Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning

Här presenteras ett urval av institutionens forskningsnyheter. Under rubrikerna till vänster kan ni se ytterligare nyheter kategoriserade som Samverkan, Personnytt, Erhållna bidrag samt Mottagna utmärkelser.


Ett urval av våra forskningsnyheter 2017


Tydlig effekt av ny medicin mot svår muskelsjukdom

Ett nytt läkemedel mot den svåra muskelsjukdomen spinal muskelatrofi har visat sig ge så goda effekter på små barn att en internationell studie avbrutits i förtid. Ett team vid Sahlgrenska akademin står för den svenska delen av prövningen som presenteras i The New England Journal of Medicine (NEJM).

– Det här är en viktig studie, den visar att läkemedlet gör att barnen utvecklar sina motoriska färdigheter och att också överlevnaden påverkas, säger Mar Tulinius, professor i pediatrik vid institutionen för kliniska vetenskaper.
Läs hela pressmeddelandet


 Åtta barn födda efter livmodertransplantation

FORSKNING: Åtta barn födda – och den första robotassisterade operationen genomförd. Det är en del av facit efter 18 års forskning vid Sahlgrenska akademin kring livmodertransplantationer. I Göteborg samlas nu världseliten av forskare på området till sin första kongress.

- Jag bedömer att det på senare år gjorts uppemot tjugo ytterligare operationer i världen. Tanken är att ISUTx-kongressen och ett internationellt register ska bidra till bättre överblick och att på ett vetenskapligt sätt föra forskningsfältet framåt i syfte att öka säkerhet för patienter och behandlingens effektivitet, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi, och forskare vid vår institution på Sahlgrenska akademin.

Läs hela pressmeddelandet


Generna bakom graviditetslängd och förtidsbörd identifierade

I en artikel i The New England Journal of Medicine (NEJM) beskrivs detta som ett vetenskapligt genombrott som öppnar för bättre hälsa och överlevnad hos barn.


"Våra fynd gör att vi på sikt kan få bättre mediciner för att kunna förebygga förtidsbörd, eller sätta igång förlossningar", säger Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin. Läs hela pressmeddelande

Porträttfoto: Paulina Jacobsson


Ökad träffsäkerhet vid val av cancerläkemedel

AVHANDLING: Nu ökar möjligheterna till bättre träffsäkerhet vid valet av cancerläkemedel. En nyutvecklad metod vid Sahlgrenska akademin öppnar för betydligt tidigare bedömningar av vilka som är hjälpta av ett visst preparat eller inte.

Att hitta likheter och skillnader inom och mellan grupper av patientprover är i första hand en metod och plattform att bygga vidare på i fortsatt forskning, och läkemedelsutveckling, menar Berglind Osk Einarsdottir, disputerad forskare och verksam vid Sahlgrenska Cancer Center.

– Du kan använda metoden individuellt utifrån prover från en patient som testas för flera läkemedel för att hitta rätt, eller ur perspektivet läkemedelsutveckling för att testa ett läkemedel på många patientprover. Och det är där vi tror att de största möjligheterna finns, säger hon. Läs hela artikeln i Akademiliv och som Pressmeddelande

Foto: Cecilia Hedström.


Ökad överlevnad vid malignt melanom tack vare nytt läkemedel

FORSKNING: Nytt läkemedel och appar bidrar till snabbare upptäckt av hudcancer och ökad överlevnad vid malignt melanom. Läs hela artikel i SvD i lördags.

- När det gäller malignt melanom vet vi att en snabb behandling är viktig. Numera finns appar som vårdcentralen kan använda för att snabbt remittera patienter till operation, säger Olle Larkö, professor i dermatologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Det nya läkemedlet, en så kallad PD1-hämmare, gör att immunceller lättare angriper tumören. – Tidigare har vi inte haft någon behandling att erbjuda för de som hade spritt melanom. De var chanslösa. Det här nya läkemedlet har inneburit en revolution, säger Olle Larkö.


Fetma mer än fördubblar vissa risker vid gynkirurgi

FORSKNING:Fetma ökar risken väsentligt för komplikationer vid gynekologiska operationer, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

Rökning visade sig också påverka läkningsprocessen negativt, främst vid borttagande av livmoder.

– Med sämre syresättning ökar svårigheterna att läka och risken för infektioner blir högre. BMI på 30 eller mer är också en tydlig riskfaktor för urininkontinens efter operation, konstaterar Katja Stenström Bohlin disputerad forskare i obstetrik och gynekologi, och överläkare inom kvinnosjukvården. Läs hela pressmeddelandet.


Världens största randomiserade studie kring benartärsjukdom görs här

FORSKNING: Världens största randomiserade studie av invasiv behandling vid aterosklerotisk benartärsjukdom, SWEDPAD, görs i Sverige och leds från Institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin

- En ny och dyr teknik kan eventuellt minska risken för amputation hos patienter med kritisk ischemi och även förbättra livskvalitén hos patienter med svår claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka). Samt minska risken för en återförträngning, genom att förhindra återuppbyggnad av ny ockluderande vävnad. Behandlingen innebär en teknik där drogavgivande ballonger och stentar förs in i det ”drabbade” kärlet, säger docent Mårten Falkenberg, verksam vid avdelningen för radiologi.

Snart har 1200, av de totalt 3373 planerade patienterna, randomiserats in i denna nationella registerbaserade studie. SWEDEPAD har en egen webbplats som används för att både ge patientinformation och som redskap till deltagande kliniker.
Läs hela artikeln


e-hälsoverktyg för riskgradering av "diabetesfötter"

FORSKNING: Fotsår är en vanlig orsak till amputation hos personer med diabetes. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer bör diabetiker få sina fötter kontrollerade, men rutinerna brister och de regionala skillnaderna är stora.

I sin forskning har Ulla Hellstrand Tang nu utvecklat ett enkelt och standardiserat e-hälsoverktyg för riskgradering av fötterna. Tydliga beskrivningar och bilder guidar den som utför de 22 undersökningsmomenten så att det inte råder någon tvekan om patientens tillstånd. Läs hela pressmeddelandet.

#Hoj17 - Tillsammans med Diabetesföreningen i Göteborg har hon startat Hoj17, en 90 dagars cykeltursauktion för bättre fothälsa vid diabetes. Läs mer här.


Vana och variation nyckelfaktorer för lyckad urinrörskirurgi

FORSKNING: Kirurgiska ingrepp vid urinrörsförträngning – en sjukdom som drabbar främst män – kräver allt mer kunskaper och operationsvana för att resultaten ska bli bra. Det framgår av forskning vid Sahlgrenska akademin där totalt 569 utförda ingrepp studerats.

– Det här är ingen högprioriterad patientgrupp. De kan ofta ha gått med en kateter via bukväggen i flera månader och kanske inte kunnat jobba för att det är besvärligt och att det ibland kan upplevas som smärtsamt. Det är ett grymt öde att inte kunna kissa och patienterna är så tacksamma när de väl är opererade, säger Teresa Olsen Ekerhult, nyligen disputerad forskare och specialistläkare inom urologi.

Uretraplastiken började ta fart på 1950-talet och har därefter utvecklats med åren. Det är först de senaste tjugo åren som man kommit underfund med hur man ska gå tillväga. Enligt Teresa Olsen Ekerhult kan man inte säga att just den ena eller den andra operationen är den bästa, utan det måste avgöras från patient till patient vilken kirurgisk metod som är att föredra.  Läs hela pressmeddelandet
 


Obesitaskirurgi viktigt behandlingsalternativ vid typ 2-diabetes

FORSKNING:Evidens pekar på att typ 2-diabetes är en indikation för obesitaskirurgi, även vid BMI under 35.  Nu finns behov av nya nationella riktlinjer för denna indikation.

- Det är dock tydligt att alla operationstekniker inte har lika stark effekt på typ 2-­diabetes. Metoder som innefattar omkoppling av tunntarmen (gastrisk bypass eller biliopankreatisk diversion) visar bäst resultat, berättar bland annat Torsten Olbers i Läkartidningen 2017;114:ECLS . Icke-kirurgiska behandlingar mot fetma och typ 2-diabetes är inte långsiktigt effektiva och kan inte jämföras med de effekter man ser av metabol kirurgi. Men det är inte realistiskt att alla patienter kan eller ska behandlas med metabol kirurgi.


Oskadliggöra men inte döda bakterier - ny lösning på antibiotika resistens?

BIDRAG & FORSKNING: Att bryta bakteriernas förmåga att kommunicera med varandra kan bli lösningen på dagens dilemma med resistenta bakterier.

Margarita Trobos är forskare på avdelningen för biomaterial vid institutionen för kliniska vetenskaper. Hon har precis beviljats ett stort bidrag för ”Industridoktorand 2016” från Stiftelsen för strategisk forskning SSF*. Projektets rubrik är ”Virulenshämmare för behandling av mjukdelsinfektioner”.

Det är 24 spännande projekt som nu får möjlighet till värdefull kunskapsuppbyggnad, nytta för samhället och utökat utbyte mellan akademin och näringslivet får finansiering av SSF.

Doktoranden som kommer utföra det industriella projektet blir Erik Gerner, han kommer att handledas av Margarita Trobos och bihandledas av Sofia Almqvist, gruppchef för antimikrobiella material och koncept på Mölnlycke Health Care. 
Läs mer om detta banbrytande projekt här.


Fetmakirurgi på unga visar bra långtidsresultat

FORSKNING: Fetmaoperationer på tonåringar ger lika goda långsiktiga resultat som hos vuxna. Fem år efter operationen vägde de unga i snitt 28 procent mindre än före ingreppet, visar en ny studie.

– Det är dags att börja integrera fetmakirurgi i behandlingen av ungdomar med allvarlig fetma. En förutsättning är att de följs upp långsiktigt eftersom våra resultat också visar att en del ungdomar behöver mycket stöd för att hantera tillvaron efter operationen. Fetmakirurgi är ingen ”quick fix”, konstaterar Torsten Olbers docent vid vår institution Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det är de med den allvarligaste fetman som ingått i studien. Utan operation förblir denna grupp nästan undantagslöst stora för resten av livet. Hos tonåringarna är det extra tydligt att det finns en stark bakomliggande genetisk benägenhet för allvarlig fetma, det är inget livsstilsval de har gjort, menar han. Läs hela pressmeddelandet


 

2016

Blodtrycksmedicin öppnar för ny hantering vid Barretts syndrom

FORSKNING:Nya sätt att använda blodtrycksmediciner kan i framtiden förskona vissa patientgrupper från både obehag och livslång oro för cancer i matstrupen. Det är i alla fall målet för flera studier vid Sahlgrenska akademin på patienter med Barretts syndrom.

– Det skulle vara stora vinster för både patienter och samhälle om vi kunde sortera ut dem som inte löper några större risker, säger Svein Olav Bratlie, forskare vid avdelningen för gastrokirurgi vid vår institution, kliniskt verksam på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Läs hela pressmeddelandet från Sahlgrenska akademin


Sahlgrenska akademin inleder världens största studie om överburen graviditet

FORSKNING: Minst 10 000 kvinnor kommer att ingå i studien SWEPIS som leds av en styrgrupp från Sahlgrenska akademin. Studien som är den största någonsin på ämnet syftar till att jämföra igångsättning av förlossning vid graviditeter som passerat 40 veckor.

I projektet ingår doktoranden och barnmorskan Anna Wessberg och ytterligare en doktorand kommer att anställas inom kort. Huvudhandledare är Helen Elden, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa. En av bihandledarna professor Henrik Hagberg från institutionen för kliniska vetenskaper/ Perinatal Medicinskt Center vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Läs mer i Akademiliv och Study protocol of SWEPIS Graviditetsregistret


Jonas Hugosson får Nordiska Medicinpriset 2016

FORSKNING:Forskning om bröstcancer och prostatacancer belönas med Nordiska Medicinpriset 2016. Jonas Hugosson professor i urologi, avd för urologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper är en av fyra pristagare.
Motiveringen - Han utses till pristagare för sina grundläggande och internationellt uppmärksammade screeningstudier rörande prostatacancer. Hans forskning har haft stor betydelse för förståelsen av prostatacancerns förlopp och banat väg för framtida screeningprogram.
Nordiska Medicinpriset kommer att delas ut i Stockholm den 2 februari 2017
Läs pressmeddelandet från Nordiska Medicinpriset
 


Urinläckage vanligt även hos kvinnor som inte fött barn

FORSKNING: Maria Gyhagen, gynekolog och forskare här på avd för obstetrik och gynekologi, har nu gjort en studie med 9200 kvinnor i denna kategorin. Var femte kvinna över 45 år uppger där att hon läcker. – De som har urinläckage innan en graviditet riskerar att få det avsevärt värre efteråt. Det är en grupp som är extra sårbar och borde identifieras inom mödravården,säger Maria Gyhagen.
Läs hela pressmeddelandet samt deras artikel i Läkartidningen


Kraftig ökning av aggressiv hudcancer – ny teknik kan rädda liv

FORSKNING: Med hjälp av en app och mobil teledermatoskopi skulle väntetider kunna kortas, resurser sparas och fler liv räddas. Allmänläkaren skickar bilderna som en digital remiss via en applikation på mobiltelefonen, till en hudläkare för bedömning.
Läs artikeln med John Paoli i LIFeTime

 

 

 


Kunskap om Familjär medelhavsfeber viktig även i Sverige

FORSKNING;Den demografiska utveckling i Sverige gör det viktigt att identifiera, diagnostisera och behandla patienter med familjär medelhavsfeber i Sverige i dag. Speciellt angeläget är det inom barn- och ungdomssjukvården, eftersom nästan alla dessa patienter har sina första symtom före 18 års ålder. Läs hela artikeln i Läkartidningen (2016;113:DZFY) författade av forskarna Per Wekell, Stefan Berg, Anders Fasth vid vår institution samt Anna Karlsson vid institutionen för medicin Sahlgrenska akademin.


NIPT är ett genombrott i fosterdiagnostiken

FORSKNING:: Genom att analysera foster-DNA i den gravida kvinnans blod (NIPT) kan man med stor träffsäkerhet upptäcka kromosomavvikelser. Metod innebär färre invasiva provtagningar. Det är högst troligt att NIPT kommer att bli ett mycket efterfrågat test.

- Det är viktigt att användandet av NIPT följs upp och kvalitetssäkras, kanske som en del i det nyligen etablerade Graviditetsregistret, skriver författarna  i Läkartidningen 22-23/2016. En av författarna är Bo Jacobsson, professor vid kliniska vetenskaper och avdelningen för obstetrik och gynekologi.
Illustration:Jan Funke


Sveriges första inkontinensforskning GCRC startar nya studier till hösten

FORSKNING:Nu får Sverige sitt första forskningscentrum för inkontinens Gothenburg Continence Research Center GCRC. På Sahlgrenska akademin i Göteborg kommer ett hundratal personer inom olika discipliner att vara knutna till det nya centret. Dessutom har man lyckats locka en av världens främsta forskare till en gästprofessur. Under hösten startar de första studierna.

– Vi behöver forskning som är baserad på verkliga behov hos den enskilde individen och inom vården. I dag saknas det vetenskapliga studier kring framför allt behandlingsmetoder vid inkontinens. Där hoppas vi att det nya centret ska kunna bidra med ny kunskap, säger Hans Bergh, Globalt ansvarig för innovationer inom inkontinensområdet på SCA och ansvarig för samarbetet med centret. Här till vänster i bild, med vår prefekt Ian Milsom som är ansvarig för det nystartade centret. Läs mer på AkademiLiv


Äldre forskningsnyheter se här


 

Professorsinstallation 2017

Vid Professorsinstallationen den 28 maj i år välkomnades två adjungerad professor, Ninni Sernert vid avdelningen för ortopedi samt Eva Hammerlid vid avdelningen för öron-, näs- och halssjukdomar.

Se bildspelet i Akademiliv

 

Doktorspromoveringen 2016

FORSKNING: Nu på fredag den 21 oktober promoveras 149 nya doktorer på Göteborgs universitet. Tjugo av dem är från institutionen på kliniska vetenskaper. 
Se filmen!


Vill du bli doktorand och bidra med ny kunskap, se hit

Detta erbjuder vår institution för dig som doktorand!


Sidansvarig: Susanne Lj Westergren|Sidan uppdaterades: 2017-11-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?