskbråck i nacken som genomgår operation blir också på längre sikt nöjdare med både smärtlindring och rörelsefunktion än de som behandlas med enbart sjukgymnastik. Det visar en ny avhandling från avd för ortopedi.

– En rimlig slutsats av våra resultat är att behandlingen av diskbråck i nacken bör inledas med ett strukturerat sjukgymnastik-program, men att de som efter cirka tre månader har större kvarvarande besvär bör erbjudas operation inom ett par månader, säger Markus Engquist (på bild).
 

Pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


BRC Annual Day 2015 - "Tissue Engineering"

FORSKNING: Den 10 november anordnas en heldag kring senaste nytt inom biomaterialforskning. Det är Centrum för Biomaterialforskning (BRC; Biomaterials Research Center) som arrangerar dagen på medicinareberget

Föreläsare från flera länder delar med sig av sin forskning, bland annat Giuseppe Maria de Peppo forskningsledare vid The New York Stem Cell Foundation Research Institute i USA som pratar om - "Testing Implant Materials using Patient- specific Engineered Bone” och Suchitra Holgersson, professor i transplantationskirurgi vid avd för kirurgi på Sahlgrenska akademin - “Engineering tissues and organs-The next frontier in regenerative medicine”.

Ta del av det fullständiga programmet   Till anmälan och mer information samt Mer om BRC 


Nordiska hudläkare träffas i Göteborg

FORSKNING: Den 2-4 september möts ca 150 läkare och forskare inom malignt melanom. Med på konferensen är även deltagare från USA och Australien.

BILD:Från vänster Jonas Nilsson, Lars Ny, Ulrika Stierner och Roger Olofsson Bagge. Läs hela Elin Lindström Claessens artikel i Akademiliv


Ät dig smal efter fetmaoperation

FORSKNING: Det verkar finnas ett positivt samband mellan tarmfloran, ämnesomsättningen och fetmaoperationer. Det visar två studier som gjorts i samverkan med bland annat forskare från avdelningen för gastrokirurgisk forskning och utbildning.

Bakterier bidrar till lyckad fetmakirurgi (1)

En gynnsammare sammansättning av tarmbakterier tros varar en av orsakerna till viktnedgången vid fetmaoperationerna gastric bypass och gastric banding. Den förändrade tarmfloran verkar förbättra ämnesomsättningen och ge en bestående viktnedgång.

– Våra fynd kan bidra till kunskapen om hur fetmakirurgi fungerar, säger
Fredrik Bäckhed professor i molekylärmedicin. Han har ansvarat för studien i samverkan med bland annat Malin Werling,Torsten Olbers, Lars Fändriks samt Carel Le Roux på avdelningen för gastroforskning och utbildning.

Pressmeddelande från Göteborgs universitet

 
Kroppens energiförbränning ökar efter fetmaoperation
(2)

– Operationen leder till att delar av tunntarmen blir mer aktiv och därmed ökar sitt näringsbehov. Den ökade energikonsumtionen lämnar därmed mindre kvar av en måltid för blodet att ta upp och lagra som fett. Man kan säga att man äter sig smal, säger Maria Werling.

Även Lars Fändriks, Torsten Olbers, Hans Lönroth samt Ville Wallenius har samverkat i studien.

Pressmeddelande från Göteborgs universitet

De två studierna finns publicerade här:

1Roux-en-Y Gastric Bypass and Vertical Banded Gastroplasty Induce Long-Term Changes on the Human Gut Microbiome Contributing to Fat Mass Regulation”

2”Roux-en-Y Gastric Bypass Surgery Increases Respiratory Quotient and Energy Expenditure during Food Intake”.
 


Nils Rudqvist och Emil Schüler gör postdok i USA

FORSKNING: De två nybakade doktorer inom strålningsbiologi (avd för radiofysik) påbörjar i dagarna sina postdoktjänster i USA. Nils Rudqvist fick en tjänst vid Colombia University i New York, och Emil Schüler lyckades ordna en plats vid Stanford University i Kalifornien. Läs mer om deras karriärer via artikeln Akadminliv 
(Bild Elin Linström Claessen/GU)


Helena Brisby inleder klinisk studie om stamceller mot ryggsmärta

FORSKNING: Läs artikeln om Helena Brisby i Akademiliv - Sahlgrenska akademins nyhetsbrev här>>


Nya rön från avhandling vid avdelningen för urologi.

FORKNING: Prostate Cancer Screening – Aspects of Overdiagnosis från december 2014 av Rebecka Arnsrud Godtman Läs artikeln i Akademiliv- Sahlgrenska akademins nyhetsbrev.


Mag-tarmkanalens insida "bara" som 1 rum och kök

FORSKNING: Ytan på mag-tarmkanalens insida har länge antagits vara mellan 180 och 300 kvadratmeter. Forskare vid Sahlgrenska akademin kan med hjälp av ny mätteknik visa att läroböckerna har fel.

Läs mer här

 


 

Medicin och teknik möts på konferens i William Chalmers fotspår

Konferensen hålls den 8-9 november och är förlagd både på Chalmers kårhus och på AstraZeneca. Konferensen avslutas med en paneldebatt om hur fler samarbeten mellan Sahlgrenska och Chalmers kan stöttas.

Några av våra forskare medverkar med föreläsningar, bland annat Mårten Falkenberg avd för radiologi och Rickard Brånemark med anknytning till avd för ortopedi. Olle Lärkö avd för hud och venerologi kommer delta i paneldebatten. Se programmet

FÖR VEM: ingenjörer som arbetar för vårdsektorn och medarbetare i vården som kanske skulle kunna lösa sina problem med hjälp av ingenjörer. Och andra som är intresserade av kombinationen medicin och teknik. Sista anmälan gör här 23 oktober

Läs mer i Akademiliv

Se historien om forskningen kring livmoderstransplantationer

FORSKNING: ”Hade jag vetat hur komplicerad kirurgin var hade jag inte vågat börja prova på människor”, sa Mats Brännström, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, i en intervju i  Vetenskapens värld i Svt 1 maj.
Han är kirurgen bakom de första lyckade livmoderstransplantationerna i världen. Nu har sex friska barn har fötts och två till kommer inom kort. Möt även Emelie Eriksson, mamma till 2åriga sonen Albin, som föddes ur mormors livmoder.

Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2017-11-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://clinsci.gu.se/Forskning+och+personal/forskning/forskningsnyheter/
Utskriftsdatum: 2017-11-22